224 research outputs found
Syrgasburars arbetsluckor
Patienter i behov av syrgas Àr frekvent förekommande pÄ intensivvÄrdsavdelningar pÄ svenska
djursjukhus. Det finns flera metoder för administrering av syrgas till djur, varav en Àr syrgasburar.
Metoderna för syrgasadministrering har olika för- och nackdelar. De kan bland annat medföra olika
grader av stress hos patienten samt variera i uppnÄdd syrgaskoncentration. Böcker inom
djursjukvÄrd och syrgasterapi anger att en nackdel hos syrgasburar Àr att syrgaskoncentrationen
sjunker avsevÀrt vid anvÀndandet av arbetsluckor, vilket försvÄrar vÄrd av patienten. Effektiv
syrgasadministrering beror till stor del pÄ personalens kunskap om utrustningen och dess funktioner.
Denna studie Àmnar dÀrför att i en praktisk studie undersöka pÄverkan pÄ syrgaskoncentration vid
anvÀndandet av arbetsluckor, samt genom en enkÀt undersöka personalens uppfattning kring
anvÀndandet av arbetsluckor. Syrgaskoncentrationen mÀttes i fyra burar av tvÄ olika mÀrken, dÀr de
tvÄ burarna av samma mÀrke var placerade ovanpÄ varandra. Syrgaskoncentrationen mÀttes efter 0s,
30s, 45s, 60s, 1:45 min, 3:30 min, 5 min och 10 min anvÀndning av arbetsluckor. Resultatet
jÀmfördes mellan höger och vÀnster burhalva, övre och nedre buren, och de tvÄ mÀrkena av
syrgasbur. Studien fann en statistisk signifikant skillnad mellan mÀrke och dÀrför utformning av de
fyra syrgasburarna, dÀr Syrgasbur 1 behöll minst 30% syrgas i strax under 10 min anvÀndning av
arbetsluckor och Syrgasbur 2 mellan 1:45 min och 3:30 min. I Syrgasbur 1 fanns en statistisk
signifikant skillnad mellan den övre och nedre buren vid alla tidpunkter. EnkÀtstudien tilldelades
personal pÄ den intensivvÄrdsavdelning dÀr den praktiska studien utfördes. Genom enkÀtens frÄgor
skattades anvÀndnadet av arbetsluckor utifrÄn pÄverkan pÄ tidsÄtgÄng, anvÀndarvÀnlighet, ergonomi
och hur ofta de anvÀndes. Dessa skattningar samt fritextsvar, angav att personalen generellt anser
att kliniska moment kompliceras vid utförande genom arbetsluckor pÄ syrgasburar. EnkÀten visade
att vissa kliniska moment utfördes i lÀgre grad genom arbetsluckor i jÀmförelse med att öppna dörr
till syrgasbur. Utformning och hur arbetsluckorna anvÀnds pÄverkar förlusten av syrgas i
syrgasburar.Patients in need of oxygen therapy are frequently seen in the intensive care unit at Swedish animal
hospitals. There are several methods for administrating oxygen to animals, including oxygen cages.
