Varför behövs mer idéburen välfärd? Allmänmänskliga behov framför fjärrstyrda kontrollbehov

The Swedish welfare system is facing a tumultuous time and the need for innovation and reassessment of the system is greater than ever. We need to question old assumptions and seek new solutions. Do today's basic assumptions governing the Swedish welfare system truly reflect human needs in a relevant way? It's time to challenge New Public Management (NPM), a model that due to its focus on control, economization, and measurability, seems impossible to reconcile with both humanism and ultimately, efficiency. A paradigm shift is required, to question the systems of evaluation that directly or indirectly govern Swedish welfare. Interdisciplinary and practice-based research is needed to show which services are actually required – when and how needs can be met and to identify what actually works. To ensure that this knowledge is reflected in the public procurement of welfare services. This in turn will give the non-profit actors opportunities to contribute with the unique values that form the basis for their existence. Then we can also highlight the values that risk being lost in today's welfare system, driven as it is by systems of control- and measurement.Svensk välfärd står inför en omvälvande tid och behovet av innovation och omvärdering av systemet är större än någonsin. Vi behöver ifrågasätta gamla antaganden och söka nya lösningar. Speglar dagens grundantaganden som styr det svenska välfärdssystemet verkligen, på ett relevant sätt, verklighetens behov? Det är dags att utmana New Public Management (NPM), denna styrmodell som med sitt fokus på kontroll, ekonomisering och mätbarhet tycks omöjlig att förena med både humanism och, i det långa loppet – även effektivitet. Det krävs ett paradigmskifte som problematiserar de utvärderingssystem som direkt eller indirekt styr den svenska välfärden. Nu är det dags att ta nästa steg: låt tvärvetenskaplig och praktiknära forskning visa vilken leverans av tjänst som faktiskt är efterfrågad - när och hur denna möter dessa behov. Identifiera vad som fungerar och säkerställ att denna kunskap återspeglas i de offentliga inköpen av välfärdstjänster. Då öppnas möjligheter för de idéburna aktörerna att bidra med de unika värden som ligger till grund för deras existens. Då kan vi också synliggöra vilka värden som riskerar att gå förlorade i dagens kontroll- och mätstyrda välfärdssystem.

Mellan idéburen välfärd och evidens: En breddad syn på kunskap

Previous research supports the notion that the distinctiveness, diversity, and freedom of choice characterizing nonprofit initiatives are somewhat at odds with a scientific and professional logic as expressed in evidence-based practice (EBP) and knowledge-based management. In the long term, this potentially threatens public funding for nonprofit welfare. This article combines this research with new epistemological analyses of how science is operationalized in some of EBP’s central techniques, such as randomized controlled trials and guidelines. In such analyses, it becomes clear that the contradiction between the distinctive nature of the nonprofit sector and a scientific logic is based on certain ”universalist” assumptions that are not necessary. By introducing alternative perspectives on causality, validity, and objectivity, the article proposes a broader view of scientific rigor and EBP that aligns better with the ”particularist” distinctiveness of the nonprofit sector. According to this analysis, nonprofit welfare represents a view of knowledge and quality that has the potential to enhance welfare operations regardless of their organizational structure, post-EBP.Tidigare forskning ger stöd för att den särart, mångfald och valfrihet som präglar idéburna initiativ står i viss motsats till en vetenskaplig och professionell logik såsom den kommer till uttryck inom evidensbaserad praktik (EBP) och kunskapsstyrning. På lång sikt hotar detta potentiellt tilliten till offentlig finansiering av idéburen välfärd. I denna artikel kombineras denna forskning med nya kunskapsteoretiska analyser av hur vetenskap operationaliseras i några av EBPs centrala tekniker, såsom randomiserade kontrollerade studier och riktlinjer. I sådana analyser blir det tydligt att motsättningen mellan den idéburna sektorns särart och en vetenskaplig logik bygger på vissa ”universalistiska” grundantaganden som inte är nödvändiga. Genom att introducera alternativa synsätt på orsakssamband, vetenskaplig trovärdighet och objektivitet föreslår artikeln en breddad syn på vetenskaplighet och en version av EBP som stämmer bättre med den idéburna sektorns ”partikulära” särart. Idéburen välfärd representerar enligt denna analys en syn på kunskap och kvalitet som i sig har potential att förbättra välfärdsverksamheter oavsett driftsform, post-EBP

