Falla eller palla för grupptrycket – En socialpsykologisk klassiker

I början av 1950-talet genomförde den polsk-amerikanske socialpsykologen Solomon Asch ett banbrytande experiment om konformt beteende det vill säga benägenheten att göra som andra gör även om det strider mot den egna uppfattningen. Det var i en tid då man funderade över andra världskrigets hemskheter och hur det kunde komma sig att så många lät sig fångas av nazipropagandan och till och med bli till nyttiga redskap i nazismens tjänst

Existentiella samtal och kurser på en psykoterapimottagning

How we think and work with psychotherapy and courses, related to existential health, in Livscentrum, Church of Sweden SollentunaHur vi tänker och arbetar med psykoterapi och kurser, relaterat till existentiell hälsa, i Livscentrum, Svenska kyrkan Sollentuna

Existentiella samtal inom hälso- och sjukvård: Kuratorers erfarenheter av samtal om döden

The aim of this study was to explore hospital social workers’ experiences of conversations about death with patients and their family, what factors prevent and facilitate these conversations and how they deal with their own reactions and emotions. The following themes emerged; perspectives on conversations about death, the hospital social worker’s approach to conversations about death, and barriers and facilitating factors which shows that hospital social workers consider conversations about death as an important part of the psychosocial support. The conversations involve aspects such as death anxiety, thoughts of no longer being there, what happens after death, thoughts of leaving their loved ones, but also include life issues and joy. Obstacles to the conversations are their fear of awakening thoughts and emotions difficult for the patient to handle, and their own unprocessed experiences. Facilitating factors are previous experience, commitment, and interest in the patient or in existential.Syftet med denna studie var att undersöka kuratorers erfarenheter av samtal om döden med patienter och närstående, vilka faktorer som hindrar respektive underlättar för dessa samtal samt hur de gör för att hantera egna reaktioner och känslor. Följande teman framträdde; perspektiv på samtal om döden, kuratorns förhållningssätt till samtal om döden, och hindrande och främjande faktorer för samtal, som visar att kuratorer anser samtal om döden som en viktig del i det stöd en kurator erbjuder. Samtalen innehåller aspekter som dödsångest, oro, tankar på att inte finnas längre, vad som händer efter döden, och sorg över att lämna närstående, men innefattar även livsfrågor och glädje. Hindrande för samtalen är kuratorns rädsla att “väcka den björn som sover” och egna obearbetade erfarenheter. Underlättande faktorer är erfarenhet, engagemang och intresse för patienten eller för existentiella frågor

Nils Bejerot och den svenska narkotikapolitiken

Nils Bejerot var läkare (socialläkare, psykiatrisk konsultlärare åt Stockholmspolisen), forskare och samhällsdebattör. Denna intressanta bok, skriven av statsvetaren och professorn i social arbete vid Malmö universitet, syftar till att göra en idéanalys av Nils Bejerots narkotikapolitiska tänkande och ställer frågan: Är det rimligt att benämna honom den svenska narkotikapolitikens fader? Boken ger en intressant och spännande belysning av denna fråga, svaret ges inte i denna recension men väl i boken

Andlighet och juridik – inga oförenliga storheter

Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rätten består av ett flertal rättskällor, såsom statuter, rättspraxis, förarbeten, doktrin och i vissa fall även sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer. Normerna kräver efterföljd. I den medicinska rätten finns regler om medicinsk vård och behandling. Utförarna av vården ska vid påföljd utföra vården på visst sätt.   Andlighet har med relationen till det egna jaget, andra människor, naturen och högre makter att göra. Andlig vård betecknar arbetet som olika trossamfund utför på sjukhusen genom särskilda tjänster. Genom själavård, riter, stödsamtal till människor i kris fyller de olika trossamfundens representanter ett behov som vårdpersonalen inte alltid kan tillmötesgå. Den andliga vården blir därför ett komplement till de olika professionernas arbete inom sjukvården. Andlighet och juridik utgör inga oförenliga storheter. Den andliga vården är tämligen omgärdad av rättsliga regler och därmed integrerad i juridiken. Här kommer att ges åtskilliga exempel på detta i syfte att påvisa kopplingen mellan juridik och andlighet.&nbsp

Metoder för att motivera våldsutsatta och våldsutövande personer till stöd – En scoping review

