The potential of meadows for ecosystem services in cities

Den rådande urbaniseringstrenden och klimatförändringar ökar behovet av ekosystemtjänster i städer. Ängen som är en av våra mest artrika marker i landskapet, trängs undan i det moderna jord- och skogsbruket, vilket hotar många ängsväxters existens. I städer finns möjlighet att skapa livsmiljöer för dessa arter, vilket skulle bidra med viktiga ekosystemtjänster i staden. Den urbana ängen delas i arbetet in i två kategorier utifrån tidigare forskning, mager artrik äng och bördig artfattig äng, beroende på markens förutsättningar och tillvägagångsätt vid anläggning. Det föreslås i arbetet att de olika typerna av äng har potential att leverera olika typer av ekosystemtjänster i staden. I arbetet undersökts två stadsdelar i Uppsala, Norby och Valsätra, utifrån möjligheten att skapa ängsytor som kan bidra med stödjande, reglerande och försörjande ekosystemtjänster. Studien genomförs i ArcMap där möjliga ängsytor identifieras utifrån respektive ekosystemtjänst och redovisas som polygoner i kartor. I studien framgår det att det i stadsdelarna finns förutsättningar för samtliga ekosystemtjänstgrupper men i något olika hög grad. De potentiella ängsytor som har möjlighet att bidra effektivt till stödjande ekosystemtjänster är färre och mer ojämnt fördelade i stadsdelarna än de som kan ge reglerande och försörjande ekosystemtjänster. Det framgår att båda typerna av äng, mager artrik äng och bördig artfattig äng, kan vara viktiga för att ge en mångfald av ekosystemtjänster i stadsdelarna samt att de bördiga artfattiga ängarna kan stärka konnektiviteten mellan de mer artrika ängarna vilket skulle öka ytornas förmåga att leverera ekosystemtjänster i allmänhet.Current climate change and urbanization trends increases the need for ecosystem services in cities. Meadows, which are one of our most diverse land types, are being displaced in the landscape due to modern agriculture and forestry procedures which cause a threat to the flora and fauna of meadows. By creating meadows in cities, urban environments have the potential to become a refuge for these species as well as provide important ecosystem services to the city. The urban meadow is in this paper divided into two categories, nutrition-poor diverse meadow and nutrition-rich less diverse meadow, depending on soil conditions and approach when creating the meadow. It is suggested that different kinds of meadows have potential to deliver different kinds of ecosystem services. The paper investigates two city districts in Uppsala, Norby and Valsätra, regarding the possibility of creating meadows that will contribute to supporting, regulating and providing ecosystem services. The study is performed in ArcMap where suitable areas for meadow are identified for each ecosystem service. The areas are then presented as polygons in several maps. The study suggests that there is potential for all ecosystem services in the district but to a somewhat varying degree. The spaces that have possibilities to effectively give supporting ecosystem services are few and more sparsely spread than the spaces that can provide regulating and providing ecosystem services. It is suggested that both types of meadows can be of importance to deliver a variety of ecosystem services in the city districts and that the less diverse meadow on nutrition-rich soil can strengthen the connectivity between the diverse meadows which would increase the space's ability to provide ecosystem services in general

Create added value with a focus on ecosystem services : an analysis of Mästergatan's stormwater pond in Enköping

Städerna förtätas allt mer och urbaniseringstrenden ser ut att fortsätta. Det blir allt viktigare att planera långsiktigt för grönska som kan bidra med viktiga ekosystemtjänster. Mångfunktionella gröna och blå ytor i stadsmiljö har fördelen att de kan bidra med flertalet ekosystemtjänster på samma yta. Uppsatsen undersöker hur man genom att fokusera på ekosystemtjänster kan skapa mervärden. Syftet med arbetet är att undersöka hur man kan utveckla platsen vid Mästergatans dagvattendamm i Enköping för att skapa förutsättningar för fler ekosystemtjänster vid grönytorna kring en befintlig dagvattendamm. Det utförs genom att analysera grönytorna kring Mästergatans dagvattendamm och identifiera vilka förutsättningar och möjligheter det finns för fler ekosystemtjänster på platsen. Studien visar att det finns både styrkor och svagheter för alla de utvalda ekosystemtjänsterna, mentalt välbefinnande, social interaktion, luftrening, pollinering, biologisk mångfald och livsmiljöer i nuläget. Det finns också möjlighet och utrymme att utveckla platsen för att kunna gynna dem ytterligare.Cities are becoming increasingly dense and the urbanisation trend looks set to continue. It is becoming increasingly important to plan long-term for greenery that can provide important ecosystem services. Multifunctional green and blue areas in the urban environment have the advantage that they can provide several ecosystem services in the same area. The thesis examines how focusing on ecosystem services can create added value. The purpose of the work is to investigate how to develop the site at Mästergatan's stormwater pond in Enköping to create conditions for more ecosystem services in the green areas around an existing stormwater pond. This is done by analysing the green areas around Mästergatan's stormwater pond and identifying the conditions and opportunities for more ecosystem services at the site. The study shows that there are both strengths and weaknesses for all the selected ecosystem services, mental well-being, social interaction, air purification, pollination, biodiversity and habitats in the current situation. There is also an opportunity and scope to develop the site to benefit them further

Stormwater and urban ecosystem services at housing estates : a field analysis on Woodhouse Rosendal in Uppsala

Den kontinuerliga klimatförändringen resulterar i mer frekventa och intensiva skyfall. Framåt år 2100 förväntas Uppsala ha en ökad årlig medelnederbörd på 20–30 procent. Uppsala har planerat att öka antalet bostäder och utöka stadsdelar för att bemöta sin befolkningsökning. Därmed urbaniseras, förtätas och hårdgörs större områden. Dessa utbredda hårdgjorda ytor utan förmåga att infiltrera dagvatten, i kombination med överbelastade dagvattenledningsnät, leder till kraftigare översvämningar med både ekonomiska och hälsofarliga konsekvenser. För att reducera skyfallens konsekvenser i staden behöver omhändertagandet av större volymer dagvatten implementeras i den urbana miljön. Som respons har flera regler och rekommendationer tagits fram om hur nybyggnationer ska eller kan utformas för att omhänderta dagvatten. Bostadsgårdar kan exempelvis gestaltas med multifunktionella lösningar, som utöver hanteringen av dagvatten innehåller ekosystemtjänster som kan tillföra upplevelse-, hälso-, och rekreationsvärden till gården. Denna uppsats granskar bostadsgården vid Woodhouse Rosendal i Uppsala och identifierar platsens dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster, samt hur vida utformningen följer regler och rekommendationer. Arbetet undersöker urbana ekosystemtjänster, urbaniseringens och framtidsklimatets effekt på Uppsala, bostadsgårdars historia, roller och begränsningar, samt öppna vattenanläggningars risker och hur de kan anpassas för att undvika olyckor. Stort fokus läggs på bostadsgårdens öppna dagvattenlösning i form av en regnbädd. Studien har genomförts med hjälp av en dokumentöversikt, där jag granskat platsens planritningar, en litteraturöversikt, där ämnesrelaterad litteratur granskats, samt platsanalys. Platsanalysen genomfördes med två besökstillfällen på bostadsgården och dokumenterades i form av fotografi och anteckningar. Platsanalysen följer upp vilka dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster som finns på bostadsgården, samt bostadsgårdens fyra roller utifrån Eva Kristenssons teorier. Resultatet visar att bostadsgården utformats efter alla regler, men undviker flera rekommendationer. Den har inkluderat flera sorters dagvattenlösningar och ekosystemtjänster men har en begränsad rymlighet med få användningsområden. Konklusionen visar en klar otydlighet vad en bostadsgård faktiskt är och att de regler som finns kring bostadsgårdars utformning är för öppna för tolkning.The continuous climate change results in more frequent and intense downpours. By the year 2100, Uppsala is expected to have an increased average annual rainfall of 20–30 percent. Uppsala has planned to increase the number of homes and expand neighborhoods to meet its population growth. Larger areas are thereby urbanized, densified, and hardened. These widespread impervious surfaces, without the ability to infiltrate stormwater, in combination with overloaded stormwater drainage networks, lead to more severe floodings with both economic and health-threatening consequences. To reduce the consequences of torrential rain in the city, management of large volumes of stormwater needs to be implemented in the urban environment. In response, several rules and recommendations have been drawn up on how new constructions should or can be designed to deal with stormwater. Housing estates can, for example, be designed with multifunctional solutions that, in addition to the management of stormwater, contain ecosystem services that can add experiential, health and recreational values to the place. The aim of this essay is to examine the housing estate at Woodhouse Rosendal in Uppsala and identify the site's stormwater solutions and urban ecosystem services, as well as to what extent the design follows rules and recommendations. The essay examines the effect of urbanization and the future climate in Uppsala, the history, roles, and limitations of housing estates, as well as the risks of open water facilities and how they can be adapted to avoid accidents. Much focus will be placed on the housing estate's open stormwater solution in the form of a rain garden. The study has been carried out with the help of a document review, where I reviewed the site's construction documents, a literature review, where subject-related literature was reviewed, and a site analysis. The site analysis was carried out with two visits at the housing estate and was documented in the form of photographs and notes. The site analysis follows up which stormwater solutions and urban ecosystem services that exists on the housing estate, as well as the four roles of housing estates, based on Eva Kristensson's theories. The result shows that the housing estate was designed according to all the rules but avoids several recommendations. It has included several kinds of storm water solutions and ecosystem services but has a limited spaciousness with few areas of use. The conclusion shows a lack of clarity about what a housing estate is and that the rules that exist regarding the design of the housing estate are too open to interpretation

Stadsnära jordbruksmark är inte bara mat!

Intressekonflikt mellan att bevara eller exploatera jordbruksmark har varit en omdiskuterad fråga under en längre tid. Dilemmat har dock inte hindrat exploatering av jordbruksmark och allt fler jordbruksytor omvandlas till urbana områden. Även om medvetenheten kring jordbruksmarkens värde som resurs har ökat, är kunskap om vilka olika värden som förloras i detta sammanhang bristande. Det finns en vilja på kommunnivå att kompensera exploatering av jordbruksmark, trots att många vill hävda att jordbruksmarken är en ändlig resurs och att vissa naturvärden är omöjliga att ersätta genom kompensation. Syftet med detta arbete är att fördjupa kunskap gällande vilka värden som förloras samt hur de kan kompenseras när jordbruksmarken tas i anspråk för bostadsbyggandet. Uppsatsen undersöker huruvida exploatering av jordbruksmark kan kompenseras, samt bidrar med kunskap om tillämpningen av kompensationsåtgärder i praxis.Conflict of interest between preserving or exploiting agricultural land has been a debated question for a long time. However, the dilemma has not prevented the exploitation of agricultural land and more and more agricultural areas are being converted into urban areas. Although awareness of the value of agricultural land as a resource has increased, knowledge of the various values lost in this context is lacking. There is a will at the municipal level to compensate for the exploitation of agricultural land, although many would argue that the agricultural land is a finite resource and that certain natural values are impossible to replace by compensation. The purpose of this paper is to deepen knowledge about what values are lost and how they can be compensated when agricultural land is used for housing construction. This essay examines whether one can compensate for the exploitation of agricultural land and contributes to knowledge of the application of compensatory measures in practice

Action optimization through ecosystem service analysis : a case study of Görslövsån

