Transaction cost influence on price hedging strategies : a study of farms with large-scale grain production

Agricultural businesses are exposed to many risk factors. For grain producers there are substantial risks which may affect income and costs. One way for producers to protect themselves is by hedging, which will help to stabilize income earnings. Futures- and forward contracts is one way for producers to do that. When establishing contracts, a lot of resources are needed and may lead to extended costs. The decision making is affected by uncertainty, trust, and relationship-specific investments. Purpose of study is to create an understanding for how contract writing costs may influence the attitude to forward- or futures contracts and implementation. In order to support this aim; a multiple case study of eight farms with large-scale grain production was conducted. Information was gathered through qualitative interviews. The study has identified that transaction costs vary between futures- and forward contracts. Variation stems from two factors, uncertainty of grain prices and the ability to create a relationship with another actor. Substantial time and resources are needed for an understanding of grain markets, therefore very few farmers use future contracts. Forward contracts benefit from the ability to create long-standing relationships with another actor. These relationships are beneficial as they save time and resources, thereby reducing the perceived transaction cost compared to futures contracts. Therefore, it is perceived that transaction cost do have an impact when choosing between the two options, and why forward contracts is the most frequently used hedging strategy.Lantbruksverksamheter utsätts för många riskfaktorer, vilka måste hanteras. Inom spannmålsodling finns betydande risker som kan påverka eventuella intäkter och utgifter. För att skydda sig mot riskerna och jämna ut intäkterna är prissäkring vid försäljning en möjlig strategi. Framförallt sker prissäkring genom att ett futures- eller forwardkontrakt tecknas. Skrivande av kontrakt kan dock medföra att en betydande mängd resurser och kostnader behövs spenderas via kontraktets upprättande. På grund av osäkerhet, förtroende eller relationsspecifika tillgångar kan de kostnader som uppstår variera mellan olika former av kontrakt, och därigenom påverka beslutet rörande vilket kontrakt som ska tecknas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur kostnaderna vid kontraktsskrivande påverkar inställningen till futures- och forwardkontrakt, samt hur detta i sin tur påverkar valet av att implementera futures- eller forwardkontrakt som prissäkringstrategi. Genom en kvalitativ forskningsstrategi har en multipel fallstudie på 8 gårdar med storskalig spannmålsproduktion genomförts. Empiri har samlats in genom intervjuer för att ge en djupare förståelse till studiens syfte. Studien visar att transaktionskostnadernas upplevda storlek vid kontraktsskrivande skiljer sig mellan futures- och forwardkontrakt. Framförallt påverkas de olika kontrakten olika av den osäkerhet som finns om marknaden, samt vilket förtroende som en relation med en aktör kan betyda för transaktionskostnadernas storlek. På grund av att betydande resurser behövs spenderas för att förstå marknaden på futureskontrakt jämfört med forwardkontrakt påverkas inställningen negativt. Vid tecknande av forwardkontrakt kan dock ett ömsesidigt förtroende mellan de två kontraktsparterna minska transaktionskostnaderna, och således påverka inställningen positivt. Transaktionskostnadernas påverkan på inställningen är därför en bidragande faktor till att forwardkontrakt tillämpas i större utsträckning som prissäkringstrategi jämfört med futureskontrakt

Patient’s experiences of health personnel’s’ body art and working attire. - A general literature review

