Att förbättra vården vid missbruk - hur gör man?

A brief background and overview are provided of the field of Swedish assessment and treatment for risky and severe substance use. The research projects whose results are presented in this issue have arisen from this understanding. The abbreviations EPI and ESTR are also explained. There are a series of answers to the question in the title. The most common answer is that a general increase in ambition would be needed, which in turn require more resources. Another answer is a need to clarify which organization is responsible for addiction treatment. A joint headship with the health care responsible for treatment in case of addiction and addiction was put forward in 2011, which did not happen. A renewed inquiry suggests the same thing. How it will turn out remains to be seen. Quite independently of reforms, there are opportunities for quality improvements by planning and following up the efforts offered to users in a systematic way.Artikeln ger en kort bakgrund om svensk missbruksvård. De forskningsprojekt vars resultat detta temanummer bygger på har uppstått utifrån denna förståelse. Förkortningarna EPI och ESTR får också sina förklaringar och beskrivs. Det finns en rad svar på rubrikens fråga. Det vanligaste är att det skulle behövas en generell ambitionshöjning, något som anses kräva mer resurser, vilket inte är så enkelt att ordna. Ett annat svar är att huvudmännens ansvar borde förtydligas, vilket redan en nu 12 år gammal offentlig utredning föreslog via ett samlat huvudmannaskap hos sjukvårdshuvudmannen för behandling vid missbruk och beroende (SOU 2011:35). En aktuell utredning föreslår samma sak (SOU 2023:5). Hur det verkligen blir återstår att se. Alldeles oberoende av reformer så finns det möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar genom att planera och följa upp de insatser som erbjuds brukarna på ett systematiskt sätt

Alla vinner när vi rör på oss

De flesta av oss vet att vi behöver röra på oss mer. Ändå gör vi inte det. Vi vet att för lite rörelse påverkar människor negativt och att det i förlängningen också får stora konsekvenser för samhället. Ändå fortsätter stillasittandet. Om inte kunskap är problemet, vad är det då som kan göra att den där vardagsmotionen blir av? Frågan har inte bara ett svar och ingen kan ensam åstadkomma den förändring som krävs för att bryta trenden. För att lyckas behövs gemensamma insatser från många, däribland idrottsrörelsen och andra delar av civilsamhället, offentliga aktörer och näringslivet. Vi måste tillsammans jobba för att skapa förutsättningar för ett samhälle som stimulerar rörelse för såväl barn som vuxna. För fysisk aktivitet är ett livslångt behov som bygger hälsa och välmående för alla

Hur har One Health implementerats i Sverige? Erfarenheter från Covid-19 pandemin och behov av vidareutveckling av konceptet

The concept of ‘One Health’ (OH) refers to a unified approach for balancing and optimising the health of people, animals, and the environment. We show that this approach has become particularly salient following the Covid-19 pandemic, especially regarding surveillance and early detection. Drawing on evidence from Sweden, we assess the benefits and limitations of applying OH principles to future pandemic prevention strategies and provide suggestions for a further development of OH, with a less anthropocentric bias.Konceptet ”One Health” (OH) fokuserar på samspelet mellan människor, djur och natur, och att en balans mellan deras olika behov är avgörande för deras respektive ”hälsa”, och därmed för en hållbar planet. Under Covid-19-pandemin kom OH att lyftas framför allt när det gäller övervakning och tidig upptäckt av zoonoser (sjukdomar som sprids mellan djur och människor).Utifrån en kartläggning av hur konceptet använts i Sverige beskrivs fördelarna och begränsningarna med att tillämpa OH-principerna på framtida pandemiförebyggande strategier, och förslag presenteras för hur OH kan vidareutvecklas med ett mindre antropocentriskt fokus

Existentiell Hälsa – Dilemman och möjligheter

Scrutinizing the concept of existential health show that it mainly focus on spirituality, faith and meaning. The concept seems developed without much connection to other existential comittments for help and support such as existential counselling and psychotherapy. The conclusion is that the Swedish translation of “spiritual health” to “existential health” is unfortunate since it deprives the concept “existential” its holistic qualities, overfocuses on the positive possibilities of mans’ existence and lacks a sound criticism of the psychiatric dominance. In its place is proposed the expression Existence and health and to use, in Swedish, the expression “andlig hälsa”.En granskning av begreppet existentiell hälsa ger vid handen att det främst fokuserar frågor om andlighet, tro och mening. Begreppet tycks framtaget med svag anknytning till andra utvecklade existentiella hjälpinsatser så som existentiell vägledning (counselling) och psykoterapi. Slutsatsen är att begreppet är en olycklig översättning av ”spiritual health” som fokuserar just andliga frågor. Begreppet existentiell hälsa är på svenska beskuret såväl på bredden som på djupet, överfokuserar på människans positiva möjligheter, saknar psykiatri- och samhällskritiskt perspektiv och riskerar att bidra till en fortsatt process där naturliga dilemman och problem samt variationer i människors livssätt blir föremål för ett ökat medicinskt synsätt. I begreppets ställe föreslås dels användandet av begreppet andlig hälsa, dels fokus enligt synsättet Existens och hälsa

Hur kan prosociala beteenden främjas under kriser?

