Success factors and barriers for continuous quality improvement in acute hospital care

The aim of this study was to examine success factors and barriers for continuous quality improvement in acute hospital care. Background In spite the improvements and developments in healthcare the last fifty years, adverse events and lack of quality remain a problem. In 2012, the Swedish National Board of Health and Welfare increased the requirement about continuous quality improvement in the revised regulations. Several reports still indicate insufficiencies in continuous quality improvement. Method Interviews with six operational managers from three different hospitals for acute care, in the central of Sweden, were conducted. The interviews were analyzed with conventional qualitative content analysis. Results The results show that success factors and barriers mainly involves three themes 1) Need of integrated support 2) Need of value based leadership and 3) The need of courage Develop integrated support and standardized methods for continuous quality improvement, processes, result follow-up, visualization and operational support. Practice value based leadership that aim for patient related outcomes. Courage at each organizational level is needed to improve possibilities for learning and improvement.Syftet var att undersöka vilka framgångsfaktorer respektive svårigheter som påverkar ett systematiskt kvalitetsarbete inom akutsjukvården Bakgrund Trots hälso- och sjukvårdens framsteg och utveckling de senaste femtio åren, är vårdskador och kvalitetsbrister fortfarande ett problem. I samband med Socialstyrelsens reviderade föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2012) skärptes dessa krav på hälso- och sjukvården. Flera myndighetsrapporter pekar dock på att det fortfarande finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Metod Studien bygger på intervjuer med sex verksamhetschefer på tre olika akutsjukhus i Mellansverige. En kvalitativ intervjumetod med en induktiv ansats har använts och därefter har en konventionell innehållsanalys genomförts. Resultat Studien visar att framgångsfaktorer och svårigheter främst berörde de tre teman 1) Behov av integrerat stöd 2) Behov av värderingsstyrt ledarskap och 3) Behov av mod. Utveckla enkla stödstrukturer med enhetliga/standardiserade metoder för kvalitetsarbete, processorientering, resultatuppföljning, visualisering och operativt stöd för systematiskt kvalitetsarbete. Tillämpa värderingsstyrt ledarskap med resultatstyrd vård som utgår från patientens perspektiv. Det behövs mod på alla nivåer i organisationen för att förbättra möjligheterna för lärande och utveckling

Rekommendation om metadata för ärendehantering

Enligt 25 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen ska en informationshanteringsenhet över ärenden som behandlas eller har behandlats hos en myndighet upprätthålla ett ärenderegister för information om ärenden, ärendebehandling och handlingar. I 26 § i informationshanteringslagen finns närmare bestämmelser om de uppgifter som ska registreras i ärenderegistret. Rekommendationen konkretiserar registreringssättet och innehållet i obligatoriska metadata med hjälp av användningsrekommendationer och exempel. Till stöd för att utveckla ärendehanteringen anger rekommendationen konkreta åtgärder. När man följer rekommendationen ska man ta hänsyn till att de obligatoriska metadata enligt informationshanteringslagen inte i sig utgör ärendehanteringens metadatainnehåll. I rekommendationen ingår en rad gemensamma metadata för ärendehanteringen som är obligatoriska eller nödvändiga genom annan reglering än informationshanteringslagen. Den breda uppsättning anvisningar som ska beaktas i ärendehanteringen anges i en separat bilaga. Informationshanteringsnämnden godkände rekommendationen den 6 maj 2021

Rekommendation om metadata för myndigheternas handlingar i samband med tjänsteproduktion

Syftet med rekommendationen är att stödja informationshanteringsenheter i genomförandet av ärendehantering i tjänsteproduktion i enlighet med lagen om informationshantering (Lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen 906/2019, nedan informationshanteringslagen). Rekommendationen riktar sig till dem som utvecklar tjänster vid informationshanteringsenheterna och till professionella inom dokumenthantering. Rekommendationen bör också beaktas vid informationshanteringen av processer som korsar organisationsgränser. Begreppet informationshantering i fråga om tjänster i informationshanteringslagen gäller sådan information som faller utanför informationshanteringsenhetens logiska ärenderegister. Rekommendationen gäller inte dokument som skapas under ärendehanteringen. I rekommendationen förstås informationshanteringen i tjänsteproduktion brett. Informationshanteringsenheten ska för varje serviceprocess identifiera vilken typ av information som samlas i tjänsten och vilka myndighetshandlingar som kan skapas utifrån informationsmaterialet. Enheten ska också definiera vilka metadata och särskilt vilka specificerande kännetecken för informationshelheterna den behöver från dokumenten som skapas. Behov av metadata kan också uppstå utifrån speciallagstiftning. Rekommendationen är av allmän karaktär och innehåller inga tekniska detaljer. Rekommendationen har utarbetats av sektionen för utveckling av verksamhetsbaserad ärendehantering som inrättats av informationshanteringsnämnden för offentlig förvaltning. Informationshanteringsnämnden godkände rekommendationen den 11 maj 2022

