Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv

Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss, 90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning bor inom tätorter. Detta innebär också att andelen personer som har tillgång till naturliga och stora grönområden idag är mycket mindre än tidigare. Till följd av allt tätare städer så har möjligheten för stadens invånare att vistas inom gröna utomhusområden minskat. Vikten av vistelse i sådana områden är stor ur ett hälsoperspektiv. Genom att vistas i gröna utomhusområden minskas stressnivåerna samtidigt som den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen ökar. Samtliga aspekter är viktiga för folkhälsan. 30 minuter motion, så många minuter fysisk aktivitet behövs för att undvika hälsonackdelar som ett i övrigt stillasittande liv kan innebära. Trots detta är det bara 1 procent av befolkningen som motionerar i enlighet med rekommendationerna. Om man därpå lägger till att motionen behöver vara så pass aktiv att utövaren blir lätt andfådd, är andelen i befolkningen som uppnår andelen skrämmande liten. Detta är något som påverkar folkhälsan mycket negativt. Personer som har tillgång till stora gröna utomhusmiljöer är i större utsträckning mer aktiva, har bättre både fysisk och psykisk hälsa, mindre andel sjukdomar relaterade till stillasittande och är mindre stressade. Detta är samtliga aspekter som tillsammans bidrar till att gröna utomhusmiljöer i större utsträckning än andra stadsrum bidrar till en bättre folkhälsa. Syftet med den här studien är därmed att analysera sambanden mellan stora gröna utomhusmiljöer och folkhälsa samt belysa brukare och förvaltningens olika perspektiv på dessa områden och folkhälsa. Detta gjordes genom två sorters intervjuer, en med en representant från förvaltningen av fallstudieområdet och 27 med brukare av fallstudieområdet. I den här studien valdes Mariebergsskogen i Karlstad som fallstudieområde eftersom detta är en stor grön utomhusmiljö om ungefär 70 hektar lokaliserad mindre än 1 kilometer från Centralstationen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av litteratur behandlande folkhälsa i relation till grönområden, förvaltning behandlande grönområden och folkhälsa i relation till förvaltning. Detta ger en inramning av studiens syfte och forskningsfrågor samt en förståelse för studieområdet vilket var av stor vikt vid analysen av resultatet från fallstudieområdet. De metoder som användes under arbetet var dokumentstudie, strukturerad intervju samt semistrukturerad intervju. Studien tydliggör att det finns ett tydlig samband mellan folkhälsa och vistelse i gröna utomhusmiljöer även om användandet av dem skiljer sig beroende på ålder och kön. Detta är även ett samband som förvaltningen av området ser trots att de inte aktivt har med benämningen folkhälsa i de offentliga dokumenten.The urban environment becomes a more common place in our society, we both live and work within the city’s boundaries in ever greater extent. For 200 years ago most of the inhabitants, 90 percent, lived on the countryside, and today the numbers are reversed. 85 percent of Sweden´s population lives within urban areas. This does also mean that the number of persons that have access to natural and great green outdoor environments today compared to before has decreased. Due to even denser cities, the opportunity for the inhabitants that lives in cities to spend time in green outdoor environment has decreased. The importance of stay in such environments are important from a health perspective. By staying in a green outdoor environment, the levels of stress decreases, the physical activity and the social interaction increases. All of the aspects are important for the public health. 30 minutes of physical activity, so much is necessary to avoid health disadvantages that a sedentary life can mean. Despite this, there is only 1 percentage of the population that moves enough in accordance too the recommendation. If you add that the physical activity needs to be so intense that the practitioner gets a little heavier breath, the percentage of the population that exercises in accordance too the recommendation is chokingly small. This is something that affects the public health very negatively. Persons that have access to big green outdoor environments are in greater extents more active, have a better both physical and mental health, less sickness that is related to sedentary and are less stressed. All of the aspects can together be connected to that the green outdoor environments in greater extent compared to other rooms within the city supports a better public health. The aim of this study is due to this to analyse the connection between big green outdoor environments and public health and illustrate users and managements different perspectives of these environments and public health. This was made through two sort of interviews, on with the managements of the case study and one with 27 users of the case study area. In this study Mariebergsskogen in Karlstad was chosen as the area for the case study because this is a big green outdoor environment of around 70 hectares, localised less than 1 kilometres from the central station. The studies theoretical framework makes up of literature treated the public health in relation to green outdoor environments, managements of green environments and public health in relation to management. This gives the study a framing of the aim of the study and research questions, together with an understanding of the area of study something that has been of great importance for the analysis of the result from the case study area. The methods that were used during the study is a document study, a structured interview and a semi-structured interview. The study clarifies that there is a clear connection between public health and stay in green outdoor environments, even if the use of the environments differs depending on age and sex. This is also a relation that the management of the area sees despite that they don’t actively have the wording public health in the official documents

