Idrottsrörelsens satsning på flickor : – en kontraproduktiv åtgärd?

Idrottsrörelsen har de senaste decennierna genomfört olika satsningar i strävan efter att förbättra jämställdheten. Dessa insatser har nästan uteslutande haft flickor och kvinnor som målgrupp. Flickors och kvinnors idrottande lyfts alltså fram som särskilt viktigt att uppmärksamma och satsa på. I den här artikeln diskuteras tänkbara konsekvenser av denna form av jämställdhetssatsningar. Når de verkligen sitt syfte eller riskerar de istället att befästa den manliga normen

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt att flickor slutar i tonåren. Vi behöver utmana de idéer om flickor och pojkar som vi tar för givna, inte minst för att attrahera fler till idrotten

Discursive constructions of girls in a sports initiative : How sporting girls are represented and the working of power

The context of this thesis is a four-year sports initiative called the Handshake which was launched and funded by the Swedish government and specifically targets girls. The Special Sports Federations were assigned the task of distributing the money to the local sports clubs. The clubs could apply for funding in order to carry out local projects. In the study, project applications from eight different sports were collected; both female- and male-dominated, and gender equal sports. This thesis focuses on the dominant ways of talking about girls and girls’ sport as well as the processes that shape them. Inspired by feminist post-structural theory and Foucault, the aim of this study is to examine how a special initiative for girls’ sport frames girls and their sport. The aim is also to analyze possible conditions of discourse for constructions of gender in texts specifically focusing on girls’ sports participation. The central questions are: How are girls and girls’ sport represented? In what ways and with which form of power, technologies, and techniques are girls constructed and positioned? The analysis shows how the regulatory and disciplinary processes operate in the government initiative. The identification of a specific group of girls in the Handshake initiative is an important component in the exercise of power, not least because it will inevitably convey and produce “truths” about the girls’ group. The initiative produces a number of ideas about girls and their sport, which girls are in need of special projects (and which are not) and in what way. The constructions of girls are not neutral, but normative. The position the sports movement gives itself, namely, a good and significant social force, implies that the problem lies elsewhere. Girls, and not the sport, become bearers of problem characteristics, they are obliged to change and improve. The norms, structures, and processes that cause normalization remain unchanged

Inkilning inom idrottsrörelsen. : En kvalitativ studie

Syftet med studien är att belysa fenomenet inkilning, eller nollning inom idrottsrörelsen. Centrala frågeställningar är: vad kännetecknar en inkilning? Vilka former kan den anta? Vilka funktioner kan den tänkas fylla? Hur kan man förstå att inkilning förekommer inom idrottsrörelsen? Metoden är semistrukturerade intervjuer där 17 män och kvinnor från olika idrotter berättar om sina erfarenheter och sin syn på inkilningsföreteelsen. Studien har en sociokulturell ansats. Teoretikern Pierre Bourdieus begrepp utgör analysverktyg. Resultaten visar att inkilning kan ta sig olika former och uttryck. Dess karaktär och betydelse är mångfacetterad; parallellt med en välkomnande funktion och byggande av laganda finns risken för kränkning och utsatthet

Införande av könskvotering i specialidrottsförbunden

I juni 2021 trädde en stadgeändring om könskvotering i specialidrottsförbundens (SF) styrelse och valberedningar i kraft. Den här rapporten redovisar könssammansättningen på olika ledande positioner inom SF, med särskilt fokus på beslutande och rådgivande organ. Studien baseras på en enkät som är utformad av Riksidrottsförbundet (RF) och distribuerad till SF. Statistiken avser 2019 och ger en bild av hur utvecklingen ser ut ett och ett halvt år innan SF:s åligganden träder i kraft. Rapporten beskriver också de beslut, strategier och processer som RF iscensatte mellan år 2016 och 2020, avseende införande av könskvotering i SF

Satsa på flickors idrottande!? : En studie om föreställningar om flickor och flickors idrottande

Att ”satsa på flickors idrottande” är ett specifikt mål i idrottsrörelsens stora barn- och ungdomssatsning Handslaget. Ingen annan enskild grupp är så tydligt utpekad som just flickor. Vad kan det egentligen tänkas innebära att satsa på flickors idrottande – och varför behöver man göra det? I den här artikeln diskuteras vilka flickor som är föremål för föreningars satsningar på flickors idrott, vilka föreställningar som finns om flickor och flickors idrottande och vad som menas med att satsa på flickor

Införande av könskvotering i specialidrottsförbunden

I juni 2021 trädde en stadgeändring om könskvotering i specialidrottsförbundens (SF) styrelse och valberedningar i kraft. Den här rapporten redovisar könssammansättningen på olika ledande positioner inom SF, med särskilt fokus på beslutande och rådgivande organ. Studien baseras på en enkät som är utformad av Riksidrottsförbundet (RF) och distribuerad till SF. Statistiken avser 2019 och ger en bild av hur utvecklingen ser ut ett och ett halvt år innan SF:s åligganden träder i kraft. Rapporten beskriver också de beslut, strategier och processer som RF iscensatte mellan år 2016 och 2020, avseende införande av könskvotering i SF