Absolute frequency measurement of the magnesium intercombination transition 1S0→3P1^1S_0 \to ^3P_1

We report on a frequency measurement of the $(3s^2)^1S_0\to(3s3p)^3P_1$ clock transition of $^{24}$Mg on a thermal atomic beam. The intercombination transition has been referenced to a portable primary Cs frequency standard with the help of a femtosecond fiber laser frequency comb. The achieved uncertainty is $2.5\times10^{-12}$ which corresponds to an increase in accuracy of six orders of magnitude compared to previous results. The measured frequency value permits the calculation of several other optical transitions from $^1S_0$ to the $^3P_J$-level system for $^{24}$Mg, $^{25}$Mg and $^{26}$Mg. We describe in detail the components of our optical frequency standard like the stabilized spectroscopy laser, the atomic beam apparatus used for Ramsey-Bord\'e interferometry and the frequency comb generator and discuss the uncertainty contributions to our measurement including the first and second order Doppler effect. An upper limit of $3\times10^{-13}$ in one second for the short term instability of our optical frequency standard was determined by comparison with a GPS disciplined quartz oscillator.Comment: 8 pages, 8 figure

Långsiktigt spårväxelunderhåll - Förutsättningar och möjligheter

Due to their complexity and heavy wear from rail traffic, switches are a sensitive part of the railway infrastructure and moreover expensive to maintain. Furthermore, increasing railway traffic not only accelerates the wear rate but also obstructs the necessary maintenance measures. This paper examines the opportunities for a transition to a long-term maintenance strategy in the Swedish railway network. It contains a study of the maintenance strategy of Banverket, and also analyses statistics of errors in the railway infrastructure. The survey was completed utilising interviews with infrastructure managers, maintenance contractors, planners of railway operations and the Banverket material service department. The conclusions derived show that thorough planning and coordination between the participants in the railway sector are of major importance for maintenance in a preventive manner

Startups inom skogsindustrin : Etableringsprocessen och dess utmaningar

Den svenska skogsindustrin har en betydande funktion när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden, erbjuda arbetstillfällen och begränsa klimatpåverkan. För att se till att skogen räcker för sina uppgifter är satsningar på startup-företag en potentiell lösning. Startups inom skogsindustrin medför innovativa lösningar men möter också ett motstånd i form av en trögflytande och traditionell industri. Tidigare forskning belyser att startups ofta misslyckas att etablera sig och efterforskningar kring denna process inom skogsindustrin är bristfällig. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka etableringsprocessen för svenska startups inom skogsindustrin. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts där etableringsprocessen som fenomen står i centrum. Totalt har 4 startup-företag samt en inkubator medverkat i studien där 8 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den teoretiska referensram som använts bygger på tidigare teorier kring etableringsprocessen för startup-företag och består av fyra faser där mål, aktiviteter och risker för varje enskild fas ingår.  Resultaten visar att de initiala aktiviteterna i etableringsprocessen kretsar kring att utvärdera affärsidéns behov på marknaden samtidigt som utvecklingen av en prototyp påbörjas, som i nästa steg presenteras till ett urval av marknaden, vanligtvis genom pilottester. Här utgör skogsindustrins tröghet en utmaning i att engagera kunder till pilottesterna. En bristande förståelse av kunden och marknaden kan också leda till att startup-företaget tvingas börja om i processen. Om pilottesterna resulterar i en produkt som är anpassad för marknaden kan startup-företaget påbörja övergången till en formell organisation där utmaningar såsom att behålla fokus väntar. En utmaning som genomsyrar samtliga steg av etableringsprocessen är begränsade resurser där få möjligheter till finansiellt stöd finns för startups i skogsindustrin.

Startups inom skogsindustrin : Etableringsprocessen och dess utmaningar

Den svenska skogsindustrin har en betydande funktion när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden, erbjuda arbetstillfällen och begränsa klimatpåverkan. För att se till att skogen räcker för sina uppgifter är satsningar på startup-företag en potentiell lösning. Startups inom skogsindustrin medför innovativa lösningar men möter också ett motstånd i form av en trögflytande och traditionell industri. Tidigare forskning belyser att startups ofta misslyckas att etablera sig och efterforskningar kring denna process inom skogsindustrin är bristfällig. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka etableringsprocessen för svenska startups inom skogsindustrin. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts där etableringsprocessen som fenomen står i centrum. Totalt har 4 startup-företag samt en inkubator medverkat i studien där 8 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den teoretiska referensram som använts bygger på tidigare teorier kring etableringsprocessen för startup-företag och består av fyra faser där mål, aktiviteter och risker för varje enskild fas ingår.  Resultaten visar att de initiala aktiviteterna i etableringsprocessen kretsar kring att utvärdera affärsidéns behov på marknaden samtidigt som utvecklingen av en prototyp påbörjas, som i nästa steg presenteras till ett urval av marknaden, vanligtvis genom pilottester. Här utgör skogsindustrins tröghet en utmaning i att engagera kunder till pilottesterna. En bristande förståelse av kunden och marknaden kan också leda till att startup-företaget tvingas börja om i processen. Om pilottesterna resulterar i en produkt som är anpassad för marknaden kan startup-företaget påbörja övergången till en formell organisation där utmaningar såsom att behålla fokus väntar. En utmaning som genomsyrar samtliga steg av etableringsprocessen är begränsade resurser där få möjligheter till finansiellt stöd finns för startups i skogsindustrin.

Identification of p53 as a strong predictor of survival for patients with malignant peripheral nerve sheath tumors

The purpose of this study was to identify new prognostic biomarkers with clinical impact in malignant peripheral nerve sheath tumor (MPNST), a highly aggressive malignancy for which no consensus therapy exists besides surgery. We have used tissue microarrays (TMAs) to assess in situ expression of 14 cell-cycle-regulating proteins in 64 well-characterized MPNST patients: 36 sporadic and 28 with neurofibromatosis type 1 (NF1). We developed a new software application for evaluation and logistics of the TMA images and performed a literature survey of cell cycle proteins in MPNST. For NF1-associated patients, there was a clear association between nuclear expression of p53 and poor survival (p = 0.004). Among the other proteins analyzed, we also found significant associations between survival and clinical variables, but none were as strong as that for p53. For the total series of MPNSTs, p53 was shown to be an independent predictor of survival, and patients without remission, with tumor size larger than 8 cm, and with positive p53 expression had a 60 times greater risk of dying within the first 5 years compared with the remaining patients (p = 0.000002). This is the most comprehensive study of in situ protein expression in MPNST so far, and expressed p53 was found to be a strong surrogate marker for outcome. Patients in complete remission with a primary p53-positive MPNST diagnosis may be considered in a high-risk subgroup and candidates for adjuvant treatment. Neuro-Oncology 11, 514-528, 2009 (Posted to Neuro-Oncology [serial online], Doc. D08-00271, January 30, 2009.