Älskvärda digitala leksaker. En interaktiv leksaksrobot

The purpose of this project was to develop an interactive toy concept. A toy capable of reacting and expressing emotions like happiness, sadness, anger or love. And capable of developing its character with use. The initial questions was, how do I create interest, understanding and affection between a digital product and its user? How should the interaction be made? During the course of the project the search has mainly been for something that does not base its shape and interaction on likeness. For example likeness to humans or pets. I have created a toy concept called iio. It is a small robot capable of expressing emotions through graphic codes, sound and with its body language. It is capable of free roaming and can be worn as a jewelry

Activation of public spaces in Malmö : a study on skateboarding as a tool of security

Inom stad- och samhällsplanering är det viktigt att tänka på medborgares trygghet ur ett planeringsperspektiv. Aktiva platser i stadens rum upplevs som mer trygga från brukare. Skateboard kan ses som en spontan aktivitet på offentliga platser som kan skapa levande och trygga rum. I gestaltningsarbetet kan planerare designa för en tryggare plats och inverka på design som kan gynna skateboardåkare. Genom att göra offentliga platser mer aktiva ökar sannolikheten att skapa tryggare rum. Målet med uppsatsen är att få en djupare förståelse över skateboard och trygghet för att se om attributen kan samverka med varandra. I uppsatsen undersöks hur offentliga platser planerats för aktivitet, men även hur platser återaktiveras för att höja graden av aktivitet. Vidare diskuteras komplexiteten kring skateboard och vilka sociala och kulturella värden som planerare kan dra nytta av i stadens rum. I uppsatsen belyses två specifika platser i Malmö: Konsthallstorget och Nobeltorget. Senare i uppsatsen presenteras en sammanfattad platsanalys som visar på huruvida Konsthallstorget och Nobeltorget uppfyller kriterierna för en trygg offentlig plats. Vidare kommer en undersökning göras för att se om skateboard kan göra en plats tryggare. För att ta reda på om skateboard kan verka som trygghetsskapande intervjuas brukare på plats, två yrkesskickliga kandidater samt skateboardåkare. Resultatet presenteras i sista delen där analys, teori och intervjuer sammanställs för att diskutera om skateboard kan användas som ett trygghetsskapande verktyg.Within city and community planning, it is important to think about citizens' safety from a planning perspective. Active places in the city's spaces are perceived by users as more secure. Skateboarding can be seen as a spontaneous activity in public spaces that can create lively and secure spaces. In the design work, planners can design for a safe place and involve designs that can benefit skateboarders. By making public spaces more active, the likelihood of creating safer spaces increases. The goal of the essay is to gain a deeper understanding of skateboarding and security to see if the attributes can interact with each other. The essay examines how public places have been planned for activity, but also how places reactivates to increase the level of activity. Furthermore, there will be a discussion from the complexity of skateboarding and the social and cultural values that planners can take advantage of in the city's spaces. The essay highlights two specific places in Malmö: Konsthallstorget and Nobeltorget. Later in the essay, a summarized site analysis is presented that shows whether Konsthallstorget and Nobeltorget meet the criteria for a safe public place. Additionally, an investigation will be conducted to see if skateboarding can make a place more secure. To find out if skateboarding can act as a security tool, there will be interviews with users on site, interviews with two skilled qualified candidates and skateboarders. The results are presented in the last part, where analysis, theory and interviews are compiled to discuss whether skateboarding can be used as a security tool

Slutrapport: utmarksbete

Historiskt sett har utmarkerna i Norden använts för bete ochfodertäkt och har därför haft en stor roll hushållningen. Denna hävd har skapat ett kulturlandskap med hävdgynnade arter och strukturer, ett kulturlandskap som har stora natur- och kulturvärden. Under 1900-talet har samhällets strukturomvandling lett till en successiv avveckling av detta utmarksbruk, vilket förändrat landskapsbilden och den biologiska mångfaldens sammansättning. Projektet har haft som syfte att synliggöra den potential som utmarken utgör för samhället idag och i framtiden och inte enbart som ett historiskt kulturarv. Inom ramen för projektet har vi genomfört workshops, intervjuer, inventeringar och sammanställningar i syfte att både samla in fakta och att sprida information och lyfta projektets tema i diskussionen. I juli 2014 genomfördes en "fäbodresa" med forskare, myndighetsrepresentanter och brukare från både Sverige och Norge i syfte att skapa en arena där man kunde diskutera erfarenheter och perspektiv på utmarksbete och dess värden. Resultaten från projektet har presenterats i olika sammanhang med finns också i form av ett antal publikationer

Vägar framåt för några nationella myndigheters implementering av konventionen om biologisk mångfald och lokal och traditionell kunskap av betydelse för biologisk mångfald

På uppdrag av Naturvårdsverket genomförde Centrum för biologisk mångfald under 2014 en utredning, vilket resulterade i denna rapport. Syftet med uppdraget var att göra en fördjupad analys över vilka insatser ett antal svenska statliga myndigheter behöver göra för att uppnå Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om biologisk mångfald vad gäller artikel 8j (särskild hänsyn till s.k. traditionell kunskap som finns hos urfolk och lokala samhällen med traditionella sedvänjor) och artikel 10c (hänsyn till hållbart sedvanebruk). Idén är att de framlagda förslagen ska bidra till att Sverige år 2020 ska nå Aichi-mål 18 gällande dessa frågor, som Sverige varit delaktiga i att besluta om inom mångfaldskonventionen. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald samt uppnå ett framtida hållbart samhälle

Mänskligare prylar pratar. En kommunikationsplattform för äldre

Safety, its a word not commonly associated with elderly people living alone. There is however a device that is supposed to bring safety, and enable elderly people to continue living in their present household - an emergency dialer. However these devices does not serve their own purpose in terms of design. The purpose of this study is to create an emergency dailer that everybody would want to put on their wrist or bedside table. The market for these devices have looked the same for the last twentyfive years, despite of society´s advancements in both design and technology. By incorporating these 25 years of trust, together with present technology, I have designed a concept that is supposed to mark the beginning of a new era within home security. I have added functions that invites the user to frequently use the product in more than one way. Together with a more sensitive design it contributes to a healthier relationship between the user and the product

En skötselplan och utvecklings idéer för stadsparken i Laholm

Uppsatsen handlar om att utforma en skötselplan och utvecklingsidéer för stadsparken i Laholm, med målet att behålla parkens karaktär och uppfylla dess funktioner. Detta har gjorts genom att samla in information från olika källor såsom en litteraturstudie, intervjuer med parkens personal och brukare, en platsanalys samt en enkät. Enkäten är en digital undersökning som riktats till besökare av parken för att få en bättre förståelse för deras önskemål och behov. Resultatet av dessa olika metoder har sedan använts för att formulera en skötselplan och utvecklingsidéer som tar hänsyn till de olika behoven och önskemålen hos brukarna. En skötselplan är en dokumenterad strategi för att strukturera och förbättra skötselarbetet på en park eller grönyta. Den beskriver målen för området och de åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. En skötselplan kan bidra till en mer effektiv och hållbar skötsel genom att ge en gemensam strategi att följa, och kan också öka motivationen hos den anställda personalen och leda till en ökad kvalitet på skötselarbetet. I arbetet finns resultatet i form av ett förslag på skötselplan och utvecklingsförslag. Det är viktigt att följa upp skötselplanen för Laholms stadspark för att bibehålla dess karaktär och funktion, genom att genomföra åtgärder beskrivna i planen och samla in information från olika källor för att skapa lämpliga utvecklingsidéer. Det är också viktigt att involvera olika intressenter och att överväga eventuella begränsningar och se till att skötselplanen används på ett lämpligt sätt. För att få en bättre förståelse för vad brukarna av stadsparken i Laholm önskar och vilka förbättringar som är önskvärda, har feedback från dem samlats in genom enkäten och intervjuerna. I arbetet framhålls att genom att ta hänsyn till brukarnas åsikter och önskemål kan man skapa en park som är användbar och uppskattad av alla som besöker den.The essay is about designing a maintenance plan and development ideas for the park in Laholm, with the goal of maintaining the park's character and fulfilling its functions. This has been done by collecting information from various sources such as a literature review, interviews with park staff and users, a site analysis and a survey. The survey is a digital survey that is directed to visitors to the park to get a better understanding of their wishes and needs. The result of these various methods has then been used to formulate a maintenance plan and development ideas that take into account the various needs and desires of the users. A maintenance plan is a documented strategy for structuring and improving maintenance work in a park or greenspace. It describes the goals for the area and the measures required to achieve these goals. A maintenance plan can contribute to more efficient and sustainable maintenance by providing a common strategy to follow, and can also increase the motivation of the employed staff and lead to increased quality of maintenance work. It is important to follow up on the maintenance plan for the park in Laholm to maintain its character and function, by implementing the measures described in the plan and collecting information from various sources to create appropriate development ideas. It is also important to involve various stakeholders and consider any limitations and ensure that the maintenance plan is used appropriately. To get a better understanding of what users of the park in Laholm want and which improvements are desirable, feedback from them has been collected through the survey and interviews. By taking into account the opinions and wishes of the users, a park that is usable and appreciated by all visitors can be created

