Hur kan lärare utnyttja elevers felsvar? : En fallstudie om hur en lärare kan framkalla och utnyttja elevers felsvar för att skapa rika matematiksamtal

Lärares sätt att förhålla sig till felsvar i matematiken är ett relativt outforskat område. I denna kvalitativa fallstudie var syftet att synliggöra hur en lärare kan använda sig av elevers felsvar för att skapa rika matematiksamtal i undervisningen. Med hjälp av en observation av en matematiklektion samt uppföljande stimulated recall-intervju, har det undersökts hur lära- ren kan framkalla och utnyttja felsvar för att skapa rika matematiksamtal. Resultaten visar att lärare kan framkalla felsvar genom att etablera normer där det är accepterat att säga fel. Tre strategier verkar särskilt användbara för att utnyttja felsvar: Räkna ut lösningen i helklass för att undersöka var svaret brister, jämföra elevernas olika resonemang samt ifrågasätta elever- nas resonemang. Framkallandet och utnyttjandet av felsvar kan då skapa rika matematiksam- tal där elever utmanas att försvara olika resonemang och gemensamt komma överens med sina klasskamrater om vilken lösning som fungerar bäst, alltså konsensus.Teachers ways of using misconceptions and wrong answers in the mathematics classroom is not a very researched concept. The aim of this case study was to shed light on the different ways in which teachers can use students’ wrong answers in the mathematics classroom to create rich mathematical conversations. By observing a mathematics lesson and organising a stimulated recall interview, this study has investigated how a teacher induces wrong answers from students and uses these answers to create rich mathematic discussions. The results of this study show that teachers can induce wrong answers by establishing norms where there is an overall acceptance for wrong answers. Three strategies seem to be beneficial to use the wrong answers to create rich conversations: calculate the wrong answer and in whole class-education investigate where it fails, comparing the children’s opinions and reasoning and questioning the pupil´s reasoning. The inducing and using of the misconceptions can create rich mathe- matical discussions where the children can be challenged to explain different reasoning and in children’s work in reaching an agreement in the mathematics classroom

Koloniala perspektiv i samhällsorienterade läroböcker -En jämförelse av läroböckernas föreställningar och stereotypiseringar av svarta afrikaner under 1960-talet samt 2010-talet

Syftet med denna studie är att analysera de föreställningar av afrikaner som funnits under 1960-talet samt i 2010-talet. Den valda frågeställningen är följande: Hur gestaltar läroböcker i historia, geografi och samhällskunskap Afrikas invånare i bild och bildtext? Hur förändras den gestaltningen under efterkrigstiden? Detta görs genom att undersöka läroböcker i historia, geografi samt samhällskunskap. Undersökningen behandlar svenska läroböcker och utförs med två olika sorters bildanalyser. Undersökningen visar att eurocentriska och koloniala föreställningar präglar det undersökta läroböckernas bildmaterial. Den ena bildanalysen utförs med hjälp av en kvantitativ metod, där de strukturer som finns synliggörs med hjälp av antalet bilder i läroböckerna och utifrån en kategorisering av bildmaterialet. Den andra är kvalitativt grundat, där bilderna analyseras på ett fördjupat plan. Detta är relevant för läraryrket, dels då varje lärare borde vara kritisk till det läromedel som finns på marknaden idag. En annan anledning är även att lärare borde i sin undervisning kunna redogöra för vilka strukturer samt föreställningar kring Afrika och dess invånare som funnits genom tiderna inom historieämnet. Uppsatsens resultat visar att i hur afrikaner oftast framställs som maktlösa, svältande samt i behov av hjälp från omvärlden. Det som denna studie bidrar med är att synliggöra vilka stereotypiseringar samt föreställningar som funnits under 1960-talet samt 2010-talets kring svarta afrikaner. De slutsatser som kan dras är att det funnits en ökad representation av kvinnor och barn i 2010-talets läroböcker, vilket kan vara ett resultat av en ökad jämlikhet. En genomgående stereotyp som återfunnits i läroböcker från 1960-talet samt 2010-talet, är att afrikaner gestaltas som maktlösa och i behov av hjälp. Det finns dessutom koloniala rester i läroböcker kvar än idag, där afrikaner oftast framställs som fattiga och i misär i jämförelse med västerlänningar