4 research outputs found
"Man mÄste ha en samsyn pÄ vad det Àr vi ska samverka kring" : En kvalitativ studie om professionellas syn pÄ implementering av Skottlandsmodellen
Skottlandsmodellen Ă€r en modell som spridit sig frĂ„n Skottland till Sverige med syfte att frĂ€mja samverkan mellan professionella för att pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt kunna jobba efter barnets bĂ€sta i fokus. Syftet med studien Ă€r att belysa professionellas syn pĂ„ implementeringen av Skottlandsmodellen, samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma i denna process. Vi har antagit en kvalitativ ansats och har som utgĂ„ngspunkt en hermeneutisk vetenskapstradition. Vi har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med fem professionella inom det aktuella utbildningsomrĂ„det. Vi har anvĂ€nt oss av implementeringsbegreppet för att förstĂ„ och analysera vĂ„rt material. Ett av studiens huvudresultat Ă€r att det framkom att samverkan ses som bĂ„de en möjlighet och ett hinder för införande av Skottlandsmodellen. Utöver samverkan har vi identifierat en rad andra faktorer som kan hĂ€mma eller frĂ€mja implementeringen av Skottlandsmodellen. Exempel pĂ„ dessa faktorer Ă€r prestige, resurser och politik, som framkommer som bĂ„de hinder och möjligheter för implementeringen av Skottlandsmodellen. Det framkom Ă€ven av studiens resultat att Skottlandsmodellen ses som en lösning pĂ„ den problematik kring samverkan som upplevs av professionella idag.     Â
Tillsammans för barnens bĂ€sta i Sörmland : Följeforskning om utvecklingsarbetet â delrapport 1
Syftet med denna delstudie har varit att undersöka hur initiering och start av utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bĂ€sta i Sörmland har gĂ„tt till. Fokus har varit pĂ„ generella reflektioner om initiering och start av utvecklingsarbetet som process; framgĂ„ngar, risker och hinder i utvecklingsarbetet hittills, samt förbĂ€ttringsmöjligheter för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetets egen dokumentation och sjĂ€lvrapporteringar, observationer vid gemensamma möten under utvecklingsarbetet samt intervjuer utgör de grundlĂ€ggande kĂ€llorna för datainsamling. Intervjupersoner valdes utifrĂ„n deras involvering under initieringen och starten av utvecklingsarbetet. En fokusgruppsintervju med elva deltagare gjordes inom ramen för LĂ€rande workshop 1 i slutet av mars 2022 och tvĂ„ kompletterande skriftliga intervjuer gjordes efter fokusgruppsintervjun. Utvecklingsarbetet hade inte en enda startpunkt, eller ett specifikt problem att utgĂ„ frĂ„n. Gemensamt i beskrivningar av startpunkter Ă€r att flera parter delar en upplevelse av att nĂ„got behöver göras tillsammans för barns fysiska och psykiska hĂ€lsa samt att Skottlandsmodellen lyfts som en intressant utgĂ„ngspunkt. En upplevd framgĂ„ngsfaktor Ă€r denna delade övertygelse om att lĂ€net behöver utvecklingsarbete för att förbĂ€ttra barns mĂ„ende. Det finns ett engagemang hos bĂ„de politiker och tjĂ€nstemĂ€n. En annan framgĂ„ngsfaktor Ă€r skolans delaktighet i styrningen av arbetet. Intervjupersonerna uttryckte Ă€ven att det hade varit en lyckad rekrytering av processledare, bĂ„de utifrĂ„n kompletterade kompetenser och framĂ„tdriv. Under uppstartsfasen upplevdes att fokus var pĂ„ effektmĂ„l snarare Ă€n projektmĂ„l. Intervjupersonerna lyfter detta som en dubbel risk, bĂ„de att det kan forma/förskjuta förvĂ€ntningarna pĂ„ vad projektet kommer att uppnĂ„ och att tiden för konkret arbete blir kortare. Ăven omsĂ€ttning i personal och chefsnivĂ„ ses som en risk. I intervjuerna lyfts Ă€ven förslag till det kommande arbetet. Att arbeta aktivt med informationsspridning och att arbeta praktiskt tillsammans med hjĂ€lp av âcaseâ, samt att komma i gĂ„ng med pilotverksamhet bedöms som viktiga framĂ„triktade aktiviteter. Upplevelser och erfarenheter av processen frĂ„n och med initiering till start och faststĂ€llande av projektplan visar mĂ„nga lĂ€rdomar för att upprĂ€tthĂ„lla och frĂ€mja framgĂ„ngar, förebygga risker och hinder, samt att sĂ€tta i gĂ„ng förbĂ€ttringar i det fortsatt utvecklingsarbetet. En generell rekommendation Ă€r att identifierade framgĂ„ngar, risker/hinder och förbĂ€ttringsförslag tas som utgĂ„ngspunkt för förbĂ€ttringsarbetet i fortsĂ€ttningen. NĂ„gra övergripande rekommendationer: 1. Att ha mer fokus pĂ„ projektets mĂ„lsĂ€ttningar 2. Tydlig och enhetlig informationsspridning till, och förankring hos, berörda aktörer och verksamheter. Nyhetsbrevet kan behöva kompletteras med exempelvis dialogtrĂ€ffar, workshops eller liknande.   3. Eftersom det finns andra aktörer som inte Ă€r representerade i styrgruppen rekommenderas att mer dialog förs med dessa aktörer. 4. Case som ett förslag pĂ„ metod för att synliggöra olika förstĂ„elser för vad utvecklingsarbetet skulle innebĂ€ra för olika parter i samverkan 5. KartlĂ€ggning om vad som fungerar bra och mindre bra i frĂ„ga om inkludering av berörda aktörer och att ett förbĂ€ttringsarbete inleds med bland annat mer involvering av barn och vĂ„rdnadshavare.Tillsammans för barnens bĂ€sta i Sörmlan
Trygga barnet - early coordinated interventions for children who may end up in crime
âTrygga barnetâ, en samverkansmodell i Malmö stad, Ă€r en tidig samordnad insats som bygger pĂ„ Skottlandsmodellen. Samverkansparter Ă€r Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Grundskoleförvaltningen och Förskoleförvaltningen i Malmö stad samt BarnhĂ€lsovĂ„rden och BUP Första linjen i Region SkĂ„ne. Trygga barnet har i ett pilotprojekt fokuserat pĂ„ barn 0â15 Ă„r med tidiga tecken pĂ„ risk att hamna i social utsatthet och kriminalitet. Syftet med utvĂ€rderingen Ă€r att diskutera och analysera samverkansprocesser i pilotprojektet âTrygga barnetâ. Fokus Ă€r pĂ„ hur samverkan fungerar i relation till barnets bĂ€sta, men utvĂ€rderingen ger ocksĂ„ mer generell kunskap om samverkansprocesser. UtvĂ€rderingens empiriska analysmaterial har insamlats genom deltagande observation av 15 projektmöten samt kvalitativa samtalsintervjuer med sju medarbetare inom âTrygga barnetsâ pilotverksamheter under Ă„r 2022â2023. Resultaten visar att framgĂ„ngsfaktorerna för samverkan Ă€r administrativ ledning, kompetensutveckling och medskaparskap. Ăven interaktion pĂ„ möten samt kunskap och förstĂ„else för varandra i verksamheterna gynnar samverkan. Ett nytt arbetssĂ€tt, âDe fem frĂ„gornaâ, upplevs mycket positivt. âTrygga barnetâ ses som en meningsfull modell av informanterna. Utmaningar för samverkan Ă€r följande: Barnen, som pilotprojektet riktar sig till, Ă€r inte delaktiga i nĂ„gon högre grad i arbetet med pilotprojektet. Pojkar förefaller ha större möjligheter att fĂ„ngas upp av âTrygga barnetâ Ă€n flickor. Pilotprojektets struktur upplevs som otydlig av pilotverksamheterna. Medskapandeprocessen förefaller skapa motsĂ€ttningar mellan pilotverksamheterna och projektgruppen. Kulturskillnader och organisatoriska mellanrum utmanar samverkan mellan pilotverksamheterna."Trygga barnet", a collaborative model in the city of Malmö in Sweden, is an early coordinated effort based on the Scottish GIRFEC (Getting It Right For Every Child) model. Collaborative partners include the Labour Market and Social Services Administration, the Primary School Administration, and the Preschool Administration in the city of Malmö, as well as Child Health Care and BUP First Line in Region SkĂ„ne. In a pilot project, "Trygga barnet" has focused on children aged 0â15 with early signs of being at risk of social vulnerability and involvement in criminal activities. The purpose of the evaluation is to discuss and analyse collaboration processes in the pilot project "Trygga barnet". The focus is on how collaboration functions in relation to the best interests of the child, but the evaluation also provides more general knowledge about collaboration processes. The empirical analysis material of the evaluation has been collected through participation in 15 project meetings and qualitative interviews with seven employees within the pilot activities of "Trygga barnet" during the years 2022â2023. The results indicate that the success factors for collaboration are administrative leadership, competence development, and co-creation. Interaction at meetings, as well as knowledge and understanding of each other in the activities, promote collaboration. A new working method, "The Five Questions" is perceived very positively. "Trygga barnet" is seen as a meaningful model by the informants. Challenges for collaboration include the following: The children targeted by the pilot project are not significantly involved in the work of the pilot project. Boys seem to have greater opportunities to be engaged by "Trygga barnet" than girls. The structure of the pilot project is perceived as unclear by the pilot activities. The co-creation process appears to create contradictions between the pilot activities and the project group. Cultural differences and organisational gaps challenge collaboration between the pilot activities.Slutrapport av BRĂ
S ekonomiska stöd till projekt dnr. 5.1â0334/21 (Final report of BRĂ
S financial support for projects registration number: 5.1â0334/21). Lund: Media-Tryck, Lund University. Early coordinated initiatives for children who may be vulnerable to, or find themselves involved in, criminalityTidiga samordnade insatser för barn som kan utsĂ€ttas för eller hamna i kriminalite