Eget material eller utgivna läromedel - Läromedel på estetiska programmets Gehörs- och Musiklära 1

Studiens syfte är att ge en bild av hur lärare i gehörs- och musiklära 1 (GeMu 1) väljer och arbetar med läromedel till kursen. Studiens fokus ligger på hur lärares tolkning av styrdokumenten påverkar läromedelsurvalet, samt hur kollegiala samarbetsformer spelar in när lärare väljer läromedel. Studien består av fem intervjuer i vilka GeMu-lärare har berättat om deras val av läromedel samt hur styrdokument och samarbete mellan lärare påverkar vilka läromedel som väljs. Lärarna som intervjuats är verksamma på kommunala gymnasieskolor i södra Sverige och undervisar i kursen GeMu 1. Studien visar att de GeMu-lärare som deltog i studien ofta utgår ifrån sin egen GeMu-metodik vid läromedelsval och att utsträckningen av samarbetet med andra GeMu-lärare varierar. Studien visar vidare att egenproducerade läromedel är användbara, främst på grund av att de är anpassningsbara och enkla att förändra. Studien visar även att de intervjuade lärarna tolkar styrdokumenten olika. För att ge en mer likvärdig undervisning och en rättvisare bedömning samarbetar lärarna dock ofta för att komma till ett samförstånd kring undervisningens innehåll.The study aims to provide a picture of how teachers in music theory and ear training choose and work with teaching material for the upper secondary school course “Gehörs- och musiklära 1”, which translates into “Ear training and music theory 1”. The focus of the study is on how the teachers' interpretations of the national governing documents affects the selection of teaching material, and how collaboration between teachers comes into play when teachers choose teaching material. The study consists of five interviews in which teachers in ear training and music theory share their views about the choice of teaching material, and how the national governing documents for upper secondary music theory education and teachers’ collaboration affects that decision. The teachers who were interviewed are active in upper secondary schools in southern Sweden and teach the music theory course. The study shows that the teachers in the study in choose teaching material based on their own personal educational thoughts with some influence from other teachers. The teachers use self-produced learning material extensively, which the study shows can be useful if they are made accessible for other teachers. The study shows that teachers interpret the governing documents differently, and that they often collaborate to provide a more equal level of education between schools and a more fair assessment

Mellan klaviatur och greppbräda: praktisk tillämpning av gehörs- och musiklära

I detta arbete undersöks hur gymnasieelever med gitarr som instrument omsätter kunskaper i gehörs- och musiklära till praktik. Syftet är att undersöka förhållandet mellan teori och spel på det egna instrumentet och att identifiera metoder som kan stärka interaktionen mellan teori och praktik. Arbetet grundar sig på en kvalitativ studie utförd med elever från estetiskt gymnasium som informanter. Resultatet visar att elever med elgitarr som huvudinstrument använder klaviatur för att förstå musikteoretiska begrepp och har svårt att omsätta dessa kunskaper till gitarr. I detta arbete finns också exempel på praktiska övningar för att hjälpa elever omsätta teoretiska kunskaper till praktiskt gitarrspel.This study examines how guitar students in Swedish ”gymnasium” turn theoretical knowledge into practice. The aim is to investigate the relation between theory and performance on one’s instrument and to identify methods that can enhance this interaction between theory and practice. The paper is based on a qualitative study conducted with students as informants. The results show that pupils with electric guitar as their main instrument still use the keyboard to understand music theory concepts and have problems to transfer this knowledge to the guitar. There are also examples of practical exercises to help students translate theory into practical guitar playing in this paper

Den självklara musikläran - En studie om lärares och elevers attityder till musikteoriundervisning

