Design Spine : Modell för attraktiva och inkluderande framtida ingenjörsutbildningar

Syftet med den här artikeln är att utforska en ’design spine’, en ryggrad av designprojektkurser, som ett ramverk för att utveckla studenters professionella, personliga, tvärvetenskapliga, normkritiska, etiska och sociala kompetenser samt för att göra ingenjörsutbildning mer attraktivt och inkluderande. Artikeln bygger på litteraturstudier om design och inkludering, en omvärldsanalys av designbaserat lärande, samt intervjuer med studenter på utbildningen Teknisk design LTU för att utveckla förståelse för deras upplevelserav attraktivitet och inkludering i utbildningen. Det finns en mängd drivkrafter till förändring av högre utbildning, industrins behov av personer som kan tillämpa användarcentrerad innovation och agila metoder, snabb teknisk utveckling, informationsöverflöd och föränderlig arbetsmarknad, där initiativ som ex. CDIO och ABET syftar till att alternativa utbildningsformer. Ett designbaserat lärande omfattar ofta ett medskapande med andra personer och att lära genom att delta i sammanhang och aktiviteter som studenterna annars inte skulle kommit i kontakt med. Allt fler universitet och högskolor använder sig av design thinking som en metod för att utveckla studenters kunskaper och förmågor i vad som kan beskrivas som ett designbaserat lärande. Efterfrågan av studenter som kan arbeta utifrån designtänkande kommer från näringsliv och organisationer. Behovet av designtänkande för framtidens ingenjörer kan beskrivas som att alltför många ingenjörsområden fokuserar på ett nuläge och inkrementell utveckling, men för att skapa kraftfulla och effektiva framtida lösningar bör fokus istället vara att utbilda personer som kan ställa frågor, experimentera, prototypa och samarbeta med en mängd olika intressenter. En slutsats är att implementeringen av en ’design spine’ har möjlighet att bidra till en utveckling av ingenjörsutbildingar, bort från uppdelning i teori och praktik mot en mer integrerad utbildning. En ’design spine’ skulle även bidra till att studenterna tränar och får erfarenhet av en mängd projekt och ges möjlighet att utveckla och öva den betydelsefulla designkomptensen vid flera tillfällen.ISBN för värdpublikation: 978-91-7790-605-6</p

Rethinking designing : collaborative probing of work and workplace change

The objective of the research presented in this thesis was to explore human experiences as ground for work and workplace design. The aim was to develop pragmatic tools and guidelines for work and workplace design based on a reflective design tradition. The study was undertaken between 2008-2010 in a research project called the ‘Future Factory’, which can be characterized as an experiment in change-by-design. The project background was a number of reports on young people opting out of industrial work and women being in the minority within the Swedish industry sector. Therefore, in this project the ambition was to particularly explore and emphasise young people’s and women’s ideas about future work and workplaces.The research involved exploring alternative solutions for a future factory through a series of change interventions with a variety of actors, through a so-called ‘design lab’ approach. The initial phase of this approach consisted of context mapping, as explorations of different actors’ experiences through interviews and observations. The resulting material was portrayed in the form of ‘Personas’. In this project, these fictional characters were used both to communicate and explore various actors’ perspectives in subsequent collaborative activities. Also, a group of young people contributed with Future scenarios. The scenarios were characterized as an idealized positive ‘Utopia’ and an idealized negative ‘Dystopia’, used as tools to discuss implications and alternative solutions. Both Personas and Scenarios were subsequently used in a series of Future Workshops with various project-related interest groups, such as industrial managers and employees and trade union representatives. In this project, a group of women and one of young people were also especially invited to explore visions of a future factory.The research presented in this thesis contributes to practice with methods, tools and guidelines for a reflective and innovative work and workplace design. The theoretical research contribution is the correlation between theories and concepts of change, learning by doing, doing gender, and a reflective design practice.Syftet med den forskning som presenteras i denna avhandling var att utforska människors erfarenheter som utgångspunkt för arbete och arbetsplatsdesign. Målet var att utveckla praktiska verktyg och riktlinjer för arbete och arbetsplatsdesign, som bygger på en reflekterande designtradition. Studien genomfördes mellan 2008-2010 i ett forskningsprojekt kallat "Framtidsfabriken". Detta project kan karaktäriseras som ett experiment i förändring genom design. Projektets bakgrund var ett antal rapporter om att ungdomar väljer bort industriarbete och att kvinnor är i minoritet i den svenska industrisektorn. Därför var utgångspunkten i detta projekt att särskilt undersöka och lyfta fram även ungdomars och kvinnors idéer om framtida arbeten och arbetsplatser i en industriell kontext.Forskningen bestod av att undersöka nya alternativa lösningar för en framtida fabrik genom en serie av förändringsinterventioner med en rad olika aktörer, genom ett tillvägagångssätt kallat "design labs". Den första fasen bestod av kartläggning av industriella kontexter, genom undersökningar av olika aktörers erfarenheter i intervjuer och observationer. Detta material användes sedan för utveckling av Personas. I detta projekt användes dessa fiktiva karaktärer både för att kommunicera och utforska olika aktörers erfarenheter i olika aktiviteter.Dessutom bidrog en grupp ungdomar med att utveckla Framtidsscenarier. Scenarierna karaktäriserades som en idealiserad positiv "utopi" och en idealiserad negativ "dystopi", som användes för att diskutera konsekvenser och alternativa lösningar. Både Personas och Scenarier användes sedan i en serie Framtidsverkstäder med olika intressegrupper, t.ex. industriell chefer och arbetstagare och fackliga företrädare. I detta projekt var även en grupp kvinnor och en grupp ungdomar särskilt inbjudna att undersöka visioner om en framtida fabrik. Forskningen som presenteras i denna avhandling bidrar praktiskt med metoder, verktyg och riktlinjer för reflekterande och innovativ arbete och arbetsplatsdesign. Det teoretiska forskningsbidraget är sambandet mellan teorier och begrepp som förändring, lärande, genus och reflekterande design.Godkänd; 2012; 20120112 (asawi); DISPUTATION Ämnesområde: Industriell design/Industrial Design Opponent: Docent Eva Brandt Danmarks designskole, Köpenhamn Ordförande: Professor Ylva Fältholm, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 24 februari 2012, kl 10.00 Plats: E632, Luleå tekniska universite