Brukare och krav Metoder för definition av byggnadsprojekt

Denna rapport ingår som en del i forskningsprojektet Arena Brukare och Krav vars syfte är att rekommendera metoder för brukares påverkan på byggnaders och lokalers kvalitet. Detta gäller både i de fall där de egna lokalbehoven tillgodoses genom att man som lokalbrukare agerar i byggherrerollen och då lokalerna anskaffas på hyresmarknaden.Programarbete är ett av de viktigaste hjälpmedlen en brukare har att precisera och kommunicera sina krav och önskemål inför ett lokalprojekt. Rapporten handlar om detta programarbete i byggnadsprojekt. Den söker fånga utvecklingen inom området utifrån dels aktuell litteratur, dels genom att studera vilka hjälpmedel för programarbete som tillämpas inom organisationer med kontinuerlig lokalförsörjning som sin uppgift. En redovisning görs i det följande av tankegångar som kommit fram inom byggnadsprogrammeringens område och denna utveckling ställs även i relation till tidigare tillämpade modeller för programskrivning och den praxis som rått i Sverige sedan dåvarande Byggnadsstyrelsen var den ledande aktören inom byggnadsplanering och utvecklingen av metoder för detta ändamål. Ett antal projekt har studerats både med avseende på projektens resultat och den process de följt från mycket tidigt stadium, då de inte varit avgränsade som projekt, till deras tillblivelse. Dessa projekt har till största delen valts bland sådana som bedömts inom ramen för Stora Samhällsbyggarpriset och som av dess jury ansetts hålla en hög standard avseende projektens resultat, och att dessa nåtts genom innovativa samt medvetna processer

Västerskog & Bulltoftaparken : jämförelse av naturlik förvaltning i praktiken

Denna uppsats jämför skötsel och utgifter mellan Alnarps Västerskog och Bulltoftaparken. Båda parker har liknande mål och ambitioner i deras strategier för deras skötsel. Västerskog med enbart en anställd är mindre effektiv och dyrare än Bulltoftaparken vad gäller skötsel per m2, men lyckas ge ett starkare uttryck genom dess gestaltning och design. Västerskogsmetoden hade kunnat tillämpas i ett kommunalt perspektiv med några anpassningar, vilket hade lett till en stor effekt.This essay compares Alnarps Västerskog and the Bulltofta parks maintenance methods and expenses. Both parks share similar goals and ambitions in their maintenance strategies. But Västerskog with only one employee is less efficient and more expensive than the Bulltofta park per m2 but can give a greater expression in the way it has been shaped and designed by the individual who maintains it. The Västerskogs method could be applied in a municipal setting with some changes to great effect

Allegro in Musikparken : a design proposal for a multi activity park next to Gottsunda School