English Title: "The unquestionable tuition of music theory". During my years as a musician and a musical student, I have encountered many prejudices when it comes to views on music played by ear and the routines and discourses belonging to its creation and performance. I have experienced that there is a concealed hierarchical view on different styles of music, particularly amongst those educators and musicians who are highly educated in musicology. The Afro-American tradition, has historically been a part of the musical education at university level for much shorter a period than that of the classical tradition. In my opinion, the formulation of the music theory lessons is still strongly influenced by the classical tradition. You can easily observe this educational influence in elements of composing and the recommended methods of thinking harmonically. I have experienced that the characteristical Afro-American ways of thinking about music is somewhat neglected, as the tuition is often based on written exercises. Some researchers, who are mentioned in this essay, believe that this may be a matter of preferential treatment by the teachers. I went to interview two university students and two teachers, who both teach pitch and music theory. All the informats have years of experience from Swedish musical education. The purpose was to map the informants? attitudes about the possibilities of varying the lessons and what theoretical lessons in pitch and music theory should consist of. The most evident conclusion I have drawn, is that none of the informants can envision a profitable educational activity of ear training based on other methods than reading and writing musical notes. Under mina år som musiker och musikstudent har jag stött på många fördomar om gehörsbaserad musik och de rutiner och diskurser som omger såväl skapandet och utförandet av denna typ av musik. Jag har upplevt att det existerar en viss outtalad hierarki mellan olika musikstilar, särskilt bland pedagoger och musiker med hög musikutbildning. Historiskt sett har den afro-amerikanska traditionen varit en del av den högre svenska musikutbildningen betydligt kortare tid än vad den klassiska traditionen har varit. Enligt min uppfattning genomsyras fortfarande många teoretiska musikämnen av moment som hör hemma i den klassiska traditionen. Jag har upplevt att elever tenderar att skolas in i ett givet traditionellt system att tänka utifrån, när de komponerar eller gör harmoniska analyser. Jag har upplevt att det gehörstänkande som är utmärkande för utpräglade gehörsmusiker kommer i skymundan då mycket av undervisningen ofta utgår från skriftliga uppgifter. Endel av de forskare som jag omnämner i denna uppsats tycks mena att denna favorisering av klassisk musik är relativt vanlig och då ofta beror på lärarnas förutfattade meningar om musiken. Jag har valt att intervjua två musikteorilärare och två musikhögskolestundenter, samtliga med mångårig erfarenhet av den svenska musikutbildningen. Syftet var att undersöka vad informanterna i min studie hade för åsikter om vad som är väsentligt att arbeta med på musikteorilektionerna hur den musikteoretiska undervisning som omfattar gehör och satslära kan och bör varieras. Den mest centrala slutsatsen jag kommer fram till är att ingen av de fyra informanterna i studien visar att de kan föreställa sig hur en musikteoretisk undervisning i skolan ska kunna fungera ifall man exkluderar de notbaserade momenten

Hur säljer man in ett ämne till elever?

Att ta reda på hur man kan få elever motiverade och intresserade av ett ämne redan vid första lektionstillfället är det som ligger till grund för denna studie. Första mötet med eleverna kan ha stor betydelse när det kommer till att inspirera och få eleverna att skapa sig ett intresse för kursen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är därför att undersöka hur fyra lärare på estetiska programmet jobbar och tänker kring insäljandet av deras respektive ämne. För att få en mer omfattande datainsamling undersöks sedan om det finns något gemensamt mellan lärarnas svar och hur tre personer med andra yrken, som i viss mån påminner om läraryrket, tänker kring samma fråga. Det som framkommit ur resultatet som viktiga ingredienser för att öka chanserna för att lyckas vid insäljandet av ett ämne är bland annat: att ha intresse för ämnet, skapa förtroende, varierad kommunikation vid presentationen samt att visa entusiasm och engagemang för ämnet.The aim of this study is to figure out how to get students motivated and interested in a school subject from the very first lesson. The purpose of this qualitative interview study is therefore to investigate how four teachers, at the upper secondary school’s aesthetics program, work with and reflect about how they pitch their school subjects to their students. In order to get a more extensive collection of data three persons with different professions, that are similar in some ways to the teaching profession, were interviewed to find out if they have anything in common with what the teachers say about the same issue. The results indicate that in order to increase the chances to succeed with pitching the school subject, some important ingredients are: to be interested and at the same time show interest in the school subject, building trust,varied communication while presenting the subject, as well as showing enthusiasm and commitment to the school subject in question