Idrott och folkhälsa

Under sin barndom deltar de flesta i idrottsrörelsen. I befolkningen som helhet sker den vanligaste typen av ideellt arbete inom idrotten. En anledning till idrottsrörelsens popularitet är att den utgör ett bra tillfälle att vara fysiskt aktiv, att röra på sig, springa, hoppa, spela fotboll, simma och annat. Samhällsutvecklingen har annars inneburit minskande krav på rörelse. Sakta men säkert bygger vi bort alla vardagens tillfällen till fysisk aktivitet. Digitalisering är väl den senaste stora förändringen, men vi har länge arbetat hårt för att få bort behoven av att röra oss med hjälp av bilar, bussar, hissar, rulltrappor och så vidare. I skolan tränas det uppväxande släktet i att sitta still. Många av oss vuxna är fast framför kontorens datorer. Men Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att vi rör på oss mer och många har stegmätare för att uppnå 10 000 steg. Barn och unga ska vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. För att nå dessa rekommendationer sätts hoppet till idrottsrörelsen och idrott på fritiden då skolans ämne idrott och hälsa inte på långa vägar når målen

Hur intellektuell frihet och förmåga att ändra sig kan bidra till ökad hållbarhet

Many of our opinions are formed in our youth and remain with us throughout life. The authors advocate a more critical view on our beliefs, which will increase the chances for intellectual freedom and less of a basis for conflicts.Åsikter grundläggs ofta i tidig ålder och vanligen lever vi med många av dessa uppfattningar livet ut. Författarna förespråkar en större öppenhet för att ifrågasätta gamla tankebanor, vilket leder till en större intellektuell frihet och mindre grogrund för konflikter

Call for papers: Prevention – konsten att lära av det som inte händer

Med detta Call for papers söker vi manuskript som kan belysa det komplexa fenomenet prevention i ett medicinsk humaniora-perspektiv och som alltså tar sin utgångspunkt i gränslandet mellan medicin, hälsovetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och konstarterna. Medicinsk humaniora är ett interdisciplinärt fält på stark framväxt i Sverige, med tre centrumbildningar bara under de senaste åren och ett nationellt nätverk. Vi vänder oss särskilt till er som är aktiva inom fältet och har stort intresse för nya interdisciplinära utmaningar

Det lilla extra - informell organisering inom Individ- och familjeomsorg

The article describes and analyzes Swedish social service staff´s informal organization over intra- and interorganizational boundaries in complex cases. Findings from observations of the daily work in three municipal social service organizations, and group interviews conducted in 11 municipalities are presented. The results describe informal organisation in terms of information exchange, reconciliations, follow ups, coordination, improvised meetings as well as a bending of formal assignments and rules. I the light of the results informal organisation is described as an overlooked path to service integration in complex cases, with the potential to “grease the wheels” of social service organizations as well as the welfare system as whole.Artikeln beskriver och analyserar IFO-personals informella organisering över interna och externa organisationsgränser i komplexa ärenden, och bygger på observationer av vardagsarbetet inom IFO i tre kommuner samt gruppintervjuer med IFO-personal i 11 olika kommuner. Studierna visar att den informella organiseringen bland annat består av informationsutbyten, avstämningar och uppföljningar, samordning, improviserade möten samt ett tänjande på formella uppdrag och arbetsuppgifter. Mot bakgrund av detta dras slutsatsen att informell organisering på ett sällan uppmärksammat sätt bidrar till att hålla samman hjälpen till klienter med komplexa behov, men också till att ”smörja kugghjulen” inom IFO, liksom inom välfärdssystemet i stort

Biståndshandläggares erfarenheter av sociala problem hos äldre medborgare – En kartläggning om de sociala problemens synlighet

In recent years, poverty, debt, homelessness, and domestic violence have increased among older people. Social Services operate under several pieces of legislation. The Social Services Act is the most guiding law for social services but is not legally the most superior. The administrative law obliges social services officers to refer individuals to the proper authorities. Perhaps the most visible but not the most overarching. In addition to assessing the need for interventions, social workers are obligated under the Administrative Procedure Act to refer the individual to the right authority. Therefore, social workers are crucial for older people with social problems. The article focuses on how caseworkers encounter different social problems and which actors they refer to when the multi-complex social problem cannot be handled within the caseworker role. Based on the results of this study, the definition of social work needs to be broadened to include multi-complex social problems in the older population.De senaste åren har fattigdom, skuldsättning, hemlöshet och våld i nära relationer ökat hos äldre personer. Socialtjänstens verksamhet lyder under flera lagrum. Portalparagrafen i socialtjänstlagen är kanske den mest synliga men inte den mest överordnade. Förutom att bedöma behovet av insatser har socialarbetare en skyldighet att enligt förvaltningslagen hänvisa den enskilde till rätt myndighet. Därför har biståndshandläggare en avgörande roll för äldre personer med social problematik. Artikeln fokuserar på i vilken utsträckning biståndshandläggare möter olika sociala problem och vilka aktörer de hänvisar till när det multikomplexa sociala problemet inte kan hanteras inom handläggarrollen. Baserat på resultaten från denna studie vill vi argumentera för att definitionen av socialt arbete måste breddas för att omfatta multikomplexa sociala problem hos den äldre befolkningen