Strax utanför Höganäs tätort ligger Görslövsån, en rak liten å som kantas av vildvuxen vass och åkermark. Som så många andra jordbruksåar är Görslövsån övergödd vilket påverkar den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster negativt. Dessutom förs näringsämnena ut i havet via Skälderviken. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka åtgärder som lämpar sig bäst i Görslövsåns avrinningsområde och hur de påverkar olika ekosystemtjänster. Genom att prata med en markägare och flera tjänstemän på Höganäs kommun ges en god inblick i vilka önskemål och intressen som finns kring ån. Målet är att maximera samhällsnyttan genom att så många värden som möjligt gynnas och skapas i åtgärdsarbetet med Görslövsån. Studien visar att det är komplext att komma fram till en handlingsplan för att åtgärda övergödning i vattendrag. Åtgärders lämplighet beror både på topografi och jordmån, markägares intressen och myndigheters intressen. Resultatet visar dock att varje undersökt åtgärd gynnar åtminstone tre ekosystemtjänster och därmed skapar värden för samtliga intressenter. Resultatet visar också att många intressen kan förenas i en åtgärd och behöver inte nödvändigtvis konkurrera ut varandra. Konsekvenserna av den dåliga ekologiska statusen i Görslövsån är ännu inte uppenbara, men det kommer dom att bli om åtgärdsarbetet uteblir. Denna studie visar vilken potential en till synes trist och bortglömd å har, och hur många viktiga värden den kan skapa ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.Görslövsån is a straight and small river situated just outside Höganäs, surrounded by wild reeds and agricultural land. Like so many other rivers like these, Görslövsån is overfertilized, which affects biodiversity and other ecosystem services negatively. In addition, the overfertilization is brought out into the sea through Skälderviken. This paper aims to investigate which measures are best suited in Görslövsån catchment area and how they affect various ecosystem services. By talking to a landowner and several officials at Höganäs municipality, a good insight is given into what wishes and interests that exist around the river. The goal is to maximize the society benefits by supporting and creating as many values as possible in the remedial work with Görslövsån. The study shows that it is complex to come up with an action plan to remedy overfertilization in watercourses. The appropriateness of measures depends on topography and soil, as well as the interests of landowners and the interests of authorities. However, the result show that each investigated measure benefits at least three ecosystem services and thus creates value for all stakeholders. The result also shows that many interests can be united in a measure, and do not necessarily have to compete. The consequences of the poor ecological status in Görslövsån are not yet obvious, but they will be if remedial work is not being done. This study shows what potential a seemingly dull and forgotten river has, and how many important values it can create from an ecological, social, and economic perspective

Preparing for increased water volumes and creating spaces for experiences in the urban environment : a study of nature-based stormwater solutions in Norra Djurgårdsstaden and Kyrkparken

Samhällsstrukturer och naturmiljöer påverkas ständigt av klimatförändringarna och kommer behöva utstå än mer konsekvenser för varje år som går. På senare tid har därför arbete med hållbar öppen dagvattenhantering blivit allt mer integrerat inom stadsplanering. Dessa lösningar benämns naturbaserade dagvattenlösningar och syftar till att främja en hållbar stadsutveckling, stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald och verkar motståndskraftigt genom mångfunktionalitet. Att de är mångfunktionella innebär exempelvis att de kan leverera kulturella ekosystemtjänster, som innehåller upplevelsevärden i form av rekreation, kognitiv utveckling och estetiska upplevelser. I detta arbete undersöktes hur en kombination av dagvattenhantering och kulturella ekosystemtjänster kan uppnås i en naturbaserad lösning, för att bidra med flera funktioner i urban miljö. Syftet har varit att granska två projekt för att ta reda på om och i så fall hur dagvatten fått utgöra en resurs för upplevelsevärden. Metoden som tillämpades innehöll dokumentstudier, platsbesök samt dialog med landskapsarkitekter knutna till de studerade projekten. Studien resulterade i att flera av de upplevelsevärden som utgicks ifrån kunde återfinnas på platserna, men inte alla. I diskussionen resoneras således projektens olika förutsättningar och ingångar som kan ha påverkat det inkluderande de kulturella ekosystemtjänsterna fått. Det visade sig vidare att projekten kan ses som förebilder med potential att utvecklas.Community structures and natural environments are constantly affected by climate change and will have to endure even more consequences with each passing year. Recently, therefore, work on sustainable open stormwater management has become increasingly integrated into urban planning. These solutions are referred to as nature-based stormwater solutions and aim to promote sustainable urban development, enhance ecosystem services and biodiversity, and act resiliently through multi-functionality. Their multifunctionality means, for example, that they can deliver cultural ecosystem services, which include experiential values in the form of recreation, cognitive development and aesthetic experiences. This work explored how a combination of stormwater management and cultural ecosystem services can be achieved in a nature-based solution, to contribute multiple functions in urban environments. The aim was to review two projects to find out whether and, if so, how experiential values have informed the design of stormwater facilities. The methodology used included document studies, site visits and dialogue with landscape architects associated with the projects studied. As a result of the study, several of the experience values that were assumed could be found on the sites, but not all. The discussion thus resonated with the different conditions and inputs of the projects that may have influenced the inclusiveness of the cultural ecosystem services. It was also shown that the projects can be seen as models with potential for further development

Ekosystemtjänster i gräsmarker

The interest in the importance of grasslands in Europe has been addressed by the EU project SUPER-G, whose objective is to increase the productivity of grasslands while also exploring how these lands contribute to other types of ecosystem services, i.e. various benefits that humans receives from nature. As part of the project, I have in this essay chosen to do a literature study where I focus on the ecosystem services biodiversity, recreation, food production and carbon sequestration, and explore the importance of cultivated grasslands (permanent grasslands) and non-cultivated grasslands (semi-natural pastures) for these services. I also briefly describe three different kinds of grasslands and what the definition of ecosystem services is. In a survey conducted by SUPER-G 22 farmers in Sweden were asked about their grasslands and their importance for various ecosystem services. I have also compiled this data and drawn conclusions from this. The results of the literature study show that semi-natural pastures make a great contribution to biodiversity by housing a large number of plant species. Semi-natural pastures are also important for people's recreation as an open landscape is closely linked to quality of life. On the other hand, permanent grasslands make a greater contribution to food production as animal feed. The survey results show that farmers find that their natural pastures contribute most to biodiversity, pollination, recreation and tourism as well as good quality of water, while permanent grasslands are considered to contribute most to carbon reduction and reduced greenhouse gas emissions and less flooding and erosion inhibition. My conclusions are that the survey and the literature study coincide with regard to semi-natural pastures and biodiversity ecosystem services and recreation. They also show similar answers when it comes to permanent grasslands and grazing animals that can be considered to be closely related to food production. Regarding carbon storage, farmers believe that permanent grasslands contribute more to this ecosystem service than semi-natural pasture lands do, but the literature study shows some uncertainties in the matter. Since the threats against Europe's grasslands are many, hopefully future studies can provide more clarity on the importance of grasslands to humans and how we should best manage them. After writing this paper there is no doubt that they are well worth preserving.Intresset för gräsmarkernas betydelse i Europa har bl.a. aktualiserats av EU-projektet SUPER-G vars mål är att höja gräsmarkernas produktivitet samtidigt som man vill undersöka hur dessa marker bidrar till olika typer av ekosystemtjänster, d.v.s. olika nyttor som människan erhåller av naturen. Som en del i projektet har jag i denna uppsats valt att göra en litteraturstudie där jag fokuserar på ekosystemtjänsterna biodiversitet, rekreation, matproduktion och kolinlagring samt undersöker vilken betydelse kultiverade gräsmarker (äldre vall) samt icke-kultiverade gräsmarker (naturbetesmarker) har för dessa tjänster. Jag beskriver också kort tre olika typer av gräsmarker samt vad ekosystemtjänster är för något. I en enkät genomförd av SUPER-G har 22 lantbrukare i Sverige frågats ut angående sina gräsmarker och dess betydelse för olika ekosystemtjänster. Jag har även sammanställt dessa data och dragit slutsatser utifrån detta. Resultatet av litteraturstudien visar att naturbetesmarker ger ett stort bidrag till den biologiska mångfalden genom att de hyser en stor mängd växtarter. Naturbetesmarker är också viktiga för människors rekreation då ett öppet landskap är nära kopplat till livskvalitet. Å andra sidan ger äldre vall ett större bidrag till matproduktion i form av foder till djur. Enkätresultaten visar att lantbrukarna tycker att deras naturbetesmarker bidrar mest till biologisk mångfald, pollinering, rekreation och turism samt god vattenkvalitet medan äldre vall anses bidra mest till kolsänka och minskat klimatgasutsläpp samt översvämning och erosionshämning. Mina slutsatser är att enkätens svar och litteraturstudien sammanfaller när det gäller naturbetesmarker och ekosystemtjänsterna biodiversitet och rekreation. Både enkäten och litteraturstudien ger också liknande svar när det kommer till äldre vall och bete till djur som kan anses ligga nära till hands vad gäller matproduktion. Angående kolinlagring anser lantbrukarna att äldre vall bidrar mer till den ekosystemtjänsten än vad naturbetesmarker gör, men litteraturstudien visar på vissa osäkerheter i frågan. Då hoten mot Europas gräsmarker är många kan förhoppningsvis framtida studier ge mer klarhet i gräsmarkernas betydelse för oss människor samt hur vi bäst bör sköta dem. Att de är väl värda att bevara råder det inget tvivel om efter att skrivit denna uppsats

