Klasslärares arbetsrelaterade välbefinnande sett till upplevt arbetsengagemang och burnout : En kvantitativ studie

Abstract

De flesta lärare mår bra och är engagerade i sitt arbete, men samtidigt visar forskning på oroväckande siffror beträffande en ökad burnout bland lärarna. Lärare som mår bra kan erbjuda en bättre undervisning och därför är det viktigt att värna om deras arbetsrelaterade välbefinnande. Tidigare forskning lyfter fram den sociala arbetsmiljön som en central faktor i lärarnas arbetsrelaterade välbefinnande vad gäller arbetsengagemang och burnout. Eftersom en stor del av lärarnas arbetstid består av sociala interaktioner, både med kollegor och elever, är det av central betydelse att dessa interaktioner präglas av positiva upplevelser. Syftet med denna avhandling var att undersöka det arbetsrelaterade välbefinnandet bland finlandssvenska klasslärare sett till upplevt arbetsengagemang och burnout samt undersöka om det förekommer gruppvisa skillnader sett till kön och arbetserfarenhet. Med avhandlingen ville jag även ta reda på hur fördelningen ser ut mellan arbetsengagemang och burnout samt ifall det finns ett samband mellan dessa två. Utgående från detta syfte formulerades följande forskningsfrågor: 1. Hur upplever finlandssvenska klasslärare sitt arbetsrelaterade välbefinnande sett till arbetsengagemang och burnout? 2. Hur inverkar kön och arbetserfarenhet på klasslärares upplevda arbetsengagemang och burnout? 3. Finns det ett samband mellan upplevt arbetsengagemang och burnout hos finlandssvenska klasslärare? Avhandlingen utfördes som en kvantitativ studie inom forskningsprojektet SAMSYN vid Åbo Akademi. Samplet i denna studie omfattade 53 finlandssvenska klasslärare som arbetade i årskurserna 4–6 i en region i Svenskfinland. Data som inkluderats i avhandlingen är insamlats av projektet SAMSYN hösten 2022 genom elektroniska enkäter. För att besvara forskningsfrågorna analyserades data med hjälp av deskriptiva analyser och bivariata korrelationsanalyser. Forskningsresultatet i denna studie visade att lärarna upplever ett högt arbetsengagemang och endast låga symptom på burnout. Resultaten visade samtidigt att det finns en variation i upplevt arbetsengagemang och burnout bland lärarna. Vidare visade resultaten att det inte förekommer några signifikanta skillnader i lärarnas arbetsengagemang och burnout sett till kön och arbetserfarenhet. Däremot kunde en negativ korrelation noteras mellan arbetsengagemang och burnout, vilket innebär att då arbetsengagemanget ökar så tenderar symptomen på burnout minska och tvärtom. Avhandlingens slutsats är att lärarna som deltog i studien överlag upplever ett högt arbetsengagemang och endast låga nivåer av burnout, men att en viss variation förekommer lärarna emellan. Resultatet i avhandlingen överensstämmer således i stor utsträckning med tidigare forskning som visat på likande resultat, samtidigt som det också finns studier som visat på mindre positiva utfall. De resultat som lyfts fram i denna avhandling bidrar till en ökad förståelse för de finlandssvenska klasslärarnas upplevda arbetsengagemang och burnout, vilket öppnar upp för en ökad möjlighet att stödja deras välbefinnande. För att ytterligare fördjupa denna förståelse behövs i framtiden vidare forskning inom ämnesområdet