Informationshanteringsnämndens bedömningsrapport 2020–2021

Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen trädde i kraft den 1 januari 2020. I informationshanteringslagen föreskrivs om de skyldigheter och krav som informationshanteringsenheter eller myndigheter ska uppfylla vid informationshantering och behandling av handlingar. I lagens 10 § föreskrivs om den offentliga förvaltningens informationshanteringsnämnd, som är en självständig myndighet i anslutning till finansministeriet. Bestämmelser om informationshanteringsnämndens bedömningsuppgift finns i 11 § i informationshanteringslagen. Genomförandet av informationshanteringsnämndens bedömningsuppgift baserar sig på en bedömningsplan som sekretariatet årligen bereder och nämnden godkänner. Nämndens två första bedömningsomgångar (2020 och 2021) har genomförts genom skriftliga begäranden om utredningar som sänts till informationshanteringsenheterna. Bedömningarna visar att ordnandet av informationshanteringen i enlighet med informationshanteringslagen varierar från enhet till enhet. En del har redan i ett tidigt skede uppfyllt lagens krav, medan andra ännu håller på att anpassa sin verksamhet till kraven. Allmänt taget har statens ämbetsverk lyckats uppfylla kraven i informationshanteringslagen något snabbare än kommunerna

Rekommendation om utarbetande av en beskrivning av handlingars offentlighet

Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (informationshanteringslagen, 906/2019) och de lagar som har samband med den trädde i kraft 1.1.2020. Lagen innehåller bestämmelser om hur offentlighetsprincipen och kraven på god förvaltning ska iakttas i myndigheternas informationshantering. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om genomförande av interoperabiliteten hos informationssystem. Informationshanteringslagen innehåller i egenskap av allmän lag bestämmelser som berör hela den offentliga förvaltningen och som gäller organiseringen och beskrivningen av informationshanteringen, informationsresursernas interoperabilitet, upprättandet av tekniska gränssnitt och elektroniska förbindelser samt tillgodoseende av informationssäkerheten. Informationshanteringslagen gäller informationsmaterial som består av handlingar eller uppgifter av vilka man kan skapa handlingar. Regleringen gäller således det informationsmaterial och de handlingar på vilka offentlighetslagen tillämpas. Lagen om informationshantering tillämpas på informationshantering och användning av informationssystem då myndigheter behandlar informationsmaterial. Syftet med denna rekommendation är att stöda dem som tillämpar lagen i utarbetandet och utnyttjandet av en beskrivning av handlingars offentlighet. Informationshanteringsenheterna ska under 2020 göra upp en sådan beskrivning av handlingars offentlighet som avses i informationshanteringslagen. Informationshanteringsnämnden godkände rekommendationen 2020-02-11

Statsrådets principbeslut om utnyttjande och öppnande av information

Med statsrådets principbeslut som handlar om att utnyttja och öppna information genomförs de informationspolitiska målen i statsminister Marins regeringsprogram. Riksdagens uttalanden om statsrådets redogörelse om informationspolitiken och artificiell intelligens (SRR 7/2018 rd), som godkändes 2019, har beaktats i detta principbeslut som beretts genom ett öppet samarbete med berörda grupper. Principbeslutet godkändes vid statsrådets sammanträde den 17 mars 2022. Med principbeslutet och genomförandet av det eftersträvas en situation där alla organisationer inom statsförvaltningen har bättre möjligheter än tidigare att utnyttja information. Det är önskvärt att samma mål sprids även till den övriga offentliga förvaltningen. I principbeslutet ingår de strategiska målen för informationspolitiken. Dessa har delats in i fyra olika temahelheter: 1. styrning, samordning och samarbete 2. strategi och verksamhet 3. informationshantering 4. möjliggörare. Under varje tema beskrivs de strategiska målen för temat. Målen har delats in i ett huvudsakligt mål och i olika delmål som stöder det. Dessutom beskrivs de långsiktiga effekter som eftersträvas i och med att målet uppnås. För statsförvaltningens del har det utarbetats en färdplan för åtgärderna som ska bidra till att målen uppnås. Den första versionen av färdplanen, som ska uppdateras regelbundet, finns som bilaga till principbeslutet. Finansministeriet har inlett beredningen av färdplanen, men den närmare beredningen och behandlingen av färdplanen och andra förfaranden överenskoms separat utifrån principbeslutet