Background: The tradition of decorating the body has a long history. Reasons to perform body art, such as tattoos or body piercings, may be different and are found in all sorts of professions, including health care. In many professions there are rules of how one must look, which changes over time. Nowadays even working attire could be experienced differently based on patient's perspective. Patient’s encounters with health personnel’s with body art or non-traditional uniform has increased, which affect patient’s experiences. Aim: To describe patients’ perceptions and experiences of health personnel’s body art and uniform in health care. Method: A general literature study based on previous qualitative- and quantitative research, where two studies used a qualitative approach and eight studies used a quantitative approach. Result: Health personnel’s body art and uniform are perceived differently by different groups of patients, that is, children, adults and the elderly, as well as men and women. Four categories describe how health personnel’s body art and uniform affect patient perceptions and experiences of: relationship in care, knowledge and skills, good health care and professionalism. Conclusion: It has been shown that body art and uniform can influence patients' experiences of care.Bakgrund: Traditionen om att smycka ut kroppen har en lång historia. Anledningar till att utföra kroppsutsmyckningar, såsom tatueringar eller piercings, kan vara olika och återfinns i alla möjliga yrken och professioner, inklusive sjukvård. Det finns inom många professioner regler om hur man måste se ut, vilka med tiden ändras. Nuförtiden finns det även arbetsklädsel som upplevs olika utifrån patientperspektiv. Allt oftare möter patienter vårdpersonal med kroppsutsmyckningar eller icke traditionell uniform som påverkar patienternas upplevelser och erfarenheter av vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tidigare kvalitativ- och kvantitativ forskning, där två studier var med kvalitativ ansats och åtta studier med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel upplevs olika från olika patientgrupper, d.v.s. barn, vuxna och äldre, samt män och kvinnor. De fyra kategorierna beskriver hur vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel påverkar patientupplevelser och erfarenheter av: vårdrelation, kunskap och kompetens, god omvårdnad, samt professionalism. Slutsats: Det har visat sig att kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel kan påverka patienternas upplevelse och erfarenhet av vården

The meaning of living environmental knowledge in productive activities: the case of a Finnish dairy farm

Individuals and communities need 'living' environmental knowledge as their particular resource in order to develop their environmental practices and identities. Environmental knowledge can be defined as embedded explanatory, instrumental and evaluative knowledge, offering the 'why' and 'how' for the actors

Faktorer som motverkar medarbetarskap

Aim: The aim of this study is to investigate factors that co-workers believe hamper co-workership. Background: The study is based on Tengblad’s definition of co-workership, that is how co-workers manage relationships with employers and fellow co-workers, as well as how they deal with situations which can arise in the place of work. The idea of co-workership revolves around the thought that employees not only play an active role in the workplace but that they are also conscious of their responsibilities towards it. The workplace is a space where co-workers should have the possibility to learn, grow, co-operate and feel a spirit of community. This in turn leads to a working climate that is good for both production and employees. Method: The study has been done with a qualitative method and consists of seven semi-structured interviews. The interview participants consisted of assistant nurses and nurses in a hospital in Central Sweden. Granheim & Lundman’s qualitative content analysis serves as a model for how the interviews in this study have been transcribed and analysed. Results: The results show that lack of co-operation, increased workload, lack of leadership and the sense of not feeling safe in the work group is significant for co-workership and the feeling of that, which in a interdisciplinary way is referred to as empowerment. The constantly increased employee turnover affects this, and is therefore included as a theme in the study’s analysis. It is hard to co-operate when staff members do not know one another, or if an employee does not know the department properly. That places extra strain on the workload, a workload which in turn has increased due to sicker patients in a slimmed down organization. To feel safe in one’s work group and be confident enough to bring forward ideas and suggestions to develop the work place is also something that is affected by an increased employee turnoverSyfte: Syftet med studien är att undersöka faktorer som medarbetare upplever motverkar medarbetarskap. Bakgrund: Studien ansluter sig till Tengblads m.fl. definition, vilket innebär hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och arbetskamrater samt till situationer som kan uppstå på arbetsplatsen. Medarbetarskap handlar om att de anställda bör ha en aktiv och ansvarskännande roll på sin arbetsplats, där de har möjlighet till lärande och utveckling, gemenskap och samarbete. Det i sin tur leder fram till ett arbetsklimat som gynnar såväl produktion som arbetstagare. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjupersonerna var undersköterskor samt sjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att bristande samarbete, ökad arbetsbelastning, bristande ledarskap samt att man känner sig trygg i arbetsgruppen har stor betydelse för medarbetarskap och känslan av det som på ett tvärvetenskapligt sätt inom forskningen benämns som empowerment. Den allt mer ökande personalomsättningen påverkar detta och bildar därmed ett tema i analysen. Det är svårt att samarbeta när man inte känner varandra eller om man inte känner till avdelningen ordentligt. Det i sin tur påverkar arbetsbelastningen som har ökat p.g.a. sjukare patienter i en allt mer slimmad organisation. Att känna sig trygg i sin arbetsgrupp och att känna att man vågar komma med idéer och förslag för att utveckla arbetsplatsen påverkas även det av en ökad personalomsättning

The role of the bank in the succession of forest propoerties : a study of stakeholders´ service needs