Möjligheten att aktiveras, träffa människor och delta i samhället är alla grundläggande mänskliga behov, som till följd av restriktioner under covid-19-pandemin begränsats. En plats som varit i stort sett fredad från restriktionerna är utemiljön. Folkhälsomyndigheten pekar på att det är viktigt att vara ute och röra på sig för att må bra. Genom att vara fysiskt aktiv i naturen aktiveras kroppen, samtidigt som det går att finna lugn och möjlighet till återhämtning och reflektion. Syftet med detta arbete är att föreslå en gestaltning av en allaktivitetspark i den nuvarande Musikparken i Uppsala. Med platsen och platsens brukare som utgångspunkt syftar arbetet till att föreslå en socialt och ekologisk hållbar gestaltning. Resultatet visar en möjlig framtida utveckling av den befintliga parken, med nya upplevelsevärden, tillgänglighet och stärkta ekosystemtjänster. Gottsunda är en stadsdel i sydvästra Uppsala som har gott om rekreationsvärden. Musikparken ligger nära Gottsunda centrum och den planerade nya Gottsundaskolan. Vi har velat ge alla lika förutsättningar att använda Musikparken i framtiden, vilket inkluderat en fördjupning i aspekter såsom trygghet, jämställdhet och tillgänglighet i offentliga miljöer. Genom medborgarsamtal via semistrukturerade intervjuer och enkät har vi fått ta del av vad Musikparkens brukare tycker. Tillsammans med analyser blev detta underlag till gestaltningens programpunkter och innehåll. Parken analyserades innan och efter gestaltningsförslaget med designprinciper för tillgänglighet, Universell Utformning, och Boverkets analysverktyg för ekosystemtjänster, ESTER. Det slutgiltiga gestaltningsförslagets utbud av upplevelsevärden utvärderades med hjälp av 8 kategorier av restorativa och instorativa värden. Designprocessen drevs framåt av skissande, varvat med platsbesök och studiebesök, och guidades av medborgarsamtal och utförda analyser. Gestaltningsförslaget ”Allegro i Musikparken” har utformat Musikparken till att vara en tillgänglig, inkluderande och trygg plats med olika sorters aktiviteter för en mångfald av brukare. Analys med ekosystemtjänstverktyget ESTER visade att majoriteten av ekosystemtjänsterna har stärkts med gestaltningsförslaget. Tillgängligheten fick ett stort fokus tack vare principerna för Universell Utformning. Slutsatser som dras från resultatet är att det finns många olika behov och intressen att ta hänsyn till i vårt arbete, och att det är en utmaning att tillgodose samtliga av dessa. Prioriteringar gjordes med helheten i åtanke och för att uppnå en balans mellan sociala, ekologiska och estetiska värden. Vidare var det viktigt att behålla parkens ursprungliga struktur och utveckla befintliga värden.Having opportunities of activity, meeting people and participating in society are essential human needs that have been limited by the restrictions put in place since the beginning of the covid-19 pandemic. Outdoor environments have been the exception to the restrictions. The public health authority has pointed out the importance of outdoor physical activity for our wellbeing. By being physically active in nature the body is activated, and there is also the opportunity to calm down, recover and reflect. The aim of this thesis is to design a socially and ecologically sustainable multi activity park next to the planned new school in Gottsunda. The design will, by being based on the existing park and its users, strengthen the ecosystem services and affordances, and fill the needs of the users. We have chosen to work with Musikparken in Gottsunda, a district in the southern part of Uppsala in Sweden. Musikparken is close to the district center and a planned school. Our intention is to let people use this park on the same terms, which has led to us studying aspects such as safety, equality and accessibility in public spaces. By interviewing and sending out forms to the users of the park we received opinions which helped us develop our design. Accessibility properties and ecosystem services on the site were analyzed before and after implementing the design, using the tools Universal Design and ESTER. To strengthen the affordances of the park, the design included 8 restorative and instorative affordances that support wellbeing. Our design process was driven forward by iterative sketching, site visits and inventory, using the citizen dialogue and site analysis to guide us. The design proposal is called “Allegro in Musikparken”. The proposal is an accessible, inclusive and safe space, with a diverse selection of activities for a diverse group of users. Here you will find fast-paced and calm activities, play and recovery. The design’s effect on ecosystem services was analyzed with ESTER, an evaluating tool which showed that a majority of ecosystem services had increased. Accessibility was evaluated and secured with the tool Universal design. Conclusions from the results revolve around the challenge of considering the many needs and interests of the users. Another finding was that ecological, social and aesthetic values can work with or against each other in design, and the aim for our proposal has been to find a balance between these values. It was also important to keep the original structure of the park and develop the existing values