Rekommendation om genomförandet av ledningens ansvar i informationshanteringen

Tämän suosituksen tarkoituksena on opastaa tiedonhallintayksikön johtoa tiedonhallinnan järjestämisessä tiedonhallintalain ja muun lainsäädännön edellyttämällä tavalla. Suositus konkretisoi erityisesti tiedonhallintalaissa säädettyjä vaatimuksia, joiden toteuttamisesta johdon on huolehdittava. Suositus ei ole sitova, vaan siinä kerrotaan, miten tiedonhallintayksikön johto voi toteuttaa laissa säädetyt vaatimukset. Suosituksessa ei oteta kantaa tiedonhallintayksikköjen sisäiseen organisointiin, joka voi johtua erityislainsäädännöstä

Digitaliseringen som hörnsten i social- och hälsovården : Strategi för digitalisering och informationshantering inom social- och hälsovården 2023–2035

Beredningen av strategin för digitalisering och informationshantering inom social- och hälsovård inleddes i februari 2023. Syftet med strategin var att identifiera de strategiska prioriteringarna utgående från utvecklingsbehoven inom verksamheten. I beredningen av strategin deltog cirka 6000 experter och medborgare. I visionen i strategin beskrivs digitaliseringen som en av hörnstenarna i social- och hälsovården. Strategins fyra huvudmål är att den kunskapsbaserade prognostiseringen och de digitala tjänsterna ökar människans möjligheter att själv upprätthålla sitt välbefinnande, sin hälsa och sin funktionsförmåga, att alla välfärdsområden i första hand använder digitala tjänster alltid när det är lämpligt eller alltid när kunderna har möjlighet att använda digitala tjänster, att social- och hälsovårdspersonalens arbetsbörda minskar genom att man utnyttjar information bättre och tillämpar avancerade teknologiska lösningar och att chefer, beslutsfattaren och forskare har bred tillgång till pålitlig, tidsenlig och jämförbar information över förvaltningsgränserna om tjänsterna och förmånerna. Målen för genomförandet av strategin de närmaste åren har vid planeringen av digitaliseringsprogrammen fastställts enligt regeringsprogrammet för Orpos regering. Genomförandet utvärderas i mitten av regeringsperioden, och vid halvtidsutvärderingen i slutet av regeringsperioden bedöms behovet att ändra målen för strategin

Information som stöd för välfärden och de reformerade tjänsterna. Utnyttja social- och hälsovårdsinformationen strategi fram till 2020

Syftet med strategin är att stödja reformen av social- och hälsovården och göra medborgaren mera delaktig i att upprätthålla sin egen välfärd genom förbättrad informationshantering och utökade elektroniska tjänster. För att målen ska uppnås är det viktigt att man utnyttjar social- och hälsovårdsinformationen och bearbetar den till kunskap som gynnar såväl servicesystemet som den enskilda medborgaren

Rekommendation för en informationshanteringsmodell

Denna rekommendation är informationshanteringsnämndens rekommendation för en informationshanteringsmodell enligt informationshanteringslagen. Syftet med rekommendationen är att stödja dem som tillämpar lagen att upprätta och använda en informationshanteringsmodell. Informationshanteringsenheterna ska upprätta en i informationshanteringslagen föreskriven informationshanterings- modell före utgången av 2020. Rekommendationen är inte bindande, utan den ger handledning i hur informationshanteringsenheten kan uppfylla de föreskrivna kraven. Informationshanteringsnämnden antog rekommendationen 26 mars 2020