Framväxt av en strategi för ökad existentiell hälsa inom Region Jönköpings län: -

Region Jönköping County has a clear strategy to strengthen the existential health dimension. Initially, it was an investigation and a report on chaplaincy services that declared the responsibility of health care for spiritual issues. Since then, the work has developed through purposeful efforts, where training of staff and discussion groups are concrete examples. The research and method development that Cecilia Melder and Lena Bergquist have contributed has formed the theoretical basis and a valuable source of inspiration. The region has also had a clear strategic thinking about how the work should be organized and managed. Primarily, various initiatives are coordinated via a working group, while overall management and control takes place in a steering group. The article describes how the work has developed over a ten-year period.Region Jönköpings län har en tydlig strategi för att stärka den existentiella hälsodimensionen. Initialt var det en utredning om den andliga vården som ledde till att hälso- och sjukvårdens ansvar för att möta existentiella behov skrevs in i regionens riktlinjer och styrdokument. Arbetet har sedan dess utvecklats genom målmedvetna insatser, där utbildning av personal och samtalsgrupper utgör konkreta exempel. Den forskning och metodutveckling som Cecilia Melder och Lena Bergquist bidragit med har utgjort teoretisk grund och en värdefull inspirationskälla. Regionen har också haft ett tydligt strategiskt tänkande kring hur arbetet ska organiseras och ledas. Primärt samordnas olika initiativ via en arbetsgrupp, medan övergripande ledning och styrning sker med hjälp av en styrgrupp. Artikeln beskriver hur arbetet har vuxit fram under tioårsperiod

Ett nytt sätt att behandla livsstilssjukdomar och befrämja existentiell hälsa med Livsstilsverktyget

Livsstilsverktyget is a digital tool that was developed at Swedish universities to combine physical, psychological, social and existential health dimensions. The tool provides information about health and stimulates users to reflect on existential questions to implement the knowledge in their routines and manage their daily lives. It contains around 80 different themes, on food, exercise, stress, sleep but also on anxiety, negative automatic thoughts, loneliness and self-knowledge. Studies to date have shown that regular users of the tool get reduced blood pressure, blood glucose and body weight and improved well-being. tool is used by approximately 100,000 people, in several healthcare regions and in primary care. It is a new way to help people prevent and manage lifestyle diseases and psychic illness and to promote existential health.För att kombinera fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner av hälsa har det digitala Livsstilsverktyget utvecklats vid svenska universitet. Verktyget ger vetenskaplig information om hälsa samtidigt som användarna stimuleras att reflektera över centrala livsfrågor för att lättare få in kunskapen i sina rutiner och hantera vardagen. Det finns omkring 80 olika teman om mat, motion, stress, sömn men också om oro, negativa automatiska tankar, ensamhet och självkännedom. I studier har verktyget hittills visats ge lägre blodtryck, blodsocker, vikt och ökat subjektivt välbefinnande. Hälsoekonomiska analyser har visat att det skulle vara kostnadsbesparande. Livsstilsverktyget används idag av cirka 100,000 personer, inom flera sjukvårdsregioner och inom primärvården. Det är ett nytt sätt att hjälpa människor att förebygga och hantera livsstilssjukdomar och psykisk ohälsa och för att lyfta och befrämja den existentiella hälsan nationellt

Existentiell psykoterapi - En introduktion

Existential psychotherapy, rooted in existential philosophy and psychology, takes its point of departure in the unique individual’s lifeworld. A basic premise is that our health depends on how we live - if we don’t live well, we don’t feel well. Man’s castability means that we get a basic shape and certain conditions as a result of inheritance and social environment, but that we create ourselves throughout life through our actions. We are thereby co-creators of our personality; we have ability to make choices, prioritize and opt out. Actions define us and we reap their consequences. Existential client work is directed towards exploration, dialogue and understanding. The goal is to increase the clients insight into personal attitudes and life situations. This article provides an introduction to and ways therapists can work with existential therapy.Existentiell psykoterapi, med rötter i existensfilosofin och existensens psykologi, tar sin utgångspunkt i den unika individens livsvärld. En grundtes är att vår hälsa är beroende av hur vi lever - lever vi inte väl så mår vi inte bra. Människans kastadhet innebär att vi får en grundform och vissa förutsättningar som ett resultat av arv och miljö men att vi också skapar oss ett liv genom våra handlingar. Vi är därigenom medskapare av vår personlighet med förmåga att göra val, prioritera och välja bort. Existensen går före essensen. Handlingar definierar oss som människa och vi skördar dess konsekvenser. Ett existentiellt klientarbete riktas mot utforskande, dialog och förståelse. Målet är att öka klientens insikt om personliga ställningstaganden och den egna livssituationen. Artikeln ger en introduktion till existentiell psykoterapi och det praktiska klientarbetet