"Man måste ha en samsyn på vad det är vi ska samverka kring" : En kvalitativ studie om professionellas syn på implementering av Skottlandsmodellen

Skottlandsmodellen är en modell som spridit sig från Skottland till Sverige med syfte att främja samverkan mellan professionella för att på bästa möjliga sätt kunna jobba efter barnets bästa i fokus. Syftet med studien är att belysa professionellas syn på implementeringen av Skottlandsmodellen, samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma i denna process. Vi har antagit en kvalitativ ansats och har som utgångspunkt en hermeneutisk vetenskapstradition. Vi har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med fem professionella inom det aktuella utbildningsområdet. Vi har använt oss av implementeringsbegreppet för att förstå och analysera vårt material. Ett av studiens huvudresultat är att det framkom att samverkan ses som både en möjlighet och ett hinder för införande av Skottlandsmodellen. Utöver samverkan har vi identifierat en rad andra faktorer som kan hämma eller främja implementeringen av Skottlandsmodellen. Exempel på dessa faktorer är prestige, resurser och politik, som framkommer som både hinder och möjligheter för implementeringen av Skottlandsmodellen. Det framkom även av studiens resultat att Skottlandsmodellen ses som en lösning på den problematik kring samverkan som upplevs av professionella idag.      

Tillsammans för barnens bästa i Sörmland : Följeforskning om utvecklingsarbetet – delrapport 1

Syftet med denna delstudie har varit att undersöka hur initiering och start av utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa i Sörmland har gått till. Fokus har varit på generella reflektioner om initiering och start av utvecklingsarbetet som process; framgångar, risker och hinder i utvecklingsarbetet hittills, samt förbättringsmöjligheter för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetets egen dokumentation och självrapporteringar, observationer vid gemensamma möten under utvecklingsarbetet samt intervjuer utgör de grundläggande källorna för datainsamling. Intervjupersoner valdes utifrån deras involvering under initieringen och starten av utvecklingsarbetet. En fokusgruppsintervju med elva deltagare gjordes inom ramen för Lärande workshop 1 i slutet av mars 2022 och två kompletterande skriftliga intervjuer gjordes efter fokusgruppsintervjun.  Utvecklingsarbetet hade inte en enda startpunkt, eller ett specifikt problem att utgå från. Gemensamt i beskrivningar av startpunkter är att flera parter delar en upplevelse av att något behöver göras tillsammans för barns fysiska och psykiska hälsa samt att Skottlandsmodellen lyfts som en intressant utgångspunkt. En upplevd framgångsfaktor är denna delade övertygelse om att länet behöver utvecklingsarbete för att förbättra barns mående. Det finns ett engagemang hos både politiker och tjänstemän. En annan framgångsfaktor är skolans delaktighet i styrningen av arbetet. Intervjupersonerna uttryckte även att det hade varit en lyckad rekrytering av processledare, både utifrån kompletterade kompetenser och framåtdriv. Under uppstartsfasen upplevdes att fokus var på effektmål snarare än projektmål. Intervjupersonerna lyfter detta som en dubbel risk, både att det kan forma/förskjuta förväntningarna på vad projektet kommer att uppnå och att tiden för konkret arbete blir kortare. Även omsättning i personal och chefsnivå ses som en risk. I intervjuerna lyfts även förslag till det kommande arbetet. Att arbeta aktivt med informationsspridning och att arbeta praktiskt tillsammans med hjälp av ”case”, samt att komma i gång med pilotverksamhet bedöms som viktiga framåtriktade aktiviteter.  Upplevelser och erfarenheter av processen från och med initiering till start och fastställande av projektplan visar många lärdomar för att upprätthålla och främja framgångar, förebygga risker och hinder, samt att sätta i gång förbättringar i det fortsatt utvecklingsarbetet. En generell rekommendation är att identifierade framgångar, risker/hinder och förbättringsförslag tas som utgångspunkt för förbättringsarbetet i fortsättningen. Några övergripande rekommendationer: 1. Att ha mer fokus på projektets målsättningar  2. Tydlig och enhetlig informationsspridning till, och förankring hos, berörda aktörer och verksamheter. Nyhetsbrevet kan behöva kompletteras med exempelvis dialogträffar, workshops eller liknande.    3. Eftersom det finns andra aktörer som inte är representerade i styrgruppen rekommenderas att mer dialog förs med dessa aktörer. 4. Case som ett förslag på metod för att synliggöra olika förståelser för vad utvecklingsarbetet skulle innebära för olika parter i samverkan 5. Kartläggning om vad som fungerar bra och mindre bra i fråga om inkludering av berörda aktörer och att ett förbättringsarbete inleds med bland annat mer involvering av barn och vårdnadshavare.Tillsammans för barnens bästa i Sörmlan