”Oj, du har en annan uppfattning” Gymnasielärare i musik och deras syn på demokrati- /värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget

Studien undersöker tre gymnasielärare i musik och deras syn på skolans två huvudsakliga uppdrag: kunskapsuppdraget och demokrati- och värdegrundsuppdraget, som ämnar förbereda barn och ungdomar för deras inträde i samhällets normer och ett arbetsliv. Undersökningar visar att lärare misslyckas med demokrati- och värdegrundsuppdraget där en bidragande orsak varit att det har skett en förändring i demokrati- och värdegrundsuppdraget roll i de senaste ämnesplanerna vilka endast har kunskap i fokus. Undersökningarna visar även att lärare saknar pedagogiska verktyg och metoder för att inkludera värdena i sin undervisning. Syftet med föreliggande studie har varit att genom kvalitativa intervjuer med tre musiklärare på gymnasiet undersöka hur de upplever och beskriver det praktiska arbetet med skolans demokrati-och värdegrundsuppdrag. Sju aspekter på studiens forskningsfråga har därefter lagts fram. Studiens tre musiklärare menar initialt att de ser på demokrati och värdegrund som en självklarhet i sin undervisning men det framkommer intressanta perspektiv på denna uppfattning. Det rör sig om huruvida dessa begrepp är självklara för att de är vedertagna men att de därav saknar tydliga definitioner eller att de är självklara på grund av att lärarna reflekterat mycket kring begreppen. Det går att göra en koppling mellan den skolan där musikläraren saknar ett kollegialt sammanhang där det förs ett samtal kring värdegrund och demokrati och denna lärares antydan att den saknar pedagogiska verktyg och metoder för att undervisningen ska genomsyras av dessa värden. Där det kollegiala samtalet däremot är en naturlig del av skolvardagen är värdena en mer naturlig del i lärarnas medvetande. I en sådan diskussion uppstår viktiga perspektiv som kan vidga den kollektiva förståelsen för begreppen men även skapa en gemensam sådan. I ett sådant möte möjliggörs även uppbyggandet av ett långsiktigt arbete där alla lärare upplever ett ansvar att värna om uppdraget. Det finns många praktiska svårigheter med uppdraget och för att lyckas med det framgångsrikt behöver lärare tid för att tillsammans hitta metoder för att involvera dem i undervisningen. Utan sådant samarbete hotas demokrati- och värdegrundsuppdraget förlora sin viktiga inverkan på barn och ungdomar.The study examines three teachers of music in upper secondary school and their views on the school's two main tasks: the knowledge mission and the democracy and the fundamental values mission, which aim to prepare children and adolescents for their entry into the norms of society, and future careers. Studies show that teachers fail with the democracy and fundamental value mission, where a contributing reason is that there has been a shift in the mission in the latest curriculum, which focuses only on knowledge. Also, studies indicate that teachers lack pedagogical tools and methods to include the values in their teaching. The purpose of this study has been to investigate, through qualitative interviews with three music teachers in upper secondary school, how they perceive and describe the practical work of the school's mission of democracy and fundamental values. Seven aspects of the study's research question are thereafter presented. In the result, the three interviewees initially argue that they are viewing democracy and fundamental values as elementary in their teaching, but there is an interesting perspective on this opinion. It is a matter of whether these concepts are viewed as elementary because they are commonly used in speech but in reality lack clear definitions or; that they are elementary because the teachers have reflected a lot on the concepts. A connection can be made between the school where the music teacher lacks a collegial context where a conversation about fundamental values and democracy is held and the teacher's confession that it lacks educational tools and methods for the teaching to be saturated by these values. However, where the collegial conversation is a natural part of the school, values are a more natural part of the teachers' awareness. In such discussion, important perspectives emerge that can broaden the collective understanding of the concepts but also create a common one. In such a meeting, long-term work also enables all teachers to take responsibility for the assignment. There are many practical difficulties with the missions and to succeed successfully, teachers need time to collectively find methods to involve them in teaching. Without such cooperation, the democracy and fundamental values mission is threatened to lose its important impact on children and adolescents

