District nurses´support for lifestyle change in famlilies where children are overweight or obese : A qualitative study with Critical Incident Techniq

Prevalensen för övervikt och fetma hos världens befolkning har tredubblats mellan 1975 och 2016. Hos den vuxna befolkningen uppskattas 1,9 miljarder ha övervikt varav 650 miljoner har fetma. Motsvarande siffror för barn under fem år som har övervikt eller fetma är 39 miljoner. Övervikt och fetma var tidigare ett ohälsoproblem i höginkomstländer, men det ökar även nu i låg- och medelinkomstländer och särskilt på landsbygden (World Health Organization, 2021). I Sverige hade år 2018 ca 11 procent av barn i 4-års ålder övervikt eller fetma. Övervikt och fetma ökar snabbare hos unga, än hos de äldre, vilket innebär en tidigare debut med kronisk sjukdom och som leder till ökade samhällskostnader (Folkhälsomyndigheten, 2023a). Övervikt är nära kopplat till livsstilsvanor, så som kosthållning och fysisk aktivitet. Fetma, även kallat obesitas, är en kronisk sjukdom som ökar risken för andra kroniska sjukdomar som; diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykisk ohälsa.  Även livskvaliteten kan påverkas och social stigmatisering förekommer (Folkhälsomyndigheten, 2023b). Hos barn ökar övervikt och fetma risken för bland annat insulinresistens, ateroskleros och hjärt-kärlsjukdom. Risk för depression och dålig självkänsla är större än hos normalviktiga barn, men även smärta och trötthet ifrån rörelseapparaten samt andningsbesvär förekommer (Hanseus et al., 2020). Enligt årsrapporten för uppföljning av barn med fetma, framkom det att endast en minoritet av barnen fått regelbunden behandling eller uppföljning i hälso- och sjukvårdens regi (Socialstyrelsen, 2022a). Det finns idag begränsad tillgång till manualbaserade föräldrastödsprogram. Det är därför av stor vikt att ge familjen stöd och insatser i ett tidigt skede när barn har övervikt och fetma (Rikshandboken-bhv). Distriktssköterskor har ett ansvar att arbeta för att främja hälsa och goda levnadsvanor hos alla barn (Svensk sjuksköterskeförening, 2019) men de upplever att övervikt och fetma hos barn är ett svårt och känsligt ämne att lyfta med föräldrar. Övervikt och fetma är ofta något föräldrar skäms över och är ovilliga att prata om. Ibland kan föräldrarna bli arga och kränkta när ämnet kommer på tal och då gå i försvar.  Relationen till föräldrarna anses därför många gånger viktigare, än samtala om barnets övervikt eller fetma. Risk finns för att ämnet undviks tills nästa besök, som kan dröja ett helt år (Isma et al., 2012).  Forskning visar att bedömning och hantering av barns övervikt kan vara komplext eftersom distriktssköterskor måste ta hänsyn till alla familjemedlemmar (Water, 2011). Distriktssköterskor har en viktig roll genom att anpassa hälsosamtalen för att möjliggöra en lyckad livsstilsförändring, så att familjerna upplever att det är förståeligt, användbart och genomförbart (Rikshandboken-bhv, 2023).

District nurses´support for lifestyle change in famlilies where children are overweight or obese : A qualitative study with Critical Incident Techniq

Prevalensen för övervikt och fetma hos världens befolkning har tredubblats mellan 1975 och 2016. Hos den vuxna befolkningen uppskattas 1,9 miljarder ha övervikt varav 650 miljoner har fetma. Motsvarande siffror för barn under fem år som har övervikt eller fetma är 39 miljoner. Övervikt och fetma var tidigare ett ohälsoproblem i höginkomstländer, men det ökar även nu i låg- och medelinkomstländer och särskilt på landsbygden (World Health Organization, 2021). I Sverige hade år 2018 ca 11 procent av barn i 4-års ålder övervikt eller fetma. Övervikt och fetma ökar snabbare hos unga, än hos de äldre, vilket innebär en tidigare debut med kronisk sjukdom och som leder till ökade samhällskostnader (Folkhälsomyndigheten, 2023a). Övervikt är nära kopplat till livsstilsvanor, så som kosthållning och fysisk aktivitet. Fetma, även kallat obesitas, är en kronisk sjukdom som ökar risken för andra kroniska sjukdomar som; diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykisk ohälsa.  Även livskvaliteten kan påverkas och social stigmatisering förekommer (Folkhälsomyndigheten, 2023b). Hos barn ökar övervikt och fetma risken för bland annat insulinresistens, ateroskleros och hjärt-kärlsjukdom. Risk för depression och dålig självkänsla är större än hos normalviktiga barn, men även smärta och trötthet ifrån rörelseapparaten samt andningsbesvär förekommer (Hanseus et al., 2020). Enligt årsrapporten för uppföljning av barn med fetma, framkom det att endast en minoritet av barnen fått regelbunden behandling eller uppföljning i hälso- och sjukvårdens regi (Socialstyrelsen, 2022a). Det finns idag begränsad tillgång till manualbaserade föräldrastödsprogram. Det är därför av stor vikt att ge familjen stöd och insatser i ett tidigt skede när barn har övervikt och fetma (Rikshandboken-bhv). Distriktssköterskor har ett ansvar att arbeta för att främja hälsa och goda levnadsvanor hos alla barn (Svensk sjuksköterskeförening, 2019) men de upplever att övervikt och fetma hos barn är ett svårt och känsligt ämne att lyfta med föräldrar. Övervikