2 research outputs found

    Det finns alltid tid om man vÀljer att prioritera : En studie om förskollÀrares syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning i förskolan

    No full text
    Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare ser pÄ anvÀndandet av höglÀsning i förskolan. För oss har denna studie varit betydelsefull att göra dÄ det enligt vÄr uppfattning behövs mer kunskap om höglÀsning och varför det Àr viktigt. HöglÀsning kÀnns angelÀget dÄ Àven den nya reviderade lÀroplanen för förskolan nÀmner höglÀsning som ett av lÀroplansmÄlen. I studien har vi anvÀnt oss av tio förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. Vi har utgÄtt ifrÄn tre frÄgestÀllningar i vÄr studie som Àr: Vad har förskollÀrare för syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning med yngre barn? Vad har förskollÀrare för syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning med Àldre barn? Finns det skillnader pÄ synen av anvÀndandet av höglÀsning beroende pÄ barnens Älder? Vi har i vÄr studie valt att utgÄ frÄn det fenomenografiska perspektivet dÄ vÄrt intresse var att undersöka förskollÀrares syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning. UtifrÄn vÄrt resultat av vÄra kvalitativa intervjuer har det visat sig att synen pÄ höglÀsning skiljer sig i arbetet med de yngre och de Àldre barnen. Med de yngsta barnen (1-2 Är) beskrivs arbetet med höglÀsning frÀmst som spontan medan de förskollÀrare som arbetar med de Àldsta (5 Är) barnen frÀmst talar om höglÀsning som en planerad aktivitet. Ett annat resultat vÄr studie visar Àr att fokus frÄn förskollÀrarna enbart hamnade pÄ de yngsta samt pÄ de Àldsta barnen. VÄr analys av studien var att barnen i mellanÄldern (3-4 Är) hamnar i skymundan och inte fÄr samma möjlighet till sprÄkutveckling genom höglÀsning i lika hög utstrÀckning som de yngsta och Àldsta barnen

    Det finns alltid tid om man vÀljer att prioritera : En studie om förskollÀrares syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning i förskolan

    No full text
    Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare ser pÄ anvÀndandet av höglÀsning i förskolan. För oss har denna studie varit betydelsefull att göra dÄ det enligt vÄr uppfattning behövs mer kunskap om höglÀsning och varför det Àr viktigt. HöglÀsning kÀnns angelÀget dÄ Àven den nya reviderade lÀroplanen för förskolan nÀmner höglÀsning som ett av lÀroplansmÄlen. I studien har vi anvÀnt oss av tio förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. Vi har utgÄtt ifrÄn tre frÄgestÀllningar i vÄr studie som Àr: Vad har förskollÀrare för syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning med yngre barn? Vad har förskollÀrare för syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning med Àldre barn? Finns det skillnader pÄ synen av anvÀndandet av höglÀsning beroende pÄ barnens Älder? Vi har i vÄr studie valt att utgÄ frÄn det fenomenografiska perspektivet dÄ vÄrt intresse var att undersöka förskollÀrares syn pÄ anvÀndandet av höglÀsning. UtifrÄn vÄrt resultat av vÄra kvalitativa intervjuer har det visat sig att synen pÄ höglÀsning skiljer sig i arbetet med de yngre och de Àldre barnen. Med de yngsta barnen (1-2 Är) beskrivs arbetet med höglÀsning frÀmst som spontan medan de förskollÀrare som arbetar med de Àldsta (5 Är) barnen frÀmst talar om höglÀsning som en planerad aktivitet. Ett annat resultat vÄr studie visar Àr att fokus frÄn förskollÀrarna enbart hamnade pÄ de yngsta samt pÄ de Àldsta barnen. VÄr analys av studien var att barnen i mellanÄldern (3-4 Är) hamnar i skymundan och inte fÄr samma möjlighet till sprÄkutveckling genom höglÀsning i lika hög utstrÀckning som de yngsta och Àldsta barnen
    corecore