Translating Neoliberalism : The European Social Fund and the Governing of Unemployment and Social Exclusion in Malmö, Sweden

This thesis is concerned with how the governing of unemployment and social exclusion is accomplished through labor market projects that are initiated, tailored, and co- financed by the European Social Fund. The aim is to map and problematize how such projects, as examples of neoliberal programs of government that promote social cohesion and combat unemployment amongst identified “ethnic others,” become operational and legitimized in the Swedish context through multiple acts of translation. By scrutinizing the discursive, calculative, and visual practices that constitute them, the thesis also considers some of the consequences of this way of governing as well as the larger political landscapes in which they function. Ultimately, the political problem that is addressed concerns how certain “truths” about unemployed “ethnic others” in Sweden are facilitated within and co- produced by the European Social Fund and the projects it sets in motion. It thereby calls into question practices that are legitimized in the name of diversity, inclusion, and tolerance. The analysis includes discussions about the multivalent relationship between colonial and neoliberal rationalities of government, as well as how compassion and pity function to legitimize certain practices of inclusion

"Är detta en apa?" En studie av Svenska som andraspråk

I arbetet studeras undervisning i Svenska som andraspråk, både inom SFI och vuxenutbildningen. Studien bygger på 13 intervjuer med olika aktörer som arbetar med utbildningsformatet. Arbetet kan betraktas från två olika nivåer. På den deskriptiva nivån är syftet att kartlägga utbildningens uppkomst och utveckling i Sverige och i Malmö mellan åren 1965 och 2003. Detta inkluderar de förändringar som är antågande i skrivande stund. På den empiriskt analytiska nivån är syftet att undersöka de pedagogiska aspekterna av utbildningen. Utgångspunkten för studien är en strävan att problematisera begreppet kunskap. Arbetet utgår från en hermeneutisk förståelse och önskan om att förstå meningen bakom språkliga uttryck samt sambandet mellan denna mening och dess konsekvenser för individen. Det metodologiska verktyget som används för att finna denna mening är diskursiva analyser, genom vilka aktörernas lingvistiska uttryck studeras. Den teoretiska analysen utgår från en socialkonstruktivistisk syn. Teorin tar avstamp i Lahdenperäs forskning gällande interkulturell forskning som behandlar lärande, kunskapssyn och pedagogik, Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier samt forskning av Carlson och Franzén. Analysen går bakom aktörernas manifesta uttryck för att synliggöra de latenta budskap som språket döljer. Bland annat påvisas en klassrumsetnocentrism, maktförhållande mellan lärare och elev samt att det finns en klyfta mellan hur olika aktörer uttrycker sin egen grad av medvetenhet över de egna språkliga uttrycken.The study examines different aspects of Swedish as a second language within SFI and adult education. It is based on 13 interviews with individuals who work within this area of education. The purpose of the study is two dimensional. On the descriptive level the purpose is to describe the origin and development of the education format in Sweden and in Malmö between the years 1965-2003, including a description of forthcoming changes. On the empirical and analytic level the purpose is to examine the pedagogic aspects of the education, such as teaching methods. The starting-point of the study is a complex and multifaceted view on knowledge. This view arises from a wish to see the meaning behind verbal expressions in order to uncover the connection between the latent meaning and its consequences. The method used for this task is a discourse analysis, through which the verbally expressed opinions of the interviewed individuals will be studied. The theoretical perspective of the analysis has its roots in the social constructional view on social reality in which linguistic expressions pay an important part. The theoretical approach is based on studies by Lahdenperä, concerning intercultural studies which touches on aspects like teaching, view on knowledge and pedagogic methods. In addition to Lahdenperä, the empirical material will be analysed in the light of Berger & Luckmann´s sociological theories on knowledge, and also through inspiration from previous studies by Carlson and Franzén. The analyse shows that the views presented by the interviewed individuals, carry latent messages such as ethnocentrism, a balance of power between teacher and student, and different degrees of consciousness amongst the interviewed individuals

Jakt på papperslösa gör oss till en polisstat

Regeringen föreslår nio åtgärder för att hitta och utvisa papperslösa. Det kommer att slå hårt och främst gå ut över redan svaga och jagade människor. Vi uppmanar därför regeringen att ta tillbaka åtgärderna, skriver 43 forskare

Jakt på papperslösa gör oss till en polisstat

Regeringen föreslår nio åtgärder för att hitta och utvisa papperslösa. Det kommer att slå hårt och främst gå ut över redan svaga och jagade människor. Vi uppmanar därför regeringen att ta tillbaka åtgärderna, skriver 43 forskare