”Jag är mycket större än ett örngott,skrek Milla.” : – Mystiska Milla ur ett genusperspektiv

Uppsatsen analyserar Unni Lindell och Fredrik Skavlans bok Mystiska Milla och spökskolan (2008), med syfte att undersöka hur genus representeras i bild och text samt vilka könsnormer som förmedlas av karaktärerna i boken. Vidare diskuterar jag bokens möjligheter att användas som diskussionsmaterial gällande könsnormer och jämställdhet i årskurs F-3. För att besvara mina forskningsfrågor utgår uppsatsen från tolkningstraditionen hermeneutiken, som ligger till grund för att tolka och uppnå förståelse genom studiens kvalitativa bild- och textanalys. Analysen utgår från litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema av manliga och kvinnliga egenskaper och hennes begrepp av statisk, dynamisk, platt eller rund figur, för att uppmärksamma stereotypa och traditionella könsmönster hos valda karaktärer. De valda karaktärer som analyseras är protagonist, medhjälpare och antagonister. Studiens slutsats visar att protagonisten och medhjälparen utmanar omgivningens stereotypa och traditionella könsmönster, genom att ifrågasätta etablerade könsnormer och värderingar som framstår som vedertagna av övriga karaktärer i boken. Mystiska Milla och spökskolan (Lindell & Skavlan, 2008) skildrar både normbrytande, stereotypa och traditionella könsmönster samt lyfter den problematik som uppkommer när etablerade normer ifrågasätts, vilket gör boken till en värdefull utgångspunkt för lärare och elever i diskussioner om könsnormer och jämställdhet

”Jag är mycket större än ett örngott,skrek Milla.” : – Mystiska Milla ur ett genusperspektiv

Uppsatsen analyserar Unni Lindell och Fredrik Skavlans bok Mystiska Milla och spökskolan (2008), med syfte att undersöka hur genus representeras i bild och text samt vilka könsnormer som förmedlas av karaktärerna i boken. Vidare diskuterar jag bokens möjligheter att användas som diskussionsmaterial gällande könsnormer och jämställdhet i årskurs F-3. För att besvara mina forskningsfrågor utgår uppsatsen från tolkningstraditionen hermeneutiken, som ligger till grund för att tolka och uppnå förståelse genom studiens kvalitativa bild- och textanalys. Analysen utgår från litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema av manliga och kvinnliga egenskaper och hennes begrepp av statisk, dynamisk, platt eller rund figur, för att uppmärksamma stereotypa och traditionella könsmönster hos valda karaktärer. De valda karaktärer som analyseras är protagonist, medhjälpare och antagonister. Studiens slutsats visar att protagonisten och medhjälparen utmanar omgivningens stereotypa och traditionella könsmönster, genom att ifrågasätta etablerade könsnormer och värderingar som framstår som vedertagna av övriga karaktärer i boken. Mystiska Milla och spökskolan (Lindell & Skavlan, 2008) skildrar både normbrytande, stereotypa och traditionella könsmönster samt lyfter den problematik som uppkommer när etablerade normer ifrågasätts, vilket gör boken till en värdefull utgångspunkt för lärare och elever i diskussioner om könsnormer och jämställdhet

Allas lika värde? : - En metaanalys av läromedelsanalyser i samhällsorienterande ämnen årskurs 1–3ur ett genusperspektiv

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad

Allas lika värde? : - En metaanalys av läromedelsanalyser i samhällsorienterande ämnen årskurs 1–3ur ett genusperspektiv

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad