The Laval case and the future of labour relations in Sweden

L’affaire Laval, liée à une série d’affaires de la CJCE (Viking, Rüffert), a été rendue célèbre à travers l’Europe comme étant un nouvel avatar des contradictions entre libertés économiques et droits sociaux. Mais la dimension européenne n’est qu’une partie de la controverse et cet article met en lumière les liens entre d’une part les débats européens sur les travailleurs détachés et d’autre part les enjeux qu’affronte le modèle suédois de relations industrielles. Au-delà de ses aspects juridiques, l’affaire Laval est un évènement politique majeur en Suède, puisqu’elle met en exergue et accentue les difficultés du système autonome de régulation du marché du travail par les partenaires sociaux. Elle offre en effet de nouvelles opportunités pour réformer les relations industrielles et les règlementations salariales, elles-mêmes qui sont autant menacées en Suède qu’admirées à l’étranger.Together with a series of related ECJ cases (Viking, Rüffert), the Laval case became famous as a new display of the struggle between economic freedoms and social rights in the EU. But the European controversy is only one part of the story. Focusing on the Laval case, this article goes back to the place where it all started – Sweden – and tries to shed light on the missing link between the European controversy over posted workers and the challenges that the Swedish labour model is currently facing. The Swedish labour relations system has now to cope with legal uncertainty while the government, the employers and the Trade Unions are increasingly struggling over labour regulation. Beyond its juridical aspects, the Laval case is thus a landmark political event, as it unveils and increases the turmoil of the Swedish autonomous labour relations. It thus displays a new opportunity for reforming industrial relations and labour regulations in Sweden, in a time when they are as much pressured at home as they are admired abroad

LAS och anställningsskyddet

Arbetsrätten är föränderlig och rikt avhandlad. Lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS, var kontroversiell redan vid instiftandet av föregångaren till den nuvarande anställningsskyddslagen. Lagen väcker stor debatt i massmedia och på diverse forum. Massmedias intresse och politikernas argumentation har lett till att gemene man har en egen uppfattning om anställningsskyddet och dess verkan. I denna uppsats undersöker jag anställningsskyddet i samband med arbetsbrist och hur detta står sig i relation med anställningsskyddslagens syfte.The labor law is ever changing and widely debated. The Employment Protection Act was controversial even at the time of the legislation of the predecessor to the current Act. The law creates a wide debate in the mass media and on miscellaneous forums. The interest of the mass media has lead to the general public having created their own perception of the law and its effect on the protection of the employment. In this essay I will examine the employment protection in regard to a labor shortage and how this stands in relation to the purpose of The Employment Protection Act

Tur i oturen eller tur i turordningen

Kandidatuppsatsen undersöker innebörden och omfattning av driftsenhetsbegreppet samt det tillhörande ortsbegreppet, båda funna i 22 § LAS. Båda begreppen används i det svenska turordningssystemet och är avgörande i den aspekten att de fastställer de yttre gränserna för vilka som ska ingå i en turordningskrets. I realiteten innebär det att begreppen bestämmer vilka som riskerar att bli uppsagda. Syftet med kandidatuppsatsen blir emellertid att klargöra rättsläget för de båda begreppen och undersöka vilka rättsfaktum som påverkar tolkningen av dessa. Är begreppen i huvudsak avhängiga geografiska eller organisatoriska faktorer? För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk metod där samtliga av de fall som uppkommit i Arbetsdomstolen vägs mot bland annat förarbeten, doktrin, utredningar och betänkanden. Efter att ha presenterat rättsläget kring begreppen förs en analys av dess tolkning och tillämpning idag. Vilken problematik har tolkningen och tillämpning inneburit historiskt samt vilka framtida problem står de inför. Hur kan ett system som utvecklades med syfte att passa 70-talets industrisamhälle fungera med dagens arbetsliv som präglas av distansarbete, bemanningsföretag och butikskedjor? Behöver begreppet förnyas eller bytas ut? Eller har vi idag ett rättsläge där båda parterna är nöjda

Kollektivavtalsreglerad turordning - En uppsats om hur turordningsregler skiljer sig i svenska kollektivavtal

När arbetsbrist uppstår finns det en rad faktorer som påverkar vilken arbetstagare som kommer sägas upp. Enligt lag upprättas en turordningskrets utifrån kollektivavtalsområde och driftsenhet, samt principen om sist-in-först-ut tillämpas. Turordningsreglerna är semidispositiva, vilket gör att avsteg från lag kan förekomma genom kollektivavtal. Avtalet om turordning för arbetstagare hos staten, Arkitektavtalet, Avtal personlig assistans, Kemiska fabriker kollektivavtal, Teknikavtalet och Tjänstemannaavtalet beaktas i uppsatsen. I utvalda kollektivavtal kan turordningskretsar upprättas utifrån faktorer som jämförbara arbetsuppgifter samt krav och behov i bemanningshänseende, vilket skapar andra förutsättningar än vid turordning enligt lag. En turordningskrets utformning påverkar om en turordningslista eller avtalsturlista upprättas, där ordningen avgör vilken arbetstagare som blir uppsagd. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen; 1) Hur kan semidispositiviteten påverka turordningsreglerna i lag och kollektivavtal? 2) Vilka avsteg från turordningsreglerna i LAS kan förekomma i kollektivavtal och hur påverkas arbetstagaren av dem? Turordningsregler för statlig sektor ställs i relation till kollektivavtal tecknade för privat sektor. Likaså ställs kollektivavtal gällande arbetare i relation till kollektivavtal som omfattar tjänstemän. Jämförelsen mellan lagstiftade turordningsregler och kollektivavtalade turordningsregler leder till slutsatsen att kollektivavtalsreglerade avsteg förändrar arbetstagarens förutsättningar och plats i turordningen. Semidispositiviteten öppnar därmed upp för förändringar av arbetsmarknadens spelregler.Concerning redundancy, a few components occur that affect which employee whom will receive a notice of termination. According to law, the order of termination shall be established by operational units and agreement sectors. The order of termination is based upon each employee's total time of employment, though deviations may apply through collective agreements. Six collective agreements have been displayed in the essay. Theses collective agreements determined the order of termination upon other aspects than established by law, which creates an opportunity for a different outcome. The aspect which the order of termination is established upon, affect which employee that will receive a notice of determination. The following research questions will accordingly be portrayed in the essay; 1) How does deviation from legal rules affect the rules of determination in law and collective agreements? 2) To what extent does deviation apply and how does it affect the employee? The rules of determination in the different agreements is compared to one another, but also held in comparison to legislation established by law. The differences that arose out of the comparison lead to the conclusion that deviation concerning rules of determination affect the employee in various ways and hold the approach of a game changer on the labour market

Kartläggning av e-post till studievägledningen vid Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Undersökningen är utförd på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och avser att granska, kategorisera, samt analysera e-post inkommen till myndigheten. Rapportens fokus ligger på den e-post som kommit till studievägledningstjänsten

Arbetsrätten som fält, idé och kris: En studie av arbetsrättens grundläggande idéer ur ett Habermasiskt perspektiv.

Drawing on Jürgen Habermas’ Theory of Communicative Action, this article analyses the fundaments of labour law in general and the practices of ILO and the recent jurisprudence of the European Union in particular. The aims of the article are: firstly, to shed light on the discrepancies and conflicts between teleological and communicative actions within the scope of labour law, secondly, to show how these conflicts can manifest themselves in the reasoning of the ILO and the European Union and finally to analyse how Habermas’ understanding of facts and norms offers a mediation of the conflicts at hand. The theoretical claim of this piece is that labour law has to be based on normatively validated facts as not to exhaust its source of legitimacy which in the long run potentially can lead to a legitimation crisis of the field.Underbyggd av Habermas Teori om kommunikativa handlingar, analyserar denna artikeln arbetsrättens fundament i allmänhet och lagar och policy från ILO och EU i synnerhet. Målet med artikeln är att: i första hand, belysa skillnader och konflikter mellan telelogiska och kommunikativa handlingar inom fältet arbetsrätt. Vidare att visa hur dessa konflikter manifesteras i diskurser från ILO och EU. Slutligen analyseras hur en Habermasisk förståelse av faktum och normer kan erbjuda en medling av dessa konflikter. Den underläggande teoretiska förståelsen av rättsområdet är att arbetsrätt måste baseras på normativt giltiga faktum om inte dess legitimitetskälla i det långa loppet ska sina och således skapa en legitimitetskris inom rättsområdet såväl som på arbetslivet i stort

Träningstvång på jobbet - Hur kan träning införas under arbetstid och bli en del av arbetsskyldigheten?

Mot bakgrund av att vissa arbetsgivare infört obligatorisk träning under arbetstid för sina anställda är syftet med denna uppsats att utreda vilken möjlighet arbetsgivare har att beordra sina anställda att träna under arbetstid. Uppsatsen utreder hur träning kan införas som del av arbetsskyldigheten, hur arbetsgivaren bör beakta sitt arbetsmiljöansvar och var gränsen går för arbetstagares personliga integritet. Slutsatserna är som följer. Träning kan, under vissa förutsättningar, införas som del av arbetsskyldigheten genom anställningsavtal och omreglering av anställningsavtal. För att införa träning på en kollektiv nivå kan det göras antingen genom kollektivavtal eller genom arbetsledningsbeslut (om det finns en koppling till arbetsgivarens naturliga verksamhetsområde). Vad gäller personlig integritet måste arbetsgivaren beakta att eventuella uppgifter som samlas in vid arbetstagarnas träning behandlas enligt personuppgiftslagen. Träning kan ses som en kompletterande del till arbetsmiljöarbetet och när träning införs så bör ett helhetsperspektiv på arbetsmiljön beaktasIn the context of some employers introducing mandatory exercise for employees, the aim of this thesis is to explore the extent to which employers can order their employees to exercice during working hours. Focus is on investigating how exercise can be introduced as part of work obligation and how the employer should take into account their responsibility for the working environment, as well as the limits on employees’ privacy. The conclusions are as follows: Exercise may, under certain conditions, be introduced as part of work obligations through individual contracts and re-regulation of contracts. Exercise can be introduced on a collective level, through either collective bargaining or management decisions (if there is a connection with the employer's business area). In regards to privacy, the employer must take into account that data collected during employees’ exercise is dealt with under the Personal Data Act (personuppgiftslagen). Training can be seen as a complement to the employer taking measures in regards to work environment and there needs to be a holistic perspective on the working envorinment when employee exercise is implemented

Vidden av efterverkan − en studie om kollektivavtalets dubbla konstruktion och efterverkan vid avtalslösa tillstånd

Kollektivavtalet anses ha en dubbel konstruktion vilket medför att normativa bestämmelser rörande anställningsvillkoren absorberas i de enskilda anställningsavtalen och ses ha en verkan även där. Denna teori, om än oklar, är allmänt accepterad av rättstillämpningen. Däremot är problemet som denna studie kommer granska närmare, teorin om kollektivavtalets efterverkan vilket står i nära relation till den dubbla konstruktionen. Delvis på grund av den dubbla konstruktionen som gör att anställningsavtalen innehar kollektivavtalsbestämmelser, anses även dessa bestämmelser leva kvar i de enskilda anställningsavtalen trots att inget kollektivavtal för tillfället existerar. Det anses att de normativa kollektivavtalsbestämmelserna som absorberats av anställningsavtalet innehar en efterverkan från det kollektivavtal som stipulerade bestämmelserna. Denna studie ämnar beskriva och förklara efterverkan vid permanent avtalslösa tillstånd. Målet för studien är även att redogöra vad som krävs för att ett avtalslöst tillstånd ska anses vara permanent. För att komma fram till ett resultat kommer kollektivavtalets efterverkan som ämne ställas i relation till andra angränsande områden så som kollektivavtalets utfyllnad och den dubbla konstruktionen. Det permanenta avtalslösa tillståndet kommer även att ställas gentemot motsättningen ett tillfälligt avtalslöst tillstånd vilket i det svenska rättsområdet är ett mer utarbetat och besvarat ämne. Detta för att få en bättre inblick i vad som rimligen borde ses som permanent men även vad som bör ske vid permanenta avtalslösa tillstånd.The collective agreement is considered to have a dual construction, which entails that the normative rules regarding employment conditions get absorbed in to the individual employment contracts and is seen to also have an effect there. This theory, although unclear, is generally accepted by the legal system. But the problem that this study will examine is the question of the collective agreements after effect, a theory that is closely connected to the dual construction. Partly because of the dual construction that creates the possibility for the individual employment contracts contains regulations that are stated in the collective agreement, the same regulations is considered to live on, even if there is no active collective agreement. It is considered that the normative collective regulations that have been absorbed by the individual employment contracts have an after effect from the old collective agreement. This study intends to describe and explain the after effect in connection to a state of permanently dissolved agreement. The aim of the study is also to outline what is needed in order to define a state of dissolved agreement as permanent. In order to achieve a result the after effect of the collective agreement is to be put in relation to the adjacent areas, such as the collective agreements expletive affect and the dual construction. The state of permanently dissolved agreement will also be put in relations to the contraposition the temporary dissolved agreement state. This state is in the Swedish system a more well-defined and explained area. This will be done in order to get a better view of what should reasonably be seen as permanent but also in order to understand what should happen if there is a state of permanently dissolved agreement