Pilot sediment microplastics determination from Sweden’s contaminant monitoring stations 2020

With the aim to determine if measurement of microplastics in offshore sediments can feasibly be employed in routine national monitoring, offshore sediment samples from Sweden’s 16 contaminant monitoring sites were prepared and analysed. A repeatable workflow based on current best practice and harmonisation guidelines is presented and evaluated. The influence of the metric applied for data normalisation is highlighted. The results can be considered a baseline for comparison with future measurements and other European sea area

Miljöledning i staten 2024 : En redovisning av hur statliga myndigheter arbetar med att minska sin miljöpåverkan

Samtliga 186 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter har rapporterat 2024 års miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. Denna redovisning utgör Naturvårdsverkets sammanfattning av myndigheternas rapporter. Statistiken för år 2024 jämförs med år 2023 och för koldioxidutsläpp även med 2019, som kan ses som det senaste mest jämförbara året innan pandemin. De sammanlagda rapporterade utsläppen av koldioxid år 2024 är cirka 486 000 ton, vilket innebär en ökning med 18 procent sedan 2023. Kategorin maskiner och övriga fordon som står för cirka 391 000 ton har ökat med 26 procent under samma period. En förklaring till ökningen är den ändrade reduktionsplikten från 1 januari år 2024. Övriga utsläpp, som kommer från tjänsteresor, har minskat med 7 procent från år 2023 till totalt cirka 95 000 ton koldioxid år 2024, vilket är 32 procent lägre än år 2019. Digitala möten och regelbundet distansarbete är etablerade arbetssätt inom myndigheterna. Antalet digitala möten som rapporterades för år 2024 är 9,3 miljoner, vilket är lika många som år 2023, men mer än dubbelt så många som åren innan pandemin. Skillnaden i koldioxidutsläpp per årsarbetskraft mellan myndigheter inom REMM (Resfria/digitala möten i myndigheter) och övriga myndigheter har också utjämnats. Resultatet indikerar nya normalnivåer för utsläpp från tjänsteresor och antal digitala möten. Den rapporterade totala energianvändningen år 2024 har ökat med cirka 8 procent sedan år 2023, till knappt 2,8 TWh. Resultatet för kategorin verksamhetsel visar en ökning med 27 procent, som delvis förklaras av att ett par myndigheter har justerat rapporteringen jämfört med 2023. Kategorin fastighetsel har ökat med 15 procent. Energianvändningen till värme och kyla har samtidigt minskat med sex respektive fem procent. Det totala rapporterade upphandlingsvärdet år 2024 för samtliga myndigheter är 178 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 29 miljarder kronor från år 2023. Upphandlingar med ställda miljökrav utgjorde 92 procent av det totala upphandlingsvärdet, en mindre ökning sedan år 2023. Resultatet visar att 76 myndigheter har ställt miljökrav i 84–100 procent av sina respektive totala upphandlingsvärden vilket är på samma nivå som år 2023. Det är 35 myndigheter som rapporterar att det är mer än fem år sedan de senast såg över sina miljöutredningar, vilket inte är förenligt med kravet i miljöledningsförordningen. Redovisningen för år 2024 visar att 34 myndigheter är miljöcertifierade, vilket är en minskning sedan i fjol. Av myndigheternas rapporter framgår att det bedrivs ett aktivt åtgärdsarbete. I arbetet med verksamhetens direkta miljöpåverkan fokuserar myndigheterna på att minska miljöpåverkan från tjänsteresor och energianvändning. I arbetet med indirekt miljöpåverkan är det vanligt med mål och åtgärder inom ramen för kärnverksamheten och kopplat till miljökrav i upphandling.Undertitel från titelsidan. Titel på omslaget: Miljöledning i staten 2024 : En redovisning</p

Bildning och spridning av metylkvicksilver- Den svaga länken i riskbedömning av kvicksilverkontaminerade sediment