Föräldrarollens betydelse när ett barn lär sig spela ett musikinstrument

Det här examensarbetet behandlar Suzukipedagogiken och barns upplevelser av föräldrars aktiva stöd och engagemang när deras barn lär sig spela ett musikinstrument. Undervisningsmetoden bygger på interaktionen mellan elev, förälder och lärare, vilket utgör Suzukipedagogikens hörnstenar. För examensarbetets utförande valde jag ut fyra informanter, utifrån kriteriet att de skulle ha haft minst en förälder som utövar musik som amatör eller professionellt. Vidare skulle två informanter ha undervisats på ett sätt med anknytning till Suzukipedagogiken, och de andra två skulle ha undervistats inom ramen för traditionell instrumentalundervisning. Motiveringen till urvalet var att därmed kunna jämföra informanterna mot deras olika bakgrunder av undervisningsmetoder. Intervjuerna genomfördes under en veckas tid, och dokumenterades med videofilmning, därefter sammanställde jag materialet. Slutsatsen jag dragit utifrån mina studier är att en förälders stöd, utifrån Suzukipedagogiken alternativt traditionell undervisning, inom ramen för instrumentalundervisning generellt upplevs positivt av eleven. Föräldrar som stöttat sina barn inom en traditionell undervisning gör det på ett sätt som påminner om hur detta görs inom Suzukipedagogiken. Jag tror och hoppas att så länge en förälder skapar en god miljö med inspiration, glädje och uppmuntran, så kan ett barn utvecklas över förväntan, oavsett om undervisningen är av traditionell karaktär eller Suzukiinspirerad. The importance of parents for a child's instrumental teaching. This essay deals with the Suzuki method and children's experience of a parental active support. The method is founded on three corner stones: the student, the parents, and the teacher. To carry out this essay I picked out four people using the criteria that they must have had at least one parent who has been exercising music, either as an amateur or as a professional. Furthermore, two of them have been taught using the Suzuki method, and the other two using the traditional method. The motive was to compare the students and their different backgrounds of learning. The interviews were held during a week and were documented by videotaping. After that I made a summary of the results. The conclution I have made from the result is that parental support in teaching an instrument, either by Suzuki method or the traditional method, is generally positive. Parents who are supporting their children in the traditional method are doing it in a way that reminds one of the Suzuki method. I hopefully believe that as long as a parent creates a good environment with inspiration, joy and encouragement, a child can develope even more than expected, no matter if the traditionally teaching or Suzuki method is used

ATT TONSÄTTA TEXT - En kompositionspedagogisk metodik för skådespelarstudenter

Title: Setting music to text: Teaching methods regarding musical composition in acting education. The abundant use of musical terms as prestige words in artistic and educational theatre discourses seems to indicate that musicality – in some sense of the word – is generally considered an important quality in acting. Music is part of the curriculum of the BA programme in acting at Malmö Theatre Academy. However, the students’ musical backgrounds are extremely heterogeneous. Further, it is my experience as a theatre musician that professional actors often lack self-confidence regarding musical tasks. When teaching music at Malmö Theatre Academy I have thus considered a sufficient musical self-confidence to be an important general purpose of the actor’s musical education. I have developed teaching methods in order to cope with the heterogeneity in the students’ musical background and at the same time utilize their shared interest in and aptitude for teamwork and textwork. Students are given the opportunity to develop their musical creativity by carrying out composition exercises. The aim of this study is twofold. Its first part consists of a description of the author’s teaching methods focusing on composition exercises. The second part of the study presents an evaluation and discussion of how acting students perceive these methods and exercises. The music composing exercises in question use text as a point of departure. After a number of preliminary exercises, the students carry out more extensive tasks during their second term of study. Everyone sets music to a text (most often a poem) of their own choice. The result is a number of songs which are subsequently rehearsed, performed and recorded by the composer together with a number of fellow students. Interviews with students point unanimously to a significantly improved musical self-confidence as a consequence of the composition exercises. The students describe their relation to music as having become more independent and less respectful. While enhancing the ability to produce a coherent musical structure as well as the ability to communicate in music and about music, the exercises have also diminished the students’ fears of performing music together and in front of others. Sets of problems associated with composing are further expounded in the interviewees’ individual descriptions of their respective creative processes. In the concluding discussion of the study, some fields for further research are outlined, one urgent future investigation being a qualitative study of professional actors’ views on how music, musicality, musical experience and self-confidence relate to their work