The methods of oxygen administration have different pros and cons, including variation in inducing
stress and achieved oxygen concentration. Books about animal health care and oxygen therapy
claims that a disadvantage of oxygen cages is the rapid loss of oxygen when using the portholes,
which complicates the care of the patient. Effective oxygen administration depends on the
knowledge of the personnel concerning the equipment and its functions. Therefore, this study aims
to examine the effects of the use of portholes on the oxygen concentration. Additionally, a survey
will examine the personnelâs view of the use of portholes. The oxygen concentration was measured
in four cages of two different brands, where the two cages of the same brand was placed on top of
each other. The oxygen concentration was measured after 0s, 30s, 45s, 60s, 1:45 min, 3:30 min, 5
min and 10 min usage of portholes. The result was compared between right and left cage half, upper
and lower cage, and between the two brands of cages. The study found a statistical significance
between brands and therefore cage design of the four oxygen cages, where Oxygen Cage 1 kept at
least 30% oxygen for just below 10 min usage of port holes and Oxygen Cage 2 between 1:45 min
and 3:30 min. In Oxygen Cage 1 there was a statistical significance between the upper and the lower
cage at every time period. The survey was distributed to personnel at the intensive care unit where
the practical study was performed. The portholes effect on time, user-friendliness, ergonomics, as
well as frequency of use, was rated through the questions in the survey. Through these ratings, as
well as open questions, the personnel answered that the portholes complicated performance of
certain tasks in care of the patient. According to the survey, the portholes were used at a lower
frequency compared to opening the door of the oxygen cage during these tasks. The design and how
the portholes are used affects the loss of oxygen in oxygen cages
Design and performance of Small scale sensory consumer tests
Small scale internal consumer tests provide a company with a cheap way to get valuable information regarding their products advantages and flaws. Therefore the demand for possibilities to do this kind of test has increased. This report is part of a new sensory project at Unilever. It presents a method for sensory comparison of the companyâs own products with the corresponding competitor products. The method allows the company to identify possibly poor performing products and also outstanding good performing products, why expensive big scale consumer tests can be limited into only including products that likely needs improvements or that in a larger scale test could be proven âbest in testâ. Out of many potential tests for affective evaluation of foods the 9-point hedonic scale test and the ranking test was chosen. Questionnaires and preparation procedures were constructed, where after 16 evaluations including 23 Unilever products, performed on different food categories, were conducted. The results showed that indications and also significant differences in liking and preference could be seen in test groups of only ten participants. Among the evaluations performed seven Unilever products showed potential of being best in test, and six Unilever products got results indicating they were less preferred/liked compared to the competitor, why further evaluations are needed. As an example of a possible way to proceed with the identified poor performing products, a second method, including the 9-point hedonic scale with added attributes and Just-About- Right scales, was presented and practiced on one product. The results showed that a product can be poor performing and graded as disliked among participants when compared to competitor products, but when tested on its own regarded as acceptable or even good performing. Further evaluations will have to be performed before determination if this is a successful method of identifying which attributes causes the product flaws.Utförande av smĂ„skaliga interna konsumenttest Ă€r ett billigt sĂ€tt för företag att erhĂ„lla vĂ€rdefull information angĂ„ende fördelar och brister hos sina produkter. Av den hĂ€r anledningen har efterfrĂ„gan efter nya möjligheter att utföra den hĂ€r typen av undersökningar ökat. Den hĂ€r rapporten Ă€r en del av ett nytt sensoriskt