Trygga barnet - early coordinated interventions for children who may end up in crime

”Trygga barnet”, en samverkansmodell i Malmö stad, är en tidig samordnad insats som bygger på Skottlandsmodellen. Samverkansparter är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Grundskoleförvaltningen och Förskoleförvaltningen i Malmö stad samt Barnhälsovården och BUP Första linjen i Region Skåne. Trygga barnet har i ett pilotprojekt fokuserat på barn 0–15 år med tidiga tecken på risk att hamna i social utsatthet och kriminalitet. Syftet med utvärderingen är att diskutera och analysera samverkansprocesser i pilotprojektet ”Trygga barnet”. Fokus är på hur samverkan fungerar i relation till barnets bästa, men utvärderingen ger också mer generell kunskap om samverkansprocesser. Utvärderingens empiriska analysmaterial har insamlats genom deltagande observation av 15 projektmöten samt kvalitativa samtalsintervjuer med sju medarbetare inom ”Trygga barnets” pilotverksamheter under år 2022–2023. Resultaten visar att framgångsfaktorerna för samverkan är administrativ ledning, kompetensutveckling och medskaparskap. Även interaktion på möten samt kunskap och förståelse för varandra i verksamheterna gynnar samverkan. Ett nytt arbetssätt, ”De fem frågorna”, upplevs mycket positivt. ”Trygga barnet” ses som en meningsfull modell av informanterna. Utmaningar för samverkan är följande: Barnen, som pilotprojektet riktar sig till, är inte delaktiga i någon högre grad i arbetet med pilotprojektet. Pojkar förefaller ha större möjligheter att fångas upp av ”Trygga barnet” än flickor. Pilotprojektets struktur upplevs som otydlig av pilotverksamheterna. Medskapandeprocessen förefaller skapa motsättningar mellan pilotverksamheterna och projektgruppen. Kulturskillnader och organisatoriska mellanrum utmanar samverkan mellan pilotverksamheterna."Trygga barnet", a collaborative model in the city of Malmö in Sweden, is an early coordinated effort based on the Scottish GIRFEC (Getting It Right For Every Child) model. Collaborative partners include the Labour Market and Social Services Administration, the Primary School Administration, and the Preschool Administration in the city of Malmö, as well as Child Health Care and BUP First Line in Region Skåne. In a pilot project, "Trygga barnet" has focused on children aged 0–15 with early signs of being at risk of social vulnerability and involvement in criminal activities. The purpose of the evaluation is to discuss and analyse collaboration processes in the pilot project "Trygga barnet". The focus is on how collaboration functions in relation to the best interests of the child, but the evaluation also provides more general knowledge about collaboration processes. The empirical analysis material of the evaluation has been collected through participation in 15 project meetings and qualitative interviews with seven employees within the pilot activities of "Trygga barnet" during the years 2022–2023. The results indicate that the success factors for collaboration are administrative leadership, competence development, and co-creation. Interaction at meetings, as well as knowledge and understanding of each other in the activities, promote collaboration. A new working method, "The Five Questions" is perceived very positively. "Trygga barnet" is seen as a meaningful model by the informants. Challenges for collaboration include the following: The children targeted by the pilot project are not significantly involved in the work of the pilot project. Boys seem to have greater opportunities to be engaged by "Trygga barnet" than girls. The structure of the pilot project is perceived as unclear by the pilot activities. The co-creation process appears to create contradictions between the pilot activities and the project group. Cultural differences and organisational gaps challenge collaboration between the pilot activities.Slutrapport av BRÅS ekonomiska stöd till projekt dnr. 5.1–0334/21 (Final report of BRÅS financial support for projects registration number: 5.1–0334/21). Lund: Media-Tryck, Lund University. Early coordinated initiatives for children who may be vulnerable to, or find themselves involved in, criminalityTidiga samordnade insatser för barn som kan utsättas för eller hamna i kriminalite