Läromedel i praktiken - En enkätundersökning av gymnasielärares val av läromedel i ljudproduktion och musikproduktion.

Studiens syfte är att visa på en breddad syn på begreppet läromedel samt att ge en bild av vilka typer av läromedel lärare på gymnasieskolor i Skåne arbetar med i kurserna ljudproduktion 1 och 2 och musikproduktion 1 och 2. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkät innehållande både öppna och slutna frågor vilket har resulterat i data med både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätsvaren visar på att lärarna har en varierad uppfattning om vad läromedel är och att läromedel i form av praktiska uppgifter, experiment och övningar används i en stor utsträckning. Nästintill alla lärarna producerar egna skriftliga läromedel och läromedel i form av videoklipp, ofta webbaserade på hemsidan Youtube, används ofta i undervisning. Studien ger även en viss bild av att gällande styrdokument sällan ligger till grund för val av läromedel samt på ett begränsat kollegialt samarbete vid läromedelsval.The main objective of this study is to find out what kinds of teaching material educators in upper secondary school in southern Sweden use when teaching the subjects “Ljudproduktion 1 och 2” and “Musikproduktion 1 och 2”, both in the field of music production. Along with investigating educator’s ways of selecting material, the work also aims to provide knowledge about general attitude and opinion about teaching material in the field of music production. The study is inspired by both quantitative and qualitative methodology where data was collected through an online questionnaire with open questions. The study shows that the educators have various perceptions of teaching material where some of them considered various forms of practical tasks as part of the term. The main teaching materials consisted of various self-made teaching materials, practical tasks and videos. The result shows that the educators believe that videos and student involving tasks increase creativity among the students. They also combine different types of teaching materials, in several cases books is combined with practical tasks

Flöjtpedagogiskt undervisningsmaterial i Sverige förr och nu - En studie om vilka undervisningsmaterial som använts i Sverige i tvärflöjtsundervisning, på vilket sätt det använts, samt vad materialen innehåller idag och tidigare