projekt pĂ„ företaget Unilever. Rapporten presenterar en metod för sensorisk jĂ€mförelse av företagets egna produkter med motsvarande konkurrenters produkter. Metoden gör det möjligt för företaget att identifiera de produkter som tenderar att prestera sĂ€mre Ă€n konkurrenternas, samt de produkter som presterar enastĂ„ende bra. PĂ„ detta sĂ€tt kan utförandet av dyra storskaliga konsumenttest begrĂ€nsas till att endast inkludera de produkter vilka sannolikt Ă€r i behov av förbĂ€ttringar eller vilka i ett större test skulle kunna pĂ„visa âbĂ€st i testâ. Av flera potentiella test för affektiv bedömning av livsmedel valdes den 9-gradiga hedoniska skalan samt ranknings test ut. FrĂ„geformulĂ€r samt förberedelseförfaranden konstruerades, varefter 16st utvĂ€rderingar/tester, innefattande 23st Unileverprodukter, genomfördes pĂ„ ett antal olika livsmedelskategorier. Resultatet visade att det Ă€r möjligt att se indikationer och Ă€ven signifikanta skillnader i tycke och preferens i testgrupper innehĂ„llande endast tio stycken deltagare. Bland undersökningarna/testerna som utfördes visade sig sju Unileverprodukter ha potential att vara âbĂ€st i testâ, medans resultaten för sex Unileverprodukter indikerade ett sĂ€mre resultat i jĂ€mförelse med konkurrenter varvid det behöver göras vidare utvĂ€rderingar och tester. Som ett exempel pĂ„ hur man skulle kunna gĂ„ vidare med de produkter som identifierats som eventuellt sĂ€mre i jĂ€mförelse med konkurrenter konstruerades en andra metod, vilken genomfördes pĂ„ en av produkterna. Metoden innefattade den 9-gradiga hedoniska skalan med specificerade attribut samt âJust-About-Rightâ-skalor. Resultaten visade att en produkt kan vara sĂ€mre/mindre omtyckt i jĂ€mförelse med konkurrerade produkter, men dĂ„ den testas separat anses acceptabel eller till och med bra. Vidare undersökningar mĂ„ste genomföras för att avgöra om metoden Ă€r framgĂ„ngsrik vid identifiering av vilka attribut som orsakar en produkts brister
Flygbildsbaserad förÀndringsstudie inom skyddszoner lÀngs vattendrag
Det skĂ„nska landskapet har sedan 1800talet varit starkt pĂ„verkat av lantbruket. Ă
ar har rÀtats ut, fördjupats och kulverterats, vilket i kombination med en ökad gödsling har lett till ökat nÀringslÀckage som gett konsekvenser i form av minskad biologisk mÄngfald och övergödning. Ett sÀtt att minska övergödningen Àr att anlÀgga vallbesÄdda skyddszoner lÀngs vattendrag. Lantbrukare kan fÄ ersÀttning för dessa zoner om de uppfyller specifika krav pÄ storlek och skötsel. Ett krav Àr att de ska anlÀggas pÄ Äkermark, vilket innebÀr att trÀd och buskar inte fÄr vÀxa pÄ zonen. Flera studier visar dock att en flerskiktad kantzon ofta Àr till fördel bÄde nÀr det gÀller nÀringsupptag och biologisk mÄngfald i kantzoner och vattendrag. Denna studie syftar till att undersöka om skyddszonsanlÀggningen har förÀndrat vegetationen i omrÄden som fÄtt miljöersÀttning för skyddszoner. Arbetet utgörs av en flygbildstolkning av kantzoner som haft Ätaganden för skyddszoner Är 2010 utmed SvartÄn och Höje Ä i södra respektive sydvÀstra SkÄne. Ortofoton frÄn 1998 och 2012 har jÀmförts för att undersöka om förÀndring har skett. Flygbildstolkningen resulterade i att fem klasser kunde observeras; grÀs (1), fristÄende trÀd (2), trÀdridÄ (3), svÀmskog (4) och övrigt (5) som sedan digitaliserats in och jÀmförts mellan Ären. Sammantaget visar resultatet att den totala arealen kantzoner, som inte utgörs av Äker, i omrÄden som haft Ätagande för skyddszoner har ökat med 33 %. FördelningsmÀssigt har klass 1 ökat med 11 procentenheter medan övriga klasser har minskat. DÄ skyddszoner utgörs av vall och inte fÄr innehÄlla trÀd behöver den fördelningsmÀssiga förÀndringen inte vara negativ, dÄ den totala kantzonsarealen ökat. Men Àven arealmÀssigt visar studien pÄ en 7 % minskning av de klasser som inbegriper trÀd, klass 2, 3 och 4. Vid en jÀmförelse med ett mindre antal omrÄden som inte haft skyddszonsersÀttning kunde en liknande förÀndring observeras Àven i dessa omrÄden. Detta Àr intressant och kan ha olika grunder. Det talar för att skyddszonsstöden inte har gjort nÄgon skillnad men kan ocksÄ innebÀra att satsningen pÄ skyddszoner har ökat kunskapen om deras fördelar och gjort att de anlagts utan att söka stöd. Det Àr svÄrt att se om förÀndringen av kantzonsvegetation har nÄgot tydligt samband med miljöersÀttningen för skyddszoner och det hade