We live in a time where recurring crises, surrounded with information about how to behave to reduce the negative effects of the crises. Encouraging prosocial behavior has been shown to reduce the negative effects, therefore, it is important to examine what promotes prosociality when disaster strikes. This exploratory study examines twelve articles, published in the field of psychology during the period 2021-2023, to identify which factors promote prosocial behavior during the COVID-19 crisis. The result shows that social identity, knowledge transfer, and expected efficacy of behavior change, with respect to internal drivers and the context, were all important factors for improving prosocial behavior during the COVID-19 crisis. This can provide insights into how we can promote prosocial behavior and prepare for future crises.Vi lever i en tid då kriser avlöser varandra och vi översköljs av information om hur vi ska bete oss för att minska dess negativa effekter. Att främja prosocialt beteende visar sig minska negativa effekter av kriser och därför är det viktigt att undersöka vad som främjar prosocialitet under pågående kriser. Denna explorativa litteraturstudie omfattar tolv artiklar publicerade inom ämnesområdet psykologi mellan år 2021-2023, där olika faktorer som kan främja prosocialt beteende under COVID-19 krisen identifieras. Resultatet av denna genomgång visar att social identitet, kunskapsöverföring och förväntad effekt av en beteendeförändring, med avseende på inre drivkrafter och kontexter, var viktiga faktorer som var associerade med prosocialt beteende under COVID- 19 krisen. Dessa resultat kan ge nya insikter om hur vi kan främja prosociala beteenden och förbereda oss för eventuella framtida kriser

Till frågan om ett holistiskt välbefinnande: Om friska yngre äldres tillgång till en meningsfull fritid

The purpose of this article has been to highlight how targeted public health works towards healthy younger older people and their access to meaningful leisure time can contribute to healthy aging. This purpose is motivated by the fact that healthy younger older people in society are increasing and that they stay healthy longer than previous generations, which means that the pension becomes important to fill with meaningful activities. A municipal public health work that includes both preventive and promotional activities provides both added value to the younger young people’s holistic well-being and, in addition, meaningful leisure time, as well as a socio-economic gain through reduced municipal support measures.Syftet med denna artikel har varit att belysa hur ett riktat folkhälsoarbete mot friska yngre äldres tillgång till en meningsfull fritid kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Detta syfte är motiverat av att friska yngre äldre i samhället ökar och att de håller sig friska längre än ett tidigare generationer, vilket föranleder att pensionen blir viktig att fylla med meningsfulla aktiviteter. Ett kommunalt folkhälsoarbete som innehåller både förebyggande som främjande aktiviteter ger både ett mervärde åt friska yngre äldres holistiska välbefinnande och därtill upplevda meningsfulla fritid, samt en samhällsekonomisk vinst genom minskade kommunala stödinsatser

Examensmålet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap, erfarenhet och förmåga gällande våld i nära relationer i början och slutet av utbildningen

In this cross-sectional study, 538 social work- and nursing students perceptions of their knowledge of men’s violence against women and domestic violence are examined. A percentage of the students estimate that they have knowledge and experience, already at the beginning of their studies, knowledge that they have gained through previous studies and work experiences. The students’ estimates indicate that both programs address issues of violence, although the extent varies. The study shows few differences between perceived knowledge and experience of social work- and nursing students. The study indicates that students acquire knowledge and experience also through teaching, VFU and work alongside their studies and that students at the end of the educations rate their knowledge and ability to act professionally higher, compared to students at the beginning of the educations.I denna tvärsnittsstudie undersöks 538 socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. En betydande andel av studenterna skattar att de har kunskap om och erfarenhet av att arbeta med våld redan i början av sina studier. Kunskap som de fått via tidigare utbildningar och arbetslivserfarenheter. Studenternas skattningar indikerar att de aktuella utbildningarna innehåller våld, även om omfattningen varierar. Studien visar på få skillnader mellan sjuksköterske- och socionomstudenters upplevda kunskap och erfarenhet. Studenternas skattningar tydliggör att studenter tillägnar sig kunskap och erfarenhet även via undervisningen, VFU och arbete vid sidan av studierna och att studenter i slutet av utbildningarna skattar sin kunskap och förmåga att agera professionellt högre, jämfört med studenter i början av utbildningarna

Utbildning av hållbara vårdgivare förutsättning för hållbara sjukvårdssystem och samhällen

