Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk : Resultat från år 2020-2021 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-2021

Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa/Sobacken), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), polybromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, organofosfater, ftalater, butylhydroxitoluen, klorbensener, klorfenoler, triklosan, organotenn-föreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. År 2010 adderades myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyloch oktylfenoler och år 2019 adderades ett flertal läkemedel, tio ftalater/organofosfater, nio flammskyddsmedel, sex pesticider, fyra antibakteriella ämnen och antimykotica, tre antibiotika, tre bisfenoler, tre bromfenoler, två UV filter, två bensotiasoler samt ett icke-flyktigt lösningsmedel (TMDD). Resultaten från år 2020 och 2021 års mätningar presenteras i tabellform. Dessutom redovisas slamhalterna för perioden 2004-2021 i grafisk form för att illustrera eventuella tidstrender. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt relativt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå (Öhns ARV) innehåller exempelvis mer di-2-etylhexyl ftalat (DEHP) än övriga reningsverk. En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP). Sentida data för 2011-2021 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn och deca-BDE för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), en klorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP). Halterna av flera av de ämnen som tidigare visat ökande trender verkat ha planat ut eller till och med vänt nedåt, ex. tributylfosfat, trikresylfosfat, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). Av 57 nya ämnen som tillkom 2019 kunde 52 detekteras i minst ett prov. UV filtret oktokrylen och läkemedlet (fungiciden) Ketokonazol var det två ämnen som detekterades i högst halt i slam (2021 var medianhalten 3.8 respektive 1.2 mg/kg torrt slam). Högst halt i vatten hade läkemedlen Metoprolol och Losartan (2021 var medianhalterna 1.1 respektive 0.77 µg/L). Metoprolol och Losartan används båda som hjärtmediciner. Analyserna av fluorerade ämnen utökades 2020 till att även omfatta små polyfluorerade ämnen (PFAS) och extraherbart organiskt fluor (EOF). Halterna av trifluorättiksyra visade sig vara mycket högre än halterna av övriga PFAS. Även perfluorpropansyra och perfluormetansulfonat hade relativt höga halter. De förekom generellt i högre halter än de mer kända analogerna PFOA och PFOS. Halterna av de undersökta PFAS i reningsverksslam utgjorde bara några få procent av EOF. Det finns alltså en stor mängd oidentifierade fluorerade ämnen i proverna

Hållbart företagande – hur skapar vi förutsättningar för hållbara affärsmodeller?

Rapporten presenterar en analys av hur hållbara affärsmodeller kan bidra till omställningen till en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Den belyser hur ekonomiska, politiska, sociala och marknadsmässiga faktorer påverkar utvecklingen och skalningen av affärsmodeller som minskar resursanvändning, avfall och klimatpåverkan. Resultaten visar att hållbara affärsmodeller kan stärkas genom tydligare policyer, ekonomiska incitament och bättre marknadsförutsättningar, men att hinder såsom regulatoriska utmaningar, kortsiktiga affärsmodeller och brist på investeringsstöd försvårar omställningen. Konsumenters efterfrågan och offentlig upphandling identifieras som viktiga drivkrafter. Rapporten ger rekommendationer för hur styrmedel och affärsstrategier kan utvecklas för att påskynda övergången till en mer cirkulär ekonomi. Den riktar sig till beslutsfattare, näringslivsaktörer och forskare med intresse för hållbar konsumtion och produktion

Friluftsliv 2021- Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor

Rapporten redovisar en nationell enkätundersökning om svenskarnas friluftsliv år 2021. Friluftslivet i alla dess former är en utbredd och populär fritidssysselsättning bland svenskarna. Målet för den av riksdagen antagna friluftspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Undersökningen initierades av riksdagens kulturutskott som en del i utskottets uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken. Resultaten visar bland mycket annat att mer eller mindre alla svenskar bedriver någon form av friluftsliv. Utövandet har stor variation dels utifrån sammanhang, dels i termer av de aktiviteter som utövas. Det bostadsnära friluftslivet dominerar fortsatt och utövas vanligtvis inom bebyggda områden, i skogen eller i anslutning till vatten. Andelen som uppger att de aldrig är ute i naturen på vardagar har minskat från cirka 13 procent i 2018 års undersökning till cirka 8 procent i denna undersökning. Trots förändringarna är fortfarande en stor andel av svenskarna sällan eller aldrig ute i naturen på vardagar (cirka 43 procent)

The Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota (until 2023 year’s data) : Temporal Trends and Spatial Variations