varit intressant med ytterligare studier inom omrÄdet. DÄ resultatet i nÀstan alla omrÄden visar pÄ en minskning av trÀd i kantzoner borde man i framtiden strÀva efter att ha en bÀttre fördelning av vegetation som Àr till nytta för bÄde nÀringsupptag och biologisk mÄngfald och se över kriterierna gÀllande skyddszoner.The landscape of Scania in southern Sweden has been heavily influenced by agriculture since the 1800s. Rivers have been straightened, deepened and culverted which in combination with increased fertilization has had consequences such as loss of biodiversity and eutrophication. One way to reduce eutrophication is to construct grass seeded buffer zones along watercourses. Farmers can receive compensation for these protected zones if they meet specific requirements for size and maintenance. One requirement is that they are located on agricultural land, which means that trees and shrubs cannot grow in the zone. Several studies show that a multilayered zone is often beneficial both in terms of nutrient uptake and biodiversity in the buffer zone and waterways. This study aims to investigate if the construction of protected buffer zones has affected the vegetation in the areas which have received compensation. The work consists of an aerial photo interpretation of buffer zones along watercourses that had commitments for protected buffer zones in 2010 along SvartÄn and Höje Ä in Scania. Orthophotos from 1998 and 2012 were compared to assess the change. By interpreting the aerial photographs five classes were observed; grass (1), free-standing trees (2) curtain of trees (3), flooded forest (4) and other (5) which were digitized and compared. Overall, the results show that the total area of buffer zones that do not consist of fields, in areas that had a commitment for buffer zones have increased by 33 %. Distribution-wise, class 1, increased by 11 percentage points, while other classes have decreased, but this distributional change does not have to be negative, due to the fact that the total area of buffer zones increased. But even in terms of area, the study shows a 7 % decrease in the classes that includes trees, class 2, 3 and 4. When compared to a smaller number of areas that did not have protected buffer zones a similar change was observed. This is interesting and may have different reasons. It suggests that the buffer zone compensation did not make a difference but can also mean that the investment in buffer zones has increased the knowledge about their benefits and that they have been constructed without seeking compensation. It is difficult to see if the changes to edge zones around watercourses have an obvious connection with the compensations for buffer zones and it would have been interesting with further studies in the field. In almost all areas there has been a decrease in amount of trees in buffer zones. In the future it is suggested to even out the distribution of vegetation to benefit both nutrient uptake and biodiversity, and review the requirements for buffer zones
SammanstaÌllning av slaÌkttraÌdet oÌver den skandinaviska vargpopulationen fram till 2019
Under inventeringsperioden 2019/2020 pÄvisades 45 familjegrupper av varg i Skandinavien. Inför parningssÀsongen 2019 fanns i en av dessa familjegrupper en revirmarkerande immigrant och i fem av fallen revirmarkerande F1:or, d.v.s. avkommor till immigranterna i Galven/PrÀstskogen eller Kynna 2. Den genomsnittliga inavelskoefficienten bland avkommorna i familjegrupperna under vintern 2019/2020 (F= 0,24) visade en minskning med 0,01 i förhÄllande till vintern innan
SammanstÀllning av slÀkttrÀdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2020
Under inventeringsperioden 2020/2021 pÄvisades 48 familjegrupper av varg i Skandinavien. Inför parningssÀsongen 2020 fanns i en av dessa familjegrupper en revirmarkerande immigrant och i sju av fallen fanns en eller tvÄ revirmarkerande F1:or, d.v.s. avkommor till immigranterna i Galven/PrÀstskogen, Kynna 2 eller Tiveden 2. Den genomsnittliga inavelskoefficienten bland avkommorna i familjegrupperna under vintern 2020/2021 (F = 0,23) var 0,01 lÀgre Àn vintern innan. Minskande F under de senaste tvÄ sÀsongerna förklaras frÀmst av en minskande andel familjegrupper med inavelskoefficient över 0,4, samt att fyra F1: or (samtliga avkommor frÄn Tiveden-tiken) reproducerade sig för första gÄngen under 2020
- âŠ