The trees in urban cities : A study of four municipal tree policies

Allt eftersom städer växer blir de urbana miljöerna mer hårdgjorda. De hårdgjorda ytorna skapar ett varmare lokalklimat och skapar en ökad ytavrinning. Det tuffa förhållandet i städerna med hårdgjorda ytor kan göra det svårt för stadsträd att bli gamla och vidare exploatering i städer riskerar att skada träden. För att skapa ett hållbart trädbestånd med vitala träd som kan bidra till att minska den lokala temperaturökningen och ta hand om dagvatten krävs styrdokument som prioriterar träden. Inom kommuner arbetar man med olika styrdokument som ska bidra till att värna om stadsträden, ett av de övergripande styrdokumenten är en trädpolicy. Arbetets syfte är att undersöka om olika kommuners trädpolicyer är likvärdiga och om de är aktuella samt användbara dokument. För att svara på syftet genomfördes en dokumentanalys och en intervjustudie. Dokumentanalysen berör fyra svenska kommuner och i intervjustudien tre personer som arbetar inom kommunerna. Av resultatet kan man se skillnader på vad policyerna innehåller och hur dem används. Innehållet i trädpolicyerna är i några fall bristfällig i jämförelse med den forskning som finns kring stadsträd och viktiga värden att arbeta för. Likheter som vi kan dra slutsatser om är att alla kommuner värnar om biologisk mångfald. Genom studien har vi märkt en skillnad på att två av de granskade trädpolicyer är mer omfattade kring antal av trädens värden och målsättningar som tas upp. Användandet av policyn skiljer sig då de granskade kommunerna använder dokumentet olika, några använder det i stor utsträckning från planering till utförandeärenden och andra har dokumentet som grund för andra mer användbara dokument. Även om dokumentet används på olika sätt fyller policyn en viktig funktion eftersom dokumentet är politiskt beslutad vilket stödjer personalens arbetssätt kring vilka riktlinjer och mål man ska förhålla sig till.Our cities are growing which leads to an increase in impervious urban surfaces. The impervious urban surfaces create a warmer local climate and increased surface runoff. The harsh urban climate can make it difficult for urban trees to grow old, and further exploitation in cities risks damaging the trees. In order to create a sustainable tree population with vital trees that can contribute to reducing the local temperature and take care of stormwater runoff, municipal documents are required that prioritize the urban trees. Within municipalities, they work with various municipal documents that contribute to protecting the city's trees, one of the overarching municipal documents is tree policy. The purpose of the work is to investigate whether different municipalities tree policies are equivalent and whether they are relevant and useful documents. To answer the purpose, a document analysis and an interview study are implemented. The document analysis concerns four Swedish municipalities and in the interview study included three people who work within the municipality. The results show differences in what the policies contain and how they are used. The content of the tree policies is in some cases deficient in comparison with research that exists around urban trees and important values to work for. Similarities that we can draw conclusions about are that all municipalities contain biodiversity. Through the studies, we have noticed a difference in that the two of the reviewed tree policies are more comprehensive in terms of tree values and objectives that are addressed. The use of the policy differs as some use it extensively from planning to execution matters and others use the document as a basis for other more useful documents. Even if the document is used in different ways, the policy fulfils an important function because the document is politically decided, which supports the staff's way of working through the guidelines and goals that are stated in the policy