Stress affects performance, patient safety and work environment in healthcare. During crisis such as the Covid-19 pandemic can high workload and work under time pressure, with limited resources, when difficult decisions need to be made, lead to morally stressful situations, which can lead to moral distress. In turn can unmanaged moral distress result in stress-related ill-health and burnout. It is therefore important that students in healthcare already during their training can experience how they are affected by stress and learn to identify morally challenging situations, that they can practice stress management methods, and apply them in simulated emergency medical situations. In addition to knowledge about individual stress, insights are needed about how stress can be generated based on structural/organizational conditions, that may need to be addressed instead of or in parallel with efforts at individual or group level.Stress påverkar prestation, patientsäkerhet och arbetsmiljö inom hälso- ochsjukvården. Under kriser såsom tex Covid-19 pandemin, kan hög arbetsbelastning och arbete under tidspress, med begränsade resurser, då svåra beslut och prioriteringar behöver göras, leda till moralisk stress, vilket om det återkommande sker leda till moralisk ”skada” och stressrelaterad ohälsa. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonal redan under sin utbildning får lära sig om hur de påverkas av stress och att identifiera olika moraliskt utmanande situationer, att de får träna olika stresshanteringsmetoder, samt tillämpa dem i olika simulerade akutmedicinska situationer. Utöver kunskap om stress utifrån ett individperspektiv behövs insikter kring hur stress kan genereras utifrån strukturella/organisatoriska förhållande som kan behöva åtgärdas i stället för eller parallellt med insatser på individ eller gruppnivå.  

Etikprövning och uppgifter om hälsa

The law on ethical review postulates that sensitive personal information requires approval from the Swedish Ethical Review Authority. Exactly what personal information should be deemed sensitive is unclear, not least regarding health. The aim of the article is to discuss what kind of information should be seen as sensitive. The law should only be concerned with ill health, not positive health. Further, ill health should be regarded as more than the absence of disease or injury, even if these conditions should be covered by the law. Two possibilities are considered: ill health as reduced subjective well-being and as reduced functional ability. Finally, we discuss whether the law should cover indicators of ill health or determinants of/risk factors for ill health, and we conclude that the indicators should normally be included, whereas information about risk factors should be considered sensitive only in exceptional cases.I lagen om etikprövning framgår det att forskning om känsliga personuppgifter kräver ett godkännande av Etikprövningsmyndigheten. Exakt vilka personuppgifter som ska betraktas som känsliga är emellertid oklart, inte minst de uppgifter som rör hälsa. Syftet med artikeln är att diskutera vilken hälsoinformation som bör betraktas som känslig. Det är endast ohälsa lagen bör syfta på, inte positiv hälsa. Ohälsa bör då uppfattas bredare än som avsaknad av sjukdom eller skada, även om dessa bör omfattas av lagen. Vi har två möjligheter här: ohälsa som nedsatt välbefinnande samt som nedsatt funktionsförmåga. Slutligen diskuterar vi huruvida lagen bör omfatta indikatorer på ohälsa eller ohälsans bestämningsfaktorer och kommer fram till att indikatorerna som regel bör inkluderas, medan information om riskfaktorer bara bör betraktas som känsliga personuppgifter i undantagsfall

Vår relation till naturen - ett nexus för mänsklig, ekologisk och planetär hållbarhet, samt resiliens vid kriser

Access to and contact with natural environments is associated with both better mental and physical health, with positive effects on several aspects of well-being, cognitive performance and creativity, and recovery from mental strain, and is also associated with lower redemption of psychotropic prescription medications. Access to and contact with nature is also an important resilience factor during crises, such as the covid-19 pandemic. Protection and regeneration of natural environments, including green and blue environments, and promoting contact with nature both inside and outside city boarders, and working actively for the integration of nature into the design of our living environments and lifestyles, are thus central to human, social and environmental sustainability and planetary health, biodiversity, and resilience to crises such as pandemics and climate change.Tillgång till och kontakt med naturmiljöer är förenat med bättre psykisk och fysisk hälsa, och positiva effekter på flera aspekter av välbefinnande, mental prestation, kreativitet och återhämtning, och är även förenat med lägre uttag av psykofarmaka. Tillgång till och kontakt med naturen är också en resiliensfaktor och verkar buffrande under kriser, såsom Covid-19 pandemin. Att bevara, regenerera, och värna om naturmiljöer såsom gröna och blå miljöer är även centralt för miljömässig och planetär hälsa, inklusive bevarande av biologisk mångfald och hantering av klimatförändringar. Att skydda naturen både i och utanför stadens gränser, främja kontakt med naturen, och att arbeta aktivt för integreringen av natur i utformningen av våra levnadsmiljöer är således centralt för mänsklig, social och miljömässig/ekologisk hållbarhet samt resiliens vid kriser så som pandemier, och vid klimatförändringar