Syftet med denna studie var att undersöka vilket pedagogiskt material flöjtärare i Sverige använder idag. Syftet var också att se vad materialet innehåller och fokuserar på samt att se på vilket svenskt material som använts historiskt och därefter jämföra de olika materialen. Det analyserade materialet går tillbaka till andra hälften av 1800-talet fram till idag. Detta val är motiverat av det faktum att 1847 var året den moderna flöjten, som användes i symfonisk musik idag, konstruerades och började undervisas (Ljungar-Chapelon, 2014a). Tidigare forskning, rörande historiska flöjtskolor, flöjtpedagogik, flöjtrepertoar och generell flöjtkultur i Sverige influerat av ett centraleuropeiskt flöjtideal på andra hälften av 1800-talet, kommer att presenteras. Här kommer bland annat ett stort fokus ligga på den svenska flöjtamatören Gustaf Widegren och hans tankar om flöjtundervisning. Metoder som används för genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer med flöjtlärare som arbetar i musikskolor runt om i Sverige samt en separat dokumentanalys. Denna studie visar att flöjtlärare idag använder mycket olika material med varierat fokus. Skillnaden mellan historiskt material för flöjt är signifikant jämfört med idag använda material, där den tidigare fokuserar på ett bredare utbud av tekniska övningar och snabbare progression, och sistnämnda mer fokuserar på musikalitet och repertoarkännedom, blandat med lättare tekniska övningar.The aim of this study was to examine which educational material for flute, teachers in Sweden use today. The aim was also to see what the focus of the content is, and to see which Swedish method books that has been used historically and to make a content comparison. The examined material goes back to the second half of the 19th century up to today. This selection is justified by the fact, that 1847 was the year when the Boehm flute, used in symphonic music today, was constructed and began to be taught (Ljungar-Chapelon, 2014a). Previous research is presented ordered by historical method books, and the influence of Central European flute ideas on Swedish flute culture of the second half of the 19th century. Herein a major focus will be on the Swedish flute amateur Gustaf Widegren and his thoughts on flute-education. The method used for the implementation of the study consists of four qualitative interviews with active flute teachers working in music schools around Sweden, and of a separate document analysis. This study shows that flute teachers today use very different materials with a varied focus. The difference between historical educational material for flute is significant compared with today’s, where the former focuses on a wider variety of technical content, in greater detail and faster progression, and the latter focuses on musicality and playing, interspersed with lighter technical aspects

Konsten att hantera en dubbel yrkesroll - Fyra musiklärares syn på att kombinera lärarrollen med en aktiv musikerroll inom jazzgenren

Syftet med denna studie är att undersöka hur rollen som aktiv musiker påverkar rollen som pedagog och tvärtom. Vilka möjligheter och begränsningar finns det i att aktivt musicera parallellt med att undervisa? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra pedagoger verksamma vid högskola och folkhögskola inom jazzgenren. Jazzundervisning vid högre musikutbildning har blivit en inriktning för studien. Gemensamt för alla informanter är att de musicerar utanför yrket som musiklärare. Resultatet visar att det är viktigt för lärare inom högre musikutbildning att ha en stor erfarenhet av att aktivt musicera för att kunna bedriva en bra undervisning. Om det måste ske parallellt med undervisningen eller inte, råder det dock skilda meningar om. Att musicera skänker undervisning inspiration och det är erfarenheten som aktiv musiker som mina informanter huvudsakligen använder som utgångspunkt i deras undervisning. Kontakt med publik och form på konsert, solo eller låt, nämns som erfarenheter som man inte kan skaffa sig på annat sätt än att vara ute och framträda. Att undervisa gör att mina informanter får inspiration till att utveckla deras egen musikerroll och konstnärskap och det gör att de lättare kan vara selektiva i det de väljer att spela då de inte är ekonomiskt beroende av att musicera. Rollval, tidsfaktor och logistik nämns som de enda begränsningarna. Mina informanter ser begreppet jazz som något stort och brett och som ett förhållningssätt snarare än stil eller genre.Title: The art of managing a dual professional role. Four teachers' views on combining teaching with their roles as active jazz musicians. The purpose of this study is to examine in what ways the role as an artist impacts the role as a teacher and vice versa. What are the possibilities and limitations of actively playing music alongside teaching music? Qualitative interviews have been conducted with four teachers working at Malmö Academy of Music and Swedish ”folkhögskola” in the jazz genre. Jazz education at the higher music education has become the focus for this study. Common to all informants is that they play music alongside their professions as music teachers. The result shows that it is important to have a great experience of actively playing music in order to pursue a good tuition, while teaching in higher music education. If it must be done parallel to teaching or not, is a question answered in different ways. To play music inspires teaching and it’s the experience as an active musician that my informants mainly use as the basis of their teaching. Contact with the audience and the form of the concert, solo or song, are mentioned as experiences that one cannot obtain in any other way than being out there peforming. Teaching animates my informants to develop their own roles as musicians and artists and it also makes it easier for them to be selective in what they choose to play, as they are not financially dependent on playing music. Time and logistics are mentioned as the only limitations. My informants see the concept of jazz as a big and wide concept and as an approach, rather than a style