Denna rapport beskriver studier av bildning av metylkvicksilver (MeHg) i kvicksilverförorenade fibersediment och spridning av kvicksilver (Hg) från sådana sediment. Kvicksilver utgör ett allvarligt hot mot ekosystem och människors hälsa, särskilt genom bildning och spridning av neurotoxiskt MeHg i akvatiska miljöer. Nuvarande riskbedömningar baseras främst på uppmätta koncentrationer och inkluderar normalt inte potentialen för bildningen och spridningen av MeHg. Detta begränsar möjligheten att inkludera effekter av miljöförändringar i riskbedömningar

Kombinerade effekter av olika typer av miljöpåverkan på svenska sjöar

Forskningsprojektet undersökte de kumulativa effekterna av klimatförändringar och markanvändning på sjöar. Genom att använda fjädermyggor från sediment som modellorganism kunde forskarna påvisa kombinationseffekter av miljöpåverkan på den ekologiska statusen i sjöar. Sedimentkärnor från 30 sjöar spridda över olika ekoregioner i Sverige användes till bedömning av tidsmässiga förändringar i sjöarnas ekologiska status och deras svar på klimatförändringar och markanvändning. Forskarna har även arbetat med att klarlägga de kumulativa effekterna på sjöar av klimatförändringar, försurning och kalkning. Resultaten kopplar samman biologiska indikatorer, ekologisk status och olika typer av miljöpåverkan i svenska sjöar vilket kan möjliggöra mer exakta klassificeringar av ekologisk status och informera förvaltningsbesluten för sjöar under global uppvärmning i Sverige. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.

Risk för förhöjda nivåer av per- och polyfluoralkylsubstanser i animaliska livsmedel vid livsmedelsproduktion i förorenade områden i Sverige

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen, med stöd av Livsmedelsverket och Jordbruksverket, undersökt förekomsten av högfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i livsmedel och miljö under åren 2022-2024. Detta delprojekt analyserar vid vilka halter av PFAS i jord, foder och dricksvatten animaliska livsmedel riskerar att överstiga EU:s rikt- och gränsvärden. Dessutom undersöks risken för att gårdar nära förorenade platser producerar livsmedel med förhöjda PFAS-nivåer. Screeningdelen av projektet är inte en del av livsmedelslagstiftningens tillsyn. Syftet är att identifiera potentiellt förorenade gårdar, och deltagande producenter är anonyma i rapporten. Projektet har undersökt: i) vid vilka PFAS-halter i foder, jord och vatten som animaliska livsmedel riskerar att överstiga EU:s gränsvärden, ii) om gårdar nära PFAS-förorenade områden producerar livsmedel som överstiger gränsvärden, iii) konsumenternas intag av PFAS4 vid konsumtion av förorenade livsmedel, samt iv) hur intaget förhåller sig till EU:s tolerabla intag. Beräkningar av de maximala halterna i dricksvatten, jord och foder till livsmedelsproducerande djur visade att vissa animaliska livsmedel riskerar att överstiga EUs gräns- eller riktvärden vid de relativt låga halter i miljön, som uppmätts i förorenade områden i Sverige. På grund av osäkerheten i data som används vid beräkningarna ska resultaten tolkas som ungefärliga, men kan användas som bedömningsgrund om utökad provtagning. Provtagningen på lantbruk omfattade tankmjölk och dricksvatten från 22 mjölkgårdar i närheten av sex områden med känd PFAS-förorening, blodprover och muskelprover från åtta gårdar med nötköttsproduktion i närheten av förorenade platser och äggprover från 20 hobbyhönsbesättningar i närheten av förorenade platser, i industri- eller storstadsregioner. PFAS kunde påvisas i tankmjölk från gårdar i närhet av platser med lokal förorening av PFAS men i generellt låga nivåer. I köttproverna kunde endast PFOS detekteras. PFOS detekterades i 60% av proverna och prover från tre djur översteg EUs gränsvärde (0,3 ng/g). Halten PFAS4 i hobbyägg var högre än ägg från dagligvaruhandeln och en tredjedel av de förstnämnda överesteg Efsa:s gränsvärde för PFOS (1 ng/g). Konsumtion av förorenat nötkött, med PFOS-halter i nivå med de högsta uppmätta halterna i föreliggande screeningstudie var förenat med ökade risker att överskrida Efsa:s tolerabla intag (TVI) för PFAS4. Konsumtion av ägg från hobbyhönsbesättningar påverkade intaget av PFAS4 hos befolkningen redan vid den medianhalt som observerats i screeningstudien. Vid konsumtion av ägg från hobbyhönsbesättningar med en PFAS4-halt motsvarande den högsta halten som observerats i föreliggande rapport ses kraftiga ökningar av andelen som överskrider TVI