Sveriges förnyelsebara energilandskap

Det globala klimatet håller på att förändras, och den globala energiproduktionen står inför en oundviklig och omfattande omställning bort från fossila bränslen. I denna omställning kommer elektrifiering och en ökad produktion från förnyelsebara energikällor att utgöra centrala åtgärder. På grund av de fossila bränslenas och de förnyelsebara energikällornas skilda rumsliga egenskaper kommer denna omställning att innebära en framväxt av nya energilandskap. För det svenska energisystemet kommer omställningen att innebära en omfattande utbyggnad av produktionen av solenergi och vindkraft. För att denna utbyggnad ska bli så hållbar som möjligt krävs en fördjupad förståelse av relationen mellan solenergi, vindkraft och utvecklingen av landskap, inte minst sett till markanvändning. Inom fältet fysisk planering har förståelse av energiproduktionens ytanspråk tidigare präglats av abstrakta idéer om area och energidensitet. Genom att kartlägga svensk solenergi och vindkraft utifrån tidigare markanvändning syftar denna uppsats till att bidra till en mer landskapsintegrerad förståelse för omställningen mot en mer förnyelsebar energiproduktion. Vidare använder uppsatsen teoretiska perspektiv på ekosystemtjänster och förnyelsebara energilandskap för att analysera resultatet kartläggningen och diskutera utvecklingen av svenska landskap utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Slutligen används resultatet av kartläggningen för att skapa regionala scenarier för framtida produktion av solenergi och vindkraft. Detta görs i syfte att ytterligare fördjupa förståelsen för relationen mellan solenergin, vindkraften och hållbara landskap. Resultatet av de empiriska undersökningarna och analysen indikerar att solenergi- och vindkraftsproduktionen riskerar att tränga ut andra funktioner i svenska landskap. Resultatet pekar på en möjlig trend där framtida förnyelsebara energilandskap, i likhet med traditionella fossila energilandskap, är landskap där energiproduktion dominerar på bekostnad av andra funktioner. Utifrån Energimyndighetens (2021a; 2021b) strategiska dokument för framtidens elektrifiering identifieras en tendens där perifera landskap blir energiproducerande landskap, medan konsumtionen i huvudsak sker i stadsnära landskap. Således riskerar tillgången på en mångfald av ekosystemtjänster i perifera landskap att försämras, samtidigt som nyttan av energiproduktionen koncentreras någon annan stans. Detta resultat indikerar att den pågående utvecklingen av solenergi- och vindkraftsproduktion i Sverige riskerar att skapa mindre hållbara landskap, inte minst sett till social hållbarhet. Den slutsats som dra är därför att det finns ett behov av att förstå omställningen mot mer hållbara energisystem inte bara som en fråga om optimal och effektiv användning av teknologier. Det finns också ett behov av att förstå omställningen från det lokala landskapets perspektiv och att kritiskt diskutera vad som utgör acceptabla nivåer av energikonsumtion i relation till vilken typ av landskap vi vill ha i framtiden.The global climate is changing. Thus, the global energy production system is facing an unavoidable and large-scale transition away from fossil fuels. In this transition, electrification and expansion of the production of energy from renewable sources will constitute central measures. However, due to the different spatial qualities of fossil fuels and renewable energy sources, this transition will result in the emergence of new types of so called energyscapes. For the Swedish energy system, the transition implies an extensive expansion of solar and wind power production. In order to ensure that this expansion will be as sustainable as possible, there is a need for a more in-depth understanding of the relationship between solar- and wind power and the development of landscapes, in particular from the perspective of land-use. Within the sector of strategic planning, previous understanding of the land-claim of energy production has been dominated by abstract ideas of area and energy density. This thesis aims to contribute to a more landscape integrated understanding of the transition towards more renewable energy production by mapping Swedish solar- and wind power in relation to previous land use. The thesis further uses theoretical perspectives on ecosystem services and sustainable renewable energyscapes to analyze the results of the mapping and discuss the development of Swedish landscapes from a sustainability perspective. Lastly, the results of the mapping are used to create scenarios for future regional production of solar- and wind power. This is done with the purpose of further deepening the understanding of the relationship between solar- and wind power production and sustainable landscapes. The result of the empirical research and the analysis indicates that solar and wind power production are at risk of dislocating other functions in the Swedish landscapes. The result points towards a trend where future renewable energyscapes, in similarity with traditional fossil energyscapes, are landscapes where energy production is dominant at the cost of other functions. Based on strategic documents on the future of electrification from the Swedish Energy Agency (2021a; 2021b), a tendency is identified where landscapes in the periphery become landscapes of energy production, whilst the consumption mainly takes place in urban landscapes. This means that access to a diversity of ecosystem services in peripheral landscapes is at risk of being diminished, whilst the yield of the energy production is accumulated elsewhere. This result indicates that the current development of solar- and wind power production in Sweden risks creating less sustainable landscapes, not at least regarding social sustainability. Conclusively, there is a need to understand the transition towards more sustainable energy systems not only as a question of optimal and efficient use of technologies. There is a need to understand the transition also from the vantage point of the local landscape and to critically discuss what constitutes acceptable levels of energy consumption in relation to what kind of landscapes we wish for in the future

