KUNGSÖRN:Användning av ljudbox för att inventera häckning

Detta faktablad Kungsörn: Användning av ljudbox för att inventera häckning inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge.  Faktabladet riktar sig främst till personer knutna till länsstyrelserna i Sverige som genomför eller samordnar inventeringen av kungsörn. Länsstyrelserna har ansvaret för att dokumentera och kvalitetssäkra fältbesök och observationer av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se.  I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. De listas sist i detta faktablad

KUNGSÖRN: Instruktion för fastställande av besatta revir och häckningar

Detta dokument KUNGSÖRN: Instruktion för fastställande av besatta revir och häckningar inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. Instruktionen gäller för personer knutna till Länsstyrelserna i Sverige som har ett ansvar för att kontrollera och kvalitetssäkra observationer med mera av stora rovdjur och för att registrera dessa i den norsk-svenska databasen Rovbase samt för de ideella organisationer som deltar i inventeringen. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar med mera se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se. I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdju

Vattenlösliga plaster ur ett miljöperspektiv

På uppdrag av Naturvårdsverket har avdelningen för polymera material på KTH genomfört en översiktsstude (en review) om vattenlösliga plaster. Det övergripande målet med studien var att ge god översikt över vilka vattelösliga plaster som finns, vad de används till, i hur stora mängder de produceras och vilken effekt de bedöms ha på miljö och hälsa idag och i framtiden. Studien skulle också besvara hur vattenlösliga plaster definieras, hur graden av vattenlöslighet kan mätas samt vilka åtgärder och policies som rekommenderas för att minska den negativa påverkan på miljö och hälsa från vattenlösliga plaster. Mer specifikt försökte studien också besvara följande miljörelaterade frågor: Vilken miljöpåverkan kan en ökad introduktion av vattenlösliga plaster medföra? Innehåller vissa vattenlösliga plaster farliga ämnen och/eller bildas farliga ämnen när de löses upp? Bildas mikroplast, och i vilka mängder? Om fullständig upplösning sker, hur lång tid tar det och under vilka förhållanden händer det, och I vilken utsträckning och under vilka förhållanden är plasten biologiskt nedbrytbar? Vattenlösliga plaster används inom en rad olika tillämpningar, från vattenrening, kosmetika, hygienprodukter, blöjor, tvättmedel, målarfärg, lim, diskmaskinstabletter och läkemedel till produktion av livsmedel, papper och fossil gas och olja. Ofta används vattelösliga plaster som förtjockningsmedel och konsistensgivare (tex i målarfärg), ibland utnyttjas deras förmåga att lösas upp i vatten (tex i medicintabletter och diskmedelstabletter) och ibland används deras egenskap som flocculant och fällningsmedel (tex vid infångning av tungmetaller i vattenreningsverk). Naturliga vattenlösliga polymerer, som dock inte är plaster, används ofta som konsistensgivare inom livsmedelsindustrin. Det som i dagligt tal kallas för vattenlösliga plaster är främst syntetiska polymerer såsom polyakrylamid (PAM), polyakrylsyra (PAA), polyetylenglykol (PEG), polyetenoxid (PEO) och polyvinylalkohol (PVA). Dessa är vattelösliga men vanligtvis inte biologiskt nedbrytbara. Det finns också halvsyntetiska biobaserade polymerer som kan vara vattenlösliga och/eller nedbrytbara, t.ex. termoplastisk stärkelse (TPS), karboximetylcellulosa (CMC), polykaprolakton (PCL), polylaktid (PLA) och polyhydroxialkanoat (PHA). Dessa brukar räknas som plaster. Slutligen finns också naturliga vattenlösliga polymerer såsom pektin, amylopektin, kasein, alginat och xantangummi. Dessa räknas inte som plaster, men ingår ändå i studien eftersom de fyller delvis samma funktion och ibland kan fungera som mer miljövänliga ersättningsmaterial till vattenlösliga plaster

Kunskap och metoder för att bedöma kumulativa miljöeffekter på Östersjöns ekosystem : Slutrapport från forskningsprojektet BalticCAT