Vad hände sedan? : Om kontroll och uppföljning av vindkraftens påverkan på arter och naturmiljöer

Rapporten visar hur påverkan på arter och naturmiljöer följs upp i tillsynen av givna tillstånd för vindkraft. Forskarna utgår ifrån vad som regleras i tillståndsbeslut och kontrollprogram, och hur tillsynsmyndigheterna arbetar med frågorna. Analysen visar bland annat att regleringen är mycket komplicerad och transparensen dålig. Tillståndsbesluten har en orealistisk bild av hur uppföljningen sker i praktiken. Det är inte vanligt med uppföljningsprogram för påverkan på arter och naturmiljöer. Detta försvårar tillsynsmyndighetens arbete och gör att beslutsunderlaget inför nyprövningen av tillståndet måste kompletteras med inventeringar, vilket kan ta flera år och försena den gröna omställningen. Studien handlar om vindkraft, men den problembild som framkommer gäller artskyddet i förhållande till flertalet verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken. Rapporten avslutas med ett antal allmänna rekommendationer för uppföljningen av artskyddet i tillståndsgiven verksamhet. Förslagen gäller ändringar i såväl lagstiftningen som myndigheternas och domstolarnas praxis.

Miljöövervakning av utgående vatten och slam från svenska avloppsreningsverk : Resultat från år 2022 och 2023 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-2023

Inom den nationella miljöövervakningen så undersöks förekomsten av organiska substanser i utgående vatten och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV) årligen. Slam har ingått i övervakningen sedan 2004 och från och med 2011 så övervakas även utgående vatten. Följande avloppsreningsverk ingår i övervakingen: Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa eller Sobacken), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Inledningsvis ingick följande ämnen/ämnesgrupper: antibiotika (fluorokinoloner), polybromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen (PFAS), organofosfater, ftalater, butylhydroxitoluen, klorbensener, klorfenoler, triklosan, organotenn-föreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. År 2010 adderades myskämnen, NSAIDs, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler och år 2019 adderades ett flertal läkemedel, tio ftalater/organofosfater, nio flamskyddsmedel, sex pesticider, fem fluorerade ämnen med korta kolkedjor och extraherbart organiskt fluor, fyra antibakteriella ämnen och antimykotica, tre antibiotika, tre bisfenoler, tre bromfenoler, två UV-filter, två bensotiasoler samt ett icke-flyktigt lösningsmedel (TMDD). Resultaten från år 2022 och 2023 års mätningar presenteras i tabellform. Dessutom redovisas slamhalterna för perioden 2004-2023 i grafisk form för att illustrera eventuella tidstrender. Liksom tidigare år så är halterna i slam generellt relativt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå (Öns ARV) innehåller exempelvis mer di-2-etylhexyl ftalat (DEHP) än övriga reningsverk. En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP). Sentida data för 2011-2023 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för dibutyltenn för vilken haltminskningen planat ut. Halterna av flera av de ämnen som tidigare visat ökande trender verkat också ha planat ut eller till och med vänt nedåt, ex. TDCPP, TBEP och deca-BDE. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av sex ytterligare fosfater (TBP, TCEP, TCPP, TPP, EHDPP, TCP), fem ytterligare PBDE (BDEs 47, 99, 100 och 153), två ytterligare antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), alla dioxinlika PCB utom CB123, de flesta PFAS (inkl. PFOA och PFOS), tre klorparaffiner (SCCP, MCCP och LCCP), tre metaller (Cr, Hg och Pb), två metylsiloxaner (D5 och D6), två klorbensener (1,2,3,4-TrCBz och HCB), en mjukgörare (DEHP), tributyltenn och bisfenol A. Av 57 nya ämnen som tillkom 2019 kunde 52 detekteras i minst ett prov. UV-filtret oktokrylen och läkemedlet (fungiciden) Ketokonazol var det två ämnen som detekterades i högst halt i slam (2022-2023 var medianhalten 1,2 respektive 0,75 mg/kg torrt slam). Högst halt i vatten hade läkemedlen Metoprolol och Losartan (2022-2023 var medianhalten 1,6 respektive 0,95 µg/L). Metoprolol och Losartan används båda som hjärtmediciner