In this scoping review existing research on how perpetrators and victims of intimate partner violence are motivated to receive support is mapped and described. 13 articles were included in the scoping review where two different methods were identified: Second Responder Program (SRP) and initial motivational effort. Both show optimistic results in the sense of increased access to and use of support. However, it is unclear what effects the interventions have on recidivism. Future projects and studies should consider the ambiguity of relapse as an outcome measure and studies should be supplemented with users’ own voices about the interventions.I denna litteraturöversikt kartläggs och beskrivs befintlig forskning om hur män som utövar våld i nära relation respektive kvinnor som utsätts för våld i nära relation motiveras till att ta emot stöd. 13 artiklar inkluderades i litteraturöversikten där två skilda angreppssätt identifierades; Second Responder program (SRP) och inledande motiverande insats. Båda visar på goda resultat i bemärkelsen ökad tillgång till och användning av stöd. Det är dock oklart vilka effekter insatserna har för återfall i brott. Framtida projekt och studier bör hantera tvetydigheten i återfall som utfallsmått och studier bör kompletteras med brukares egna röster om insatserna

Hur fungerade kursen Effektiv Planering av Insatser/EPI. Baslinje- och uppföljningsresultat

This quantitative pre-post evaluation examines the level of knowledge gained by participants in the "Effective Planning of Interventions for Substance Abuse" (EPI) university course. The majority of participants were social workers working in municipal social services who evaluated and conducted follow-up interviews with clients with high-risk or severe substance use, using the Addiction Severity Index. They had access to a web-based support system called NetKlient. The study found significant increases in knowledge across most modules, particularly in core knowledge related to intervention and care continuity (Cohen's d = -2.21), and the use of motivational interviewing in post-assessment conversations (Cohen's d = -0.89). Knowledge of older individuals with high-risk alcohol use also increased (Cohen's d = -0.61), as did knowledge of the value of ASI follow-up interviews for both social workers (Cohen's d = -0.56) and clients (Cohen's d = -0.52).Denna kvantitativa studie utvärderar kunskapsförändringar hos deltagare i EPI universitetskursen. Majoriteten av deltagarna var socialsekreterare inom missbruksområdet. Kursen resulterade i betydande förbättringar av deltagarnas kunskap, särskilt vad gäller insats- och vårdkontinuitetsmodeller samt användning av motivationshöjande intervjutekniker. Kunskapen om äldre personer med beroendeproblem och fördelarna med ASI-uppföljningar för socialarbetare och klienter förbättrades också

Att drabbas av cancersjukdom under barndomen. Om existentiell sårbarhet och kraft i ett långtidsperspektiv

The aim of this study was to describe existential issues in adult childhood cancer survivors (n=322) who visited the long-term follow-up clinic in Gothenburg, Sweden, from November 2012 to December 2019. A questionnaire was used, including 13 items reflecting existential aspects of survivorship. The most common concern was related to feeling responsible for living a meaningful life. The results showed an increased existential vulnerability among women in comparison with men, those who received diagnose in their teens compared to those who fell ill at younger ages, those treated with radiation in comparison with those who did not receive radiation, and those who had been treated for a brain tumour compared to other cancers. In conclusion, existential issues need to be addressed as part of the follow-up visits after childhood cancer.Syftet med denna studie var att presentera existentiella frågeställningar hos vuxna överlevare efter barncancer. Studien har genomförts i Västra Sverige vid Uppföljningsmottagning (UFM) efter barncancer, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Studien inkluderade patienter (n=322) som besökt UFM November 2012 till december 2019. Ett psykosocialt screening formulär användes, vilken inkluderade 13 påståenden gällande existentiella aspekter vid långtidsöverlevnad efter barncancer. Den vanligaste existentiella frågeställningen var relaterat till att känna ansvar för att leva ett meningsfullt liv. Resultatet visade en ökad existentiell utsatthet bland kvinnor i jämförelse med män, de som insjuknade i tonåren jämfört med de som insjuknade i yngre åldrar, de som fick strålbehandling jämfört med de som inte fick strålbehandling och de som hade behandlats för hjärntumör jämfört med andra cancerformer. Sammanfattningsvis talar studieresultatet för att det är viktigt att uppmärksamma existentiella frågeställningar vid besök på uppföljningsmottagningar efter barncancer