Projektet ”Verktyg för att bedöma kumulativa effekter på Östersjöns ekosystem – BalticCAT” haft till syfte att stödja arbetet med kumulativa miljöbedömningar för Östersjöns ekosystem i havs- och fiskeriförvaltning samt havsplanering. Projektet har studerat vilka stressfaktorer som samverkar för att förklara den dåliga situationen för torsk i den östra delen av Östersjön och utvärderat hur en spatio-temporal näringsvävsmodell kan användas som verktyg för kumulativa miljöbedömningar för öppna Östersjön. Vi har även utvärderat hur näringsvävsmodellering kan integreras med och komplettera de metoder som används idag för kumulativ miljöbedömning i Östersjön.  Resultaten från tidsserieanalyser av kumulativ påverkan på östersjötorsken visade att syrebristen i Östersjöns djupa områden kan förklara förlusten av reproduktionsområden, men inte entydigt den minskande produktivitet och försämrade kondition som observerats under de senaste 25 åren. I beståndets kärnområde i södra Östersjön har utbredningen av syrefattiga områden varit oförändrad under de senaste tre decennierna och detsamma gäller tillgången på bottenfauna som utgör bytesdjur för ung torsk. Analyser av kväveinnehåll i otoliter visar inte heller tecken på minskande födointag under denna tidsperiod. Det behövs fortsatt forskning för att förstå vilka miljöfaktorer som ligger bakom den drastiska minskningen av produktivitet i det östra torskbeståndet.  Projektet har utvecklat en näringsvävsmodell för hela Östersjön i Ecopath with Ecosim. Den utvecklade modellen kan bidra till utvärdering av policy och förvaltningsåtgärder för Östersjön och till arbetet med bedömning av god miljöstatus för födo­vävar. Genom scenarieanalyser med en rumslig näringsväv för en del av Östersjön visar vi exempel på hur en sådan rumslig modell för hela Östersjön skulle kunna komplettera de förvaltningsverktyg som används idag för kumulativa miljöbedöm­ningar i Östersjön (Sveriges Symphony och HELCOMs BSII). Det förutsätter dock att modellen för hela Östersjön vidareutvecklas till en rumslig Ecospace-modell.  Tillsammans visar studierna både möjligheter och utmaningar med kumulativa miljöbedömningar i ett ekosystem under snabb och kraftig förändring. Resultaten visar att en kombination av fiske, övergödning och klimatförändringar troligen är viktiga för att förklara många av de förändringar vi ser i Östersjöns födovävar, vilket betyder att åtgärder mot dessa hot är av stor vikt för att upprätthålla biologisk mång­fald och ett hållbart fiske. Men de snabba förändringarna gör det svårt att utnyttja tillgänglig kunskap om födoväven för simuleringar av framtida scenarier, eftersom grundläggande samband i födoväven kan förändras. Det betyder att kumulativa miljöbedömningar som bygger på modellsimuleringar måste kompletteras med en försiktighetsansats och en välplanerad och långsiktig miljöövervakning som kan upptäcka förändringar och att förvaltningen anpassas efter dem

Avfall i ett cirkulärt samhälle : Nationell Avfallsplan 2024–2030

Sverige har idag svårt att klara flera av målen på avfallsområdet, både vad gällerEU:s mål och de nationella målen inom miljömålssystemet. För att nå målen ochförbättra förutsättningarna för miljö och hälsa behöver takten öka och viktiganyckelaktörer få bättre insikt i vad de kan och bör göra. Att ta oss högre uppi avfallshierarkin är en viktig del i arbetet med cirkulär ekonomi. Designa rätt från början Valen som görs i samband med designfasen är grundläggande för att produkterska hålla längre och för att de i slutändan ska kunna materialåtervinnas när de bliravfall. Materialval, färg, tillsatser och hur produkterna kan demonteras påverkarhur återvinningsbara de är. För att nå giftfria kretslopp behöver särskilt farligaämnen1 fasas ut och farliga ämnen ersättas med mindre farliga alternativ när såär möjligt. Sådana ämnen som i ett senare skede försvårar eller omöjliggör återanvändningoch materialåtervinning bör undvikas.Vi måste designa rätt från början så att de produkter som sätts på marknadenär anpassade för lång livslängd, giftfria och resurseffektiva kretslopp med ökadmaterialåtervinning. Det bidrar till att säkra livsmiljön för framtiden. Bättre sortering och tillgång till information omfarligaämnenSortering är ett viktigt första steg i avfallshanteringen. Det betyder att den somger upphov till avfall ska sortera det och att den som samlar in avfallet behöverupprätthålla utsorteringen och i den mån det går bidra till ännu bättre sorteradeavfallsfraktioner. Utebliven eller bristande sortering medför att avfall inte kannyttjas fullt ut genom att förberedas för återanvändning eller materialåtervinnastill högkvalitativa råvaror. Tillgången och efterfrågan på återvunnet material avgod kvalitet behöver öka och efterfrågan på jungfruligt material minska. För att kunna materialåtervinna avfall till råvaror av god kvalitet som kan användasi nya produkter, så behöver information om förekomst av farliga ämnen i material,produkter och varor vara tillgänglig och användbar för avfalls- och återvinningsledet.Bättre sortering av avfall och ökad tillgång till information om farliga ämneni material och produkter är nyckelfrågor för att hålla kvar värdefulla resurser ikretsloppet. Innehållet i den nationella avfallsplanenI avfallsplanen finns samlad information om hur Sverige ligger till på avfallsområdet,en övergripande problemanalys om hinder och utmaningar samt åtgärdsförslag påvad olika samhällsaktörer (utifrån nu rådande policylandskap) kan göra. Avfallsplaneninnehåller även kunskap om miljöpåverkan, behandlingsmetoder ochtvärgående ämnen så som gränsöverskridande transporter, och beredskap samtdjupdykningar i olika avfallsströmmar.Den nationella avfallsplanen innehåller inga nya förslag till styrmedel eller mål.Syftet är i stället att belysa problembilden och skapa en gemensam bas för bättreförståelse av nuläget. Planen innehåller åtgärdsförslag och understryker vikten avatt samtliga aktörer genomför insatser och medverkar till lösningen. Alla kan ochbehöver bidra till ett samhälle med resurseffektiva och giftfria kretslopp som göratt avfall hanteras högre upp i avfallshierarkin

Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn : Olika åtgärders potentialer att bidra till att nå Sveriges klimatmål 2045

Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning i el-och fjärrvärmesektorn kommer främst från fossil plast. För att bidra till klimatmålet behöver el-och fjärrvärmesektorns utsläpp från avfallsförbränningen minska till noll eller nära noll-utsläpp till 2045. Det finns därför behov av att minska mängden fossil plast som går till förbränning. I denna rapport presenteras olika åtgärder potentialer för att minska mängden fossil plast som går till förbränning i el-och fjärrvärmesektorn i Sverige samt scenarier som visar hur de olika åtgärderna kan bidra till att minska utsläppen från avfallsförbränning. Delscenarier visas för åtgärderna resurseffektivitet (resurssmart plastanvändning och materialsubstitution), ökad användning av biobaserad plast och ökad materialåtervinning (mekanisk och kemisk). Även ett ”Övergripande målscenario” där alla åtgärder ingår presenteras. Förutom att ge minskade växthusgasutsläpp så bidrar även scenarierna till en hållbar plastanvändning. Resultatet visar att flera kraftfulla åtgärder krävs för att minska förbränning av fossilbaserad plast i el-och fjärrvärmesektorn. Men även att det är möjligt att minska mängden fossil plast som går till förbränning betydligt genom dessa åtgärder. En mängd olika aktörer bidrar till att sätta plastprodukter på marknaden, plastanvändning och uppkomsten av plastavfall, vilket gör att det finns behov av styrning och åtgärder i hela plastens värdekedja. Denna rapport är skriven av SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket

Identifiering av metaboliter från växtskyddsmedel relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten

Vid analyser inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel (NMÖ) och annan miljöövervakning ingår vissa metaboliter från växtskyddsmedel. Kunskapen om vilka andra metaboliter som kan finnas i grund- och ytvatten i Sverige och som skulle kunna ha negativ effekt på miljön eller människors hälsa är bristfällig.  Detta projekt syftar till att identifiera vilka metaboliter från växtskyddsmedel som kan vara relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. En bedömning görs också av vilka som är praktiskt möjliga att inkludera i analyspaket för den nationella miljöövervakningen.  Totalt 33 prover från Sverige analyserades för 67 metaboliter av laboratoriet DVGW Technology Centre for Water (TZW) i Karlsruhe, Tyskland. Totalt 22 metaboliter detekterades, 7 i grundvatten och 22 i ytvatten. Elva substanser förekom i halter över 0,1 μg/l i ytvatten och fyra av dessa över 0,1 μg/l även i grundvatten.  Övriga underlag som användes för att identifiera relevanta metaboliter är:  • Resultat från tidigare analyser av metaboliter i Sverige och Danmark  • Underlag om relevans baserat på data från registreringsprocessen  • Genomgång av lagstiftning och diskussion med berörda myndigheter  Totalt har 38 metaboliter från växtskyddsmedel identifierats som relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. Fyra av metaboliterna ingår redan i analyserna inom NMÖ, fyra kan inkluderas i NMÖ-analyserna från och med 2024 och en metabolit kan inkluderas i en ny metod för mycket polära ämnen som utvecklas med finansiering av Naturvårdsverket. De resterande kommer att testas efter prioritering i samråd med berörda myndigheter.  Identifiering av relevanta metaboliter att inkludera i den nationella miljöövervakningen, och i analyser av yt- och grundvatten generellt, behöver vara en kontinuerlig process eftersom nya ämnen tillkommer på marknaden och kunskapen kring befintliga ämnen utvecklas. Att CKB får uppgifter från Kemikalieinspektionen två gånger per år säkerställer att detta fortsätter att uppmärksammas.  Av ekonomiska skäl kan bara ett begränsat antal metaboliter inkluderas i den löpande nationella miljöövervakningen och en prioritering behöver därför göras. Denna prioritering bör göras i samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och eventuellt andra berörda myndigheter.