Uppföljning av 2024 års tillsyn enligt miljöbalken : Redovisning till regeringen enligt 3 kap. 21 § miljötillsynsförordningen April 2025

Naturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2024 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin). Till länsstyrelserna har också ställts övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn. Uppföljningen visar att målen för tillsynen när det gäller flera fokusområden i den nationella strategin för miljöbalkstillsyn är möjliga att uppnå inom strategiperioden. Det gäller till exempel tillsyn avseende masshantering, bassängbad, inomhusmiljö i förskola och skola, energihushållning, dammar och invasiva främmande arter. Oavsett tillsynsområde beskriver länsstyrelserna en generell brist på resurser som huvudorsak till att utförd tillsyn inte motsvarar det identifierade behovet. Resursbristen består dels av otillräckliga medel för att finansiera tillsynen, dels personalomsättning och svårigheter att tillsätta vakanser. Budgetneddragningar på länsstyrelserna har ytterligare påverkat möjligheten att bedriva tillsyn. Naturvårdsverket har under 2024 fått signaler från flera länsstyrelser om utmaningar i tillsynen av nya tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter som ryms under begreppet grön omställning. Naturvårdsverket bedömer att tillsynsmyndigheterna i första hand har behov av branschspecifika kunskaper om ny teknik och nya processer. Naturvårdsverket är en aktör som genom deltagande i prövningar och genom att delta i och följa utvecklingen inom EU kan samla kunskap och förmedla den till tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverket konstaterar dock att det finns strukturella problem som inte kan läkas genom mer tillsynsvägledning. Mest framträdande är att länsstyrelsernas resurser för tillsyn saknar en direkt koppling till avgiftsuttag och den tillsyn som behöver utföras.Alternativ titel tillagd för att förbättra sökbarheten. </p

Microbes as indicators of Hg contaminated sediments – studies in the Gulf of Bothnia

This report presents results from a project investigating the use of microbes as indicators of mercury (Hg) pollution in sediments. Microbes respond rapidly to environmental change, making them excellent bioindicators. However, to ensure reliable results, it is essential to analyze microbial communities soon after sampling to prevent degradation or loss of activity. To address this, a portable molecular sequencing laboratory, OmiBox, was developed, enabling near in situ analysis of microbial taxonomic composition and gene expression. Additionally, microbial community composition was studied in Hg-contaminated fiber banks in the Gulf of Bothnia. The results revealed that certain taxonomic groups, such as bacteria from the phyla Campylobacterota and Desulfobacterota, were enriched in fiber-rich, Hg-polluted sediments

Manual for SMED:s Quality System in the Swedish Air Pollutant and Greenhouse Gas Emission Inventories

This manual describes the QA/QC procedures applied in the work with the preparation of the Swedish air pollutant and greenhouse gas emission inventories (hereinafter referred to as emission inventories) annually submitted to the UNFCCC, to the Paris agreement, to the EU Monitoring Mechanism Regulation, to the EU NEC directive and to the CLRTAP. The emission inventories cover historical data from 1990 as well as emission projections to 2050. The manual is part of the Swedish National System, and is in accordance with the quality manual for the Swedish national inventory arrangements for inventory and reporting according to the Paris Agreement and decisions within the EU, and with SMED´s overall quality system. This manual is updated regularly to reflect changes in international reporting requirements and reporting guidelines.  This document covers the activities performed by SMED (Swedish Environmental Emissions Data) and the collaboration between SMED and the Swedish Environmental Protection Agency (EPA). It briefly touches the QA performed within the Swedish national system for greenhouse gas inventories