Sveriges totala landareal består av cirka 28 miljoner hektar skogsmark. Tillsammans äger cirka 311 000 privata skogsägare drygt 50 procent av den svenska skogsarealen. Ägarbyten bland dessa skogsfastigheter sker kontinuerligt. Dessa ägarbyten sker oftast inom familjen, genom ett generationsskifte där allt som oftast tre intressenter uppstår: överlåtare, övertagare och syskon eller annan släkting som ska kompenseras. Generationsskiften är en stor och komplicerad process där många aspekter måste beaktas. Att få med banken i denna process kan vara avgörande eftersom det oftast krävs en finansiering för att möjliggöra övertagandet av fastigheten. Rådgivning från banken vid generationsskifte av skogsfastigheter består av flera olika delar. I synnerhet består rådgivningen av delar som svar på frågor kring finansiering av överlåtelsen och placering av likviden, samt lösningar för verksamheten idag och i framtiden. Bankens roll handlar således om erbjudandet av en tjänst. Vid erbjudandet av en tjänst finns det en risk för så kallade tjänstekvalitetsgap om kundens förväntningar på en tjänst och den faktiska upplevelsen av tjänsten skiljer sig åt. Detta gap kan leda till missnöjda kunder och en minskad kundlojalitet. Studiens syfte var att förklara intressenternas – övertagares och motkompenserades – förväntningar och erfarenheter av bankens arbete vid generationsskiften av skogsfastigheter. Vad ansåg intressenterna att de hade för behov av hjälp från banken och hur upplevde de generationsskiftesprocessen utifrån bankens arbete? För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie på intressenter som genomgått ett generationsskifte med hjälp av Handelsbanken som bank. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer, varav sex respondenter var övertagare och tre var motkompenserade parter. Datainsamlingen utfördes baserat på den konceptuella ramen för studien, bestående av: relationsmarknadsföring, samskapande av värde, tjänstekvalitet, kundnöjdhet samt kundlojalitet. Resultatet visar främst att intressenterna inte har så stor kunskap om generationsskiften, vilket gör det svårt att bygga upp förväntningar på banken inför generationsskiftet. Det framkom även oklarheter kring på vilket sätt banken kan hjälpa till under en generationsskiftesprocess. De tjänstekvalitetsdimensioner som respondenterna ansåg som avgörande för kvaliteten på bankens tjänsteerbjudande vid generationsskiften var tjänstvillighet, bemötande, kompetens, kommunikation, pålitlighet samt förståelse. Samtliga respondenter kände sig över lag nöjda med bankens arbete med generationsskiftet. Av resultatet att döma berodde detta främst på att respondenterna ansåg att utfallet av generationsskiftet blev tillfredsställande mer än att upplevelsen av tjänsten överträffades av förväntningarna på tjänsten. Studiens resultat kan ge Handelsbanken och liknande finansiella institut en vägledning i viktiga aspekter att ta hänsyn till vid hantering av generationsskiften av skogsfastigheter. Resultatet kan dock inte generaliseras till att gälla samtliga finansiella institut och kunder.Sweden's total land area consists of about 28 million hectares of forest land. Together, around 311,000 private forest owners own just over 50 percent of the Swedish forest area. Ownership of these forest properties changes continuously. These changes of ownership usually take place within the family, through a generational change, which usually involves three stakeholders: the transferor, the transferee and siblings or other relatives who need to be compensated. Succession is a complex process where many aspects must be considered. Involving the bank in this process can be crucial as financing is often required to enable the takeover of the property. Advice from the bank on the succession consists of several different elements. In particular, the advice consists of elements like answer questions about financing the transfer and investing the proceeds, as well as solutions for the business today and in the future. The role of the bank is thus about offering a service. When offering a service, there is a risk of so-called service quality gaps if the customer's expectations of a service and the actual experience of the service differ. This gap can lead to dissatisfied customers and reduced customer loyalty. The aim of the study was to explain the expectations and experiences of the stakeholders – the transferees, and counter-compensated – of the bank's work in the generational transfer of forest properties. What kind of help did the stakeholders consider that they needed from the bank and how did they experience the generational transfer process based on the bank's work? To answer the purpose of the study, a qualitative case study was conducted on stakeholders who have undergone a generational change with the help of Handelsbanken as a bank. A total of nine semi-structured interviews were conducted, of which six respondents were transferees and three were counter-compensated parties. The data collection was conducted based on the conceptual framework of the study, consisting of: relationship marketing, co-creation of value, service quality, customer satisfaction and customer loyalty. The results mainly show that stakeholders do not have much knowledge about generational change, which makes it difficult to build up expectations of the bank prior to generational change. It was also unclear how the bank can help during a succession process. The dimensions of service quality that the respondents considered crucial to the quality of the bank's service offering during generational change were responsiveness, courtesy, competence, communication, reliability and understanding. In general, all respondents felt satisfied with the bank's work on generational change. According to the results, this was mainly because the respondents felt that the outcome of the succession was satisfactory rather than that the experience of the service exceeded the expectations of the service. The results of the study can provide Handelsbanken and similar financial institutions with guidance on important aspects to consider when managing generational changes of forest properties. However, the results cannot be generalized to all financial institutions and customers