Turning Ekonomikumparken into an eco-park : an evaluation and development of the eco-efficiency of an urban park in Uppsala, Sweden

Denna studie syftade till att identifiera och utveckla ekologiska värden för ett urbant parkområde i Uppsala. Utifrån de värden som identifierats föreslogs en rad naturbaserade lösningar för att skapa mer mångfunktionella ytor i parkområdet, stärka dess resiliens och på så sätt även bidra till att skydda det gröna stråk som parken utgjorde en del av. Genom att använda verktyget Grönytefaktor för allmän platsmark identifierade arbetet parkens kvaliteter utifrån sex olika värdekategorier och kunde därigenom generera ett värde för parkens kvaliteter. Verktyget kvantifierade parkens ekologiska kvaliteter och visade på parkens ekoeffektivitet. Arbetet identifierade även dessa kvaliteter med hjälp av platsanalyser och dokumentgranskningar. Studien visade att parken i hade flera viktiga kvaliteter och utgjorde ett viktigt urbant parkområde med potential att bidra till stadens resiliens och gröna infrastruktur. Däremot fanns det flera aspekter av parken som kunde utvecklas för att skapa mer mångfunktionalitet i dess ytor. Genom att införa ängsplanteringar, en dagvattendamm och skydda de spridningslänkar som området är anslutet till kunde områdets mångfunktionalitet och ekoeffektivitet öka. På grund av att metoden GYF AP var relativt ny fanns det inget stort urval av referensvärden och därför var områdets grönytefaktor svår att bedöma. Metoden hade ändå flera styrkor genom att den identifierade förekomsten av och bristen på mångfunktionella ytor.This essay aims to identify and develop the ecological values with nature-based solutions for an urban park in the city of Uppsala, Sweden. The goal was to facilitate the multifunctionality of the different areas and thereby strengthen the resilience and the green infrastructure of both the park and the city. The essay identified the ecological values of the park through six different categories by using the tool Grönytefaktor för allmän platsmark (GYF AP), which aims to quantify the qualities of the park and find a numeric value for the parks eco-effectivity. This was done by a place analysis complimented by a desktop study. The study shows that the park held a variety of important qualities and that the area constitutes as important urban greenery for the city. Although the park still has multiple ways to develop and enhance the multifunctionality of its ecosystem services. By establishing meadows on the current greensward, the function of the park as a pollination node will be enhanced, as well as the meadow will serve as an aesthetic value for the park. Creating a pond could also enhance multiple values for the park, as it works as a storm water manager, a habitat for different species, regulate the microclimate and as an aesthetic value. The method of GYF AP is in a Swedish context relatively new which makes it hard to find reference values to compare this park results to. Although this creates some difficulties in using the method, it still works as a tool to identify and develop the multifunctionality of urban green areas