Source tracking of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) from perch in Kvädöfjärden : Report 7:2024

Elevated PFAS concentrations have consistently been found in perch from the Kvädöfjärden monitoring station (Original station) since monitoring of this chemical group started in 2016. In this project we 1) investigated the temporal variability of PFAS in Kvädöfjärden by retrospective analysis of perch from 1981 until 2015, 2) investigated the spatial variability of PFAS concentrations in perch from ten locations collected in the Kvädöfjärden region in 2023 and 3) mapped various harmful activities in the surrounding area of Kvädöfjärden. The results show that PFOS and several PFCAs has continuously increased from the 1980s. We further see a change in the PFAS homologue fingerprint between 2005 and 2010 that suggests a change from a more marine influence to the influence of a local source. All perch from the spatial survey have a fractional pattern of the PFAS homologues similar to the Original station, but the PFAS concentrations show high spatial variability. The Original station has the highest PFAS concentrations but elevated concentrations were also seen in perch in Licknevarpfjärden, north of the Original station. The ratio of PFUnDA/PFDA suggest that firefighting foam is not the source of the increasing PFAS concentrations. Moreover, we could not identify any harmful activities in the Kvädöfjärden region that potentially could affect the PFAS concentrations. We are therefore not able to identify the exact source of the elevated PFAS concentrations. To track a possible source area, we suggest perch samples are collected between the Original station and Licknevarpfjärden. In addition, we suggest that water samples could be collected in the region as a supplement

Avfall i Sverige 2022 : Uppkomst och behandling

En sammanställning över industri- och kommunalt avfall i Sverige 2022. Rapporten ger siffror över hur mycket avfall som genererades i olika sektorer, beskriver avfallsflödena i samhället och hur avfallet behandlades. Den kan användas vid uppföljning och utvärdering av de mål som satts upp för avfallsområdet, och som utgångspunkt för diskussioner om hur vi ska nå dem. Avfall i Sverige 2022 – uppkomst och behandling ges ut av Naturvårdsverket och utgår från avfallsstatistik som rapporterades i juni 2024 i enlighet med Avfallsstatistikförordningen (2150/2002/EC)

Hälsorelaterad miljöövervakning: Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Personlig exponering och bakgrundsmätning i Malmö 2023

I denna studie mättes personburen exponering via luften för de cancerframkallande ämnena bensen,1,3-butadien, formaldehyd samt kvävedioxid. Provtagning genomfördes i centrala Malmö under envecka hösten 2023, och omfattade 41 slumpvis tillfrågade personer i åldrarna 20–60 år (20 kvinnor och21 män). Svarsfrekvensen för studiedeltagare var 26 % och deltagarfrekvensen 13%. För 20 av dessagenomfördes även mätningar under en andra mätvecka. Parallellt under mätperioden genomfördes ävenstationära mätningar på två platser utomhus. Medianhalten för personburna mätningar av bensen och 1,3-butadien var 0,6 μg/m3 respektive 0,03μg/m3, vilket är lägre än tidigare mätomgångar i Malmö och under respektive miljökvalitetsmål. Rökarevar signifikant högre exponerade för bensen och 1,3-butadien (för 1,3-butadien även personer somutsatts för passiv rökning). För formaldehyd var medianhalten 14,2 μg/m3 och för kvävedioxid 12,0μg/m3, vilket är i samma storleksordning som tidigare mätkampanjer i Malmö 2014, 2008 och 2003.Deltagare med gasspis hade signifikant högre kvävedioxidexponering. De stationära mätningarna genomfördes vid kommunens urbana bakgrundsstation samt vid en tungttrafikerad korsning. Medelhalten av bensen och 1,3-butadien i den urbana bakgrunden var lägre jämförtmed tidigare år. För formaldehyd och kvävedioxid var medelhalten tämligen oförändrad jämfört medsenaste mätkampanjen 2014. För samtliga ämnena var den personliga exponeringen högre än halter iurban bakgrund