BeChange: Exploring constitutions of a transformative design practice

This paper explores constitutions of a co-design approach for releasing the transformative potentials of design, through a sustainable service design project called BeChange. Some of the more recent design approaches are means to address a wider range of issues and areas than previously thought of in design. In an innovative project, there are no real users before solutions have been launched, so how does one approach transformative co-design, and who should one co-create with? There is still scarce knowledge, particulars, and examples of how such transformative co-design projects are approached, the incentives for such deeds, and the challenges involved, that can form principles for transformative co-design. Drawing on literature reviews of transformation, participation and service design, and through outlining BeChange, the objective is to explore constitutions of such practices. The overall vision was of creating sustainable lifestyle changes, and the mission was of co-designing a digital service concept. The approach involved co-design sprints, to better understand behavioural changes, authentic sustainability, and user experiences through prototyping. With respect to preceding design research, this paper provides insights of co-design practices with a focus on transformation, in regard to the wicked problems of exploring behaviour changes and co-creating future services with prospective users. Godkänd;2021;Nivå 0;2021-10-25 (alebob)</p

Mentorskap för studenter : stödåtgärder för ökad kvalitet och genomströmning

Studien Mentorskap för studenter - stödåtgärder för ökad kvalitet och genomströmning har bedrivits vid Luleå tekniska universitet under hösten 2007. Bakgrunden har varit larmrapporter om dålig genomströmning och studieavhopp från Sveriges universitet och högskolor och syftet har varit att utvärdera vilka stödåtgärder som motverkar avhopp och ökar genomströmningen. För att få en bild av vad som orsakar avhopp och låg genomströmning har litteraturstudier i dessa områden företagits. Olika stödåtgärder som redan existerar i landet har inventerats och för några av dessa har intervjuer med initiativtagare förekommit. Resultatet visar att orsaker till avhopp och låg genomströmning går att hitta i den avsaknad av individualisering som dagens universitet och högskolor befinner sig i. Orsaker till avhopp går att dela in i individuella, institutionella och utominstitutionella förutsättningar. Största gruppen avhopp går att finna i den individuella gruppen. Bakgrund, kön, akademiska förkunskaper,studiemotiv och studiekapacitet är villkor som styr de individuella avhoppen. Personer från icke-akademisk bakgrund går ofta att återfinna här, ett resultat av den breddade rekrytering som gjorts under senare år. Denna grupp behöver extra stöd för att studierna ska ske på lika villkor. Forskning visar att villkor som förväntningar, stöd, återkoppling, engagemang och lärande måste uppfyllas för att studenterna ska stanna vid lärosätet. Akademisk integrering är lika viktig som social integrering. Förväntningarna på utbildningstiden måste bemötas på ett tidigt stadium för att ge en realistisk bild. Rekommendationen är att bemöta nya studenter med stöd från dag 1 i form av en utökad phösarverksamhet som pågår från studiestarten fram till och med vinterfestivalen i slutet av februari. Verksamheten bör omfatta både sociala och akademiska aktiviteter som till exempel SI ledare i riskkurser, studieteknikföreläsningar och olika sociala arrangemang. Alumner bör utnyttjas i högre grad för att ge en bild av vad utbildningen kan innebära för yrkesroll men även för exempelvis mentorsverksamhet, något som ger en hög grad av personlig utveckling och studiemotivation. Institutionen måste engagera sig i sina studenter i högre grad och lärare bör bemöta olika lärstilar med olika pedagogik och examination. Återkoppling till och engagemang i studenten måste ske innan det är för sent och avhoppet redan är ett faktum.Godkänd; 2008; 20080206 (ysko

Kvinnor i civilingenjörsprogram : hinder och förutsättningar för ökad rekrytering