Socialt kapital och karteller

This study discusses social capital and related concepts that can be useful when analysing cartels. Different types of definitions of social capital are discussed. It is concluded that organisations can generate social capital which results in increased ability to cooperate in efficient ways. Organised social capital can lead to confidence, facilitating cooperation when trust is not enough. The empirical case discussed in the paper is cartel formation in Swedish brewing industry. This study confirms many results indicated in different case studies: the importance of organisation, leadership, control apparatus, industry specific circumstances, and that cartel success often is preceded by failures. The brewing case is used in the theoretical discussion of social capital. The societal context of this study is the stricter cartel policy since the 1990s. A hypothetical construction of four phases for 1870-2009 is made, based on institutional environment and possibilities for cartels to cooperate efficiently.Social capital; Cartels; Swedish brewing industry; Cartel policy; Institutional environment

Att tillsammans bygga framtidshopp

Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända varav en del placeras eller bosätter sig på landsbygden. I arbetet med integreringen av nyanlända har civilsamhället ofta en viktig roll. Uppsatsen undersöker hur civilsamhället arbetar praktiskt med integration. Studien baseras på intervjuer med representanter för två ideella organisationer i landsbygdskommunen Högsby. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur social tillit skapas mellan nyanlända och svenskfödda i de ideella verksamheterna, vilka utmaningar de möter, samt drivkrafterna bakom initiativen. Begrepp som har varit viktiga för analysen är social tillit samt socialt kapital. Uppsatsen visar att tillit skapas genom kontinuerliga träffar där parterna umgås och att tilliten är viktig för de nyanländas integration. Utöver träffar med aktiviteter såsom att fika, laga mat tillsammans eller spela spel, så skapas tillit även genom att volontärer för de ideella föreningarna ställer upp och hjälper de nyanlända med att exempelvis hitta boende eller i kontakten med myndigheter. Drivkrafterna för volontärerna är att hjälpa andra som har det svårt, men även att bidra till bygdens utveckling. Utmaningar som organisationerna har mött har både varit att de har haft svårt att värva volontärer men också att vissa ideella har känt sig ifrågasatta och motarbetade av offentlig sektor. Uppsatsen ämnar att bidra till en ökad förståelse för civilsamhällets roll i integrationsarbetet på landsbygden.Sweden has during the last years welcomed a significant number of refugees. Some of these refugees are placed by Migrationsverket or have decided to live in rural areas of Sweden. In the work with integrating refugees, civil society often plays an important role. This essay studies how civil society practically can work with integration. The study is based on interviews with representatives from two non-profit organisations in a rural municipality in southern Sweden. The aim of the essay is to find out how social trust is created between refugees and locals in the organisations, what challenges exist, as well as the motives for the initiatives. Theories that have been used are social trust and social capital. The essay indicates that trust is created by recurring meetings where the parties spend time together and that the trust is important for individual’s integration. During these meetings there has been activities like drinking coffee together, cooking food together, and playing games. Volunteers has also helped refugees with finding somewhere to live and supported them in the contact with authorities which has created trust between volunteers and refugees. The motives for the volunteers is to help others in need, but also to contribute to the local community’s development. Challenges that the organizations have faced have been that they have had some difficulty recruiting volunteers but also that some of the volunteers have felt questioned by the local authorities. This essay aims to contribute to a better understanding of the role that civil society has in integration work in rural areas

Hur pass nöjda är Arlas medlemmar?

No abstract availabl