This report presents a summary of the results within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with focus on the last 10 years (latest data is from 2023). For the biological parameters, there are no systematic temporal changes for age, length or weight of fish during the last ten years. However, for herring, we find a systematic decrease in the fat percentage across most stations. It is most pronounced in the Bothnian Bay with yearly changes above 10% for many stations. Stable isotopes (N and C) were included in the program in 2013 and we are starting to get a better understanding of the baseline for the individual species and changes over time. No trends currently stand out. For metals there are few significant trends for the last 10 years. There is a general increase in Cd and Cu, a decrease in Pb and no general direction of trends for Hg. Concentrations of Cd and Pb are below threshold and concentrations of Hg are around threshold. Chlorinated pesticides are decreasing across all compounds, station and species and DDE, sum-HCH and HCB are at or below threshold. Polychlorinated biphenyls (PCB) show spatial differences between the subgroups non-dioxin-like PCBs, non-ortho dioxin-like PCBs and mono-ortho dioxin-like PCBs, and with increasing numbers of chlorines. For herring, there is a general decrease, although the non-ortho dioxin-like PCBs and the mono-ortho dioxin-like PCBs show some increases in the northern Baltic Sea and the Kattegat especially for the highly chlorinated congeners. Concentrations of PCB-118 and PCB-153 are at or below threshold. Polychlorinated dibenzodioxins/-furans (PCDD/F) decrease for the less chlorinated congeners in the Baltic Proper. We suggest that the apparent increase for congeners with higher chlorine numbers is caused by a few outliers and therefore should not currently be a concern. The TEQ values for PCDD/Fs are below threshold. Brominated flame retardants (BFR) are steady or decreasing with the exception of mussels. For mussels an abrupt increase in concentrations is seen after a change in analysis laboratory and we suggest differences in analytical methodology is causing this recent increase. Sum PBDE and HBCDD are above and below threshold for all fish, respectively. Perfluoroalkyl substances (PFAS) show many significant trends for herring but less so for other biota. For herring trends separate into substances that show decreasing trends (PFOA, PFDoDA, PFTrDA, b-PFOS, l-FOSA, b-FOSA), those that show increasing trends (PFDA, PFUnDA, l-PFOS) and mixed trends (PFNA and PFTeDA). The increases are concerning as these deviate from recent studies suggesting that these PFAS substances were beginning to decrease in the Baltic Sea. This development should therefore be followed closely. PFOS is below threshold for all fish

Naturvårdsverkets årsredovisning 2024

Årsredovisningen är Naturvårdsverkets resultatrapport till regering och riksdag för verksamhetsåret som har gått. Den beskriver med text och siffror hur Naturvårdsverket har arbetat för att genomföra vårt uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev, samt hur vi verkat för att uppnå miljömålen

Tjäder : En förvaltningsinriktad kunskapssammanställning och analys avinventeringsmetoder

Här tydliggörs den senaste kunskapen som finns om tjäder och dess utveckling och behov i Sverige, ur ett förvaltningsinriktatperspektiv.Författarna gör även en analys av de olika inventeringsmetoder som används för att visa på vilka metoder som är bäst lämpade utifrån geografiskt läge. Utblickar görs även genom hela rapporten till våragrannländer Norge och Finland. Utöver sammanställning av ny kunskap och analys av inventeringsmetoder, identifieras även inom vilka olika områden det idag föreligger kunskapsbehov och vad de består i. Uppdraget avslutades med ett seminarium där författarna informerade om vad de kommit fram till samt bjöd in till dialog och frågor. En sammanställning av seminariet ligger med som avslutande del i rapporten. Arbetet har finansierats via Naturvårdsverkets anslag för åtgärderför värdefull natur

KUNGSÖRN:Spelflyktsinventering och sommarkontroll

Detta faktablad Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroller inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge.  Faktabladet riktar sig främst till personer knutna till länsstyrelserna i Sverige som genomför eller samordnar inventeringen av kungsörn. Länsstyrelserna har ansvaret för att dokumentera och kvalitetssäkra fältbesök och observationer av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar med mera, se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se. Faktablad och instruktioner syftar även till att visa och beskriva inventeringsarbetet för en bredare allmänhet.  I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. Dessa finns listade sist i faktabladet

Levels of Persistent Halogenated Organic Pollutants (POP’s) in Mother’s Milk from First-Time Mothers in Uppsala, Sweden: Results from Year 2022, Chlorinated Pesticides from 2020-2022, and Temporal Trends for the Time Period 1996-2022

Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 15 modersmjölksprover insamlade 2022. De klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) har analyserats i 3 pooler per år för åren 2020-2022. Nya data har också använts för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2022) högst för CB 153 (18 ng/g fett). Medelhalten för PCDD TEQ och PCDF TEQ var för båda 1,0 pg/g fett beräknade med de nya toxiska ekvivaleringsfaktorerna, 2022 WHO TEF. Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) hade BDE 153 (0,36 ng/g fett) högst medelhalt. Den DDT-förening som hade högst medelhalt i de poolade proverna var p,p’-DDE (28 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2022 visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med i medeltal 5-6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 2 % per år). När olika tidperioder studerades visade resultaten att minskningen skett snabbare i början av studien 1996-2006/2010 jämfört med den senare delen fram till 2022. För PCDF sågs ingen signifikant minskning 2008-2022. Även om modersmjölknivåerna av total TEQ minskar, hade fortfarande 4 av de 15 kvinnor som provtagits under 2022 nivåer över Efsas modellerade kritiska halt för modersmjölk (beräknat utifrån de tidigare TEFarna från 2005 eftersom Efsa ännu inte har uppdaterat sin riskvärdering med de nya TEFarna). En jämförelse mellan summahalter av dioxinlika PCB, PCDF och PCDD beräknade med 2005 WHO TEF och 2022 WHO TEF, gjordes för hela studien. Resultaten visade att summahalterna blir lägre med de nya TEFarna från 2022, i medel 38 % för summa PCB/PCDD/F TEQ. Halterna av BDE 47, BDE 99, BDE 100, och sumPBDE har minskat med 5-11% per år 1996-2022. När studieperioden delades upp i flera delar visar resultaten att halterna sjunker snabbare mot slutet av perioden. BDE 209 har bara analyserats kontinuerligt i modersmjölk sedan 2009 och för första gången ses en minskning av BDE 209 med i medeltal 5% per år. För BDE 153 och HBCDD ökade halterna signifikant i bröstmjölk 1996-2005/2007 och därefter minskade halterna med i medeltal 3 respektive 8 %. Halterna av klorpesticider i modersmjölk minskade med 5-10 % per år och för HCB sågs först en minskning för att sedan öka åren 2009-2016 och efter det minska. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigare inom POPUP. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer eller om nivåerna fortsätter att minska

Naturvärdeskarta Skog:En sannolikhetsmodell för naturvärden på skogsmark

För att planera naturvård i skogen måste vi ha kunskap om skogen. Stora och sammanlänkande naturskogsområden saknas i ett skogslandskap som huvudsakligen präglas av likåldriga bestånd. Därför behöver vi kunna identifiera isolerade fragment av kvarvarande skog med höga naturvärden. Rapporten beskriver en modellering, NVK Skog, av den relativa sannolikheten för förekomst av värdekärnor i det svenska skogslandskapet. Modelleringen baseras på kända värdekärnor och använder 125 oberoende variabler från öppet tillgängliga geografiska datakällor och skattar sannolikheten för enskilda hektarsytor på 22 miljoner hektar skog.  NVK Skog bidrar med fördjupad förståelse av det svenska skogslandskapet och tillsammans med andra geografiska underlag underlättar naturvårdsplanering på landskapsnivå. Syftet är att bidra med landstäckande skattningar av sannolikheten för förekomst av skog med höga naturvärden.  Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs-och vattenmyndighetens kunskapsbehov

Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2024 : Med fokus på statliga insatser

Sveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. De definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot för att nå ett miljömässigt hållbart samhälle. Hela samhället behöver öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål.  Regeringen och myndigheterna har under 2023 gjort många insatser för att förbättra miljön i riktning mot miljömålen. Insatserna för generationsmålet, de 16 miljökvalitetsmålen och aktuella etappmål beskrivs i uppföljningens olika avsnitt.  För två av miljökvalitetsmålen bedöms utvecklingstrenden för miljötillståndet vara positiv, för åtta neutral, för fem negativ och för ett oklar. Många insatser som har betydelse för generationsmålet genomförs, men på viktiga områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, har utvecklingen i många avseenden fortsatt i fel riktning.  De aktuella etappmålen i denna redovisning har målår inom tidsperioden 2023–2045. Inget etappmål bedöms vara uppnått redan nu, men etappmålet om läkemedel i miljön bedöms kunna uppnås till målåret. För flera etappmål anges en osäker bedömning om målet kan nås till målåret. Bedömningar av etappmålen inom klimatområdet finns redovisade i Naturvårdsverkets kommande underlag till regeringens klimatredovisning. De insatser som har gjorts under året är viktiga steg i arbetet för att nå miljömålen. Den sammantagna bilden är dock att vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen. För en mer detaljerad analys av de respektive målen, målbedömning och förslag till insatser och åtgärder se Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023 (NV rapport 7088)