Vad kan tidigare forskning säga om kvaliteten i idéburen välfärd?

This article analyzes how quality is defined, measured, and compared in research on civil society and welfare. Quality and quality development work is essential for all organizations in the welfare sector, regardless of whether they belong to the non-profit, public, or private sector. The review of previous research shows that there are few clear definitions of quality, and that the research mainly focuses on homes for elderly and nursing homes. There are also many ways to operationalize, measure, analyze and compare quality. Furthermore, it is relatively rare that patients, users, and clients determine the quality, instead the research is regularly based on public registers and controls. Almost half of the articles report unambiguously positive relationships between quality, civil society, and welfare, based on comparisons with either or both public and private organizations. The article concludes with some suggestions for future research.Kvalitet är ett centralt begrepp inom välfärden. Det behövs för att kunna bedöma och jämföra värdet av en välfärdstjänst, och det utgör en grund för verksamhetsutveckling hos organisationer som tillhandahåller sådana tjänster. Men hur definieras, mäts och jämförs då kvalitet av välfärdstjänster? I denna artikel analyserar vi forskning om kvalitet i de välfärdstjänster som idéburna organisationer tillhandahåller, en grupp av organisationer som ofta glöms bort i den allmänna debatten i Sverige. Forskningsöversikten visar att det finns få tydliga definitioner av kvalitet, och att forskningen främst baserats på studier av äldre- och omsorgsboenden. Det förekommer också ett stort antal sätt att mäta, analysera och jämföra kvalitet. Vidare är det relativt sällan som patienter, brukare och klienter avgör kvaliteten. I stället baseras forskningen på offentliga register och återkommande kontroller av andra mått. Knappt hälften av artiklarna redovisar entydigt positiva relationer mellan kvalitet, civilsamhälle och välfärd, och då utifrån jämförelser med antingen offentliga eller privata organisationer, eller med båda. Artikeln avslutas med några förslag till framtida forskning

Skyddade boenden – Idéburna organisationers betydelse

When individuals exposed to domestic violence leave their perpetrators, domestic violence shelters can offer refuge. However, these shelters have varying capacities to meet exposed adults’ and children’s needs for protection and support. In this article, we describe various challenges that domestic violence shelters are facing today and discuss the importance of non-profit organizations based on Nancy Fraser’s theories of social justice and social protection. The article shows that the knowledge within the non-profit organizations is of importance regardless of whether shelters are run by non-profit organizations, municipalities, or private companies. Moreover, funding needs to be secured to ensure that all shelters have the preconditions to meet the needs of victims.  När personer som är utsatta för våld i nära relation lämnar förövaren kan skyddade boenden erbjuda en fristad. Dessa boenden har dock olika förutsättningar att möta utsatta vuxnas och barns behov av skydd och stöd. I denna artikel beskriver vi olika utmaningar som skyddade boenden står inför idag och diskuterar de idéburna organisationernas betydelse. Detta görs med utgångspunkt i Nancy Frasers teorier om social rättvisa och socialt skydd. Artikeln visar att den kunskap som finns inom idéburna organisationer är betydelsefull oavsett om skyddade boenden drivs av idéburna organisationer, kommuner eller vinstdrivande aktörer. Dessutom behöver finansieringen säkras för att samtliga skyddade boenden ska ha förutsättningar för att kunna möta de utsattas behov

Temaledare: Idéburen välfärd

TemaledareRedan i välfärdsstatens ursprung kom många idéer och initiativ till lösningar på nya och gamla välfärdsbehov från civilsamhället, och dess organisationer har erbjudit alternativ och komplement till den offentliga välfärdssektorn allt sedan dess. Jämte nya innovationer har delar av civilsamhället också bevarat traditioner och värderingar som varit med sedan före den moderna välfärdsstatens tillkomst. Detta är förstås de gamla organisationer som, ofta på kristen grund, bedrivit välfärdsverksamhet under lång tid. När vi idag talar om idéburen välfärd så syftar vi både på organisationer som för in nya idéer i välfärdsstaten, och organisationer som vårdar och utvecklar gamla. Detta temanummer handlar om dessa organisationer och den idéburna välfärd som de bidrar med

Innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd

Innovation is expected to provide a distinct and added value in non-profit welfare, in the sense of novel ways of meeting needs and challenges in the Swedish welfare system. This article presents a study of documents from the public and non-profit sectors to bring clarity to these expectations. The documents highlight non-profit origins of public welfare services such as home care and childcare centers, and expectations of continued initiatives to meet needs overlooked by public and commercial actors. Proposed measures of reserved participation in public procurement could enable non-profit actors to function both as innovators/forerunners and as complements/replacements in relation to public welfare. It is however uncertain if this provides enough space for the social aims and means of innovation as a distinct feature and added value in non-profit welfare.Innovation är ett förväntat mervärde i idéburen välfärd, i betydelsen av nytänkande sätt att möta behov och utmaningar i det svenska välfärdssystemet. I denna artikel presenteras en studie av dokument från offentliga och idéburna aktörer för att bringa klarhet i sådana förväntningar. Där framhålls idéburna förlagor till nutida välfärdstjänster som hemtjänst och barnavårdscentraler, samt förväntningar om fortsatta idéburna initiativ för att möta behov som förbisetts av offentliga och kommersiella aktörer. Det föreslås bland annat reserverat deltagande i upphandlingar och valfrihetssystem, vilket kan underlätta för idéburna aktörer att fungera både som innovatör/föregångare och som komplement/ersättning till offentlig välfärdsverksamhet. Däremot är det mer osäkert om det skapar tillräckligt goda förutsättningar för att tillvarata de sociala mål och medel som ligger till grund för innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd

Volatilt samförstånd: Hjälporganisationers erfarenheter av idéburet offentligt partnerskap i deras arbete med utsatta EU-medborgare

Over the last decade, IOPs – a framework for collaboration between municipalities and NGOs – have become a common way of organizing certain welfare services. One area where this institutional arrangement was used early on was in relation to EU/EEA citizens without right of residence. Here, IOPs have provided a “third-way” between a generous and restrictive interpretation of the target group’s social rights. The purpose of this article is to highlight, through interviews with representatives of NGOs, a field of problems related to IOPs. The article is based on case descriptions of IOPs in three municipalities - Gothenburg, Lund and Malmö. Based on these, we argue that IOPs entail a significant volatility in that IOP form establishes a precarious institutional status for certain forms of social work, making these increasingly dependent on local power relations and developments.Under det senaste decenniet har idéburna offentliga partnerskap (IOP) – ett ramverk för samverkan mellan kommuner och idéburna organisationer – blivit ett allt vanligare sätt att tillhandahålla välfärdsinsatser. Ett område där samverkansformen användes tidigt var i arbetet med så kallade utsatta EU/EES-medborgare. Här har IOP inneburit en tredje väg mellan en generös respektive restriktiv tolkning av målgruppens rättigheter. Syftet med denna artikel är att genom djupintervjuer med representanter för idéburna organisationer belysa ett fält av problematiker som uppstår genom lokala IOP. Artikeln bygger på fallbeskrivningar av IOP i tre kommuner – Göteborg, Lund och Malmö. Utifrån dessa argumenterar vi för att ramverket medför en påtaglig volatilitet som påverkar den idéburna partens handlingsutrymme: IOP-formen etablerar en oförmedlad konjunkturkänslighet för socialt arbete som är direkt beroende av lokala maktförhållanden och händelseutvecklingar

Job Crafting: Changing and adapting work as one piece of the puzzle for a sustainable working life