Syftet med studien Kvinnor i civilingenjörsutbildningar- hinder och förutsättningar för ökad rekrytering har varit att undersöka hinder och förutsättningar för en ökad rekrytering av kvinnor till tekniska program. Vad är det som attraherar kvinnor till ett civilingenjörsprogram och vad är det som gör att de väljer bort ett annat? Metoden har varit att söka anledningar till detta genom en litteratur-genomgång av tidigare forskning inom området samt genom intervjuer av studerande vid civilingenjörsprogrammet Teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Tidigare forskning visar att teknik associeras som något manligt med attribut som stål, olja, maskiner, skruvar och muttrar. Symbolen för en civilingenjör är en man. Könsmärkningen sker inte enbart av män och kvinnor utan också av våra yrken, sekreterare är ett feminint yrke medan underhållsingenjör är ett manligt yrke. Att bryta traditionella könsroller kan vara svårt och de kvinnor som gör det kan uppleva att de saknar genusidentitet. Kvinnor i ingenjörsyrket upplever att de möts av fördomar och att de ofta måste jobba hårdare än män för att få uppskattning. Inom akademin talas det också om informella nätverk och subtila hinder för kvinnor. Tidigare forskning visar också att traditionella civilingenjörsutbildningar vanligen är uppbyggda på ett sätt som inte tilltalar andra grupper än dagens civilingenjörer. Kvinnor och män med avsaknad av teknik-bakgrund sägs vara mer intresserade av teknikens sammanhang och mänskliga aspekter av teknik vilket medför att program som avlägsnar sig från den tekniska kärnan attraherar dessa personer i högre grad. I denna studie visade intervjuerna att det finns kurser där outtalade förkunskaper från teknikens värld krävdes och där de intervjuade möttes av fördomar från lärarna. Många projekt har under åren försökt att på olika sätt få upp intresset för naturvetenskap och teknik. Dessa projekt rapporteras ofta som lyckade men någon egentlig ökning av antalet sökande till tekniska och naturvetenskapliga program har inte registrerats för universitet och högskolor i Sverige. Min slutsats är att för att öka intresset för teknik och naturvetenskap behövs fler förebilder som tydliggör tekniska sammanhang på ett nytt sätt. Exempel hämtade från hemmet, gymmet, medicin och utbildning skulle göra att personer med otraditionell teknikbakgrund har lättare att ta till sig och intressera sig för teknik. Slutsatsen i denna studie är att en reform av de traditionella civilingenjörsprogrammen också är nödvändig om det finns ett verkligt intresse av att attrahera andra grupper än idag. Teknisk design vid LTU är en maskinteknik utbildning med designinslag. Sedan starten 1984 har utbildningen attraherat både kvinnor och män. Att programmet innebär en stark integrering av människa och teknik och anpassning av teknik efter mänskliga förutsättningar och behov är en tänkbar förklaring till detta. Undervisningsmetodiken baseras ofta på problem som inte utgår från teknikbakgrund och är divergenta till sin natur. Enligt tidigare forskning tilltalar denna pedagogik andra grupper än den traditionella civilingenjörsstudenten i högre grad.Godkänd; 2008; 20080206 (ysko

A challenge for the future : efficient, attractive and sustainable factories

Godkänd; 2010; Bibliografisk uppgift: CD-ROM; 20100903 (asawi

Normkreativ design &amp; Social innovation i Experio Work Lab

Experio WorkLa

Design av artefakter för lärande : Strategiskt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete

I detta arbete undersöks möjligheten av att stärka en kompetensfokuserad utbildningskultur genom att använda artefakter som stöd för självreglerat lärande och förändring av undervisningspraktik. En utgångspunkt är att både ledare, lärare och studenter behöver omsätta utbildningsmål till vardaglig praktik för att påverka kvaliteten i undervisningspraktiken och lärandet. Sbret omfattar ett strategiskt pedagogiskt utvecklingsprojekt som stöd före en förändrad undervisningspraktik, där artefakter använts för att rikta studenters självreglerande lärande mot avsedda utbildningsmål. På mikronivå handlar detta om vad den enskilde studenten och läraren kan göra i sin dagliga verksamhet. På en mesonivå handlar det om vad institutionen kan göra för att påverka och stödja studenternas lärande. På makronivå kan det även omfatta nationella och internationella perspektiv på strategisk pedagogisk utveckling som kan eller bör påverka en utbildningskultur. Självreglerande lärande omfattar att en individ tar ansvar för sin egen skicklighet och kunskapsinhämtning. Artefakter är medvetet designade objekt som kan bidra till självreglerat lärande i och med att de öppnar upp undervisningspraktiken för studentens handling mot avsedda kunskapsobjekt. Tre olika case har använts för att utforska användandet och den upplevda nyttan av tre olika artefakter: målbild, dialogduk och kompetensprofil. Artefakterna utvecklades i samarbete med lärare och studenter för att stödja implementeringen. i samtliga fall beskrivs artefakterna bidra till ökad självinsikt och förståelse av utbildningsmålen. I våra studier har vi sett att artefakter stödjer metareflektion och självvärdering, vilket i sin tur stödjer en konstruktiv undervisningspraktik. I förlängningen är intentionen att artefakterna ska bidra till att stärka meningsförhandling genom att stödja dialoger och reflektioner om sammanhang, syfte och mål i en kompetensfokuserad utbildningskultur.