Denna avhandling fokuserar job crafting som ett sätt att öka arbetsrelaterat välbefinnande och möjliggöra för människor att förlänga sina arbetsliv. Avhandlingen har genomförts inom två olika arbetskontexter: tillverkningsindustrin och sjukvården. Dessa två kontexter kämpar med till exempel krävande arbetsmiljöer och personalbrist, samt med att göra det möjligt för äldre medarbetare att förlänga sina arbetsliv. Job crafting är ett aktivt sätt att omforma arbetsuppgifter och arbetsupplägg, och kan definieras som att anställda själva förändrar de fysiska och kognitiva gränserna för arbetet, för att bättre passa personens förmågor och önskemål. Denna typ av medarbetardrivna strategier för att förändra och anpassa arbetet har visat sig öka anställdas välbefinnande och produktivitet, samt leda till minskad personalomsättning

En ny idéburen sektor? Varför vill vi ha den och hur kan den förändra den svenska välfärdsstaten? Svenska

There seems to be broad political support for the idea that Sweden should have more of nonprofit welfare services. This article investigates what the Sweden stand to gain by a larger share of nonprofit welfare, and what the potential is for the nonprofit sector to reform the Swedish welfare state. These issues are addressed by two literature reviews, one about nonprofit welfare services in general and a second about cooperative welfare services. The results show that the nonprofit sector has potential to improve welfare services, but only to the extent that they are allowed to develop their special character. Furthermore, the results show that there are now a chance to create a new nonprofit sector that could change the welfare state, provided there is political will on the part of both government and civil society.Det verkar finnas brett politiskt stöd för tanken att Sverige borde ha fler och mer idéburna välfärdstjänster. Denna artikel undersöker vad Sverige har att vinna på en större andel idéburen välfärd och vilka förutsättningar den idéburna sektorn har att förändra den svenska välfärdsstaten. Dessa frågor besvaras med två forskningsöversikter, en om idéburen välfärd i stort och en annan om kooperativ välfärd. Resultaten visar att den idéburna sektorn har möjlighet att förbättra vård och omsorgstjänster, men bara i sådan utsträckning som de tillåts utveckla en särart som skiljer dem från offentliga och vinstdrivande utförare. Vidare visar resultaten att det nu finns möjlighet till formering av en ny idéburen sektor som kan förändra den svenska välfärdsstaten, men för att den ska bli verklighet behövs politisk vilja både från stat och civilsamhälle

SMT flyttar till Kungliga biblioteket

Socialmedicinsk tidskrift (SMT) flyttar under senvintern till Kungliga bibliotekets plattform, Publicera, den nationella digitala plattform som Kungliga biblioteket (KB) tagit fram för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Att vi nu snart kan flytta har varit en långvarig process som pågått under hela 2000-talet

Strecken under strecket – Om fattigdomar och idéburna organisationers möjliga roll

Despite the fact that poverty in Sweden is limited by European standards, there are groups in Swedish society that are particularly vulnerable. Here, such groups are highlighted, and it is discussed how many people live far below the official poverty lines that are specified to establish fair and reasonable living standards. There are lines below the line. Moreover, it is argued that idea-based organisations, such as the Swedish city missions, may in some respects be particularly suited to meet people in poverty. The discussion takes its point of departure in public statistics in the area as well as in our own previously collected and reported empirical data.Trots att fattigdomen i Sverige med europeiska mått är begränsad, så finns det grupper i det svenska samhället som är särskilt utsatta. Här lyfts sådana grupper fram, och det diskuteras hur många människor lever långt under de officiella fattigdomsstreck som anges för att fastslå skäliga och rimliga levnadsnivåer. Det finns streck under strecket. Vidare argumenteras för att idéburna organisationer, såsom de svenska stadsmissionerna, kanske i vissa avseenden är särskilt lämpade för att möta människor i fattigdom. Diskussionen tar sin utgångspunkt i offentlig statistik på området samt i egen tidigare insamlad och redovisad empiri

”Publish or Perish” – Om blod, svett och tårar inom forskarvärlden

De som vill göra forskarkarriär får räkna med att konkurrensen är stenhård om tjänster och forskningspengar. Under den resan går det inte att undvika att offentligt granskas, rangordnas och utvärderas. Och inte heller undvika att släppa en tår. Det gäller att vara produktiv, skriva artiklar, böcker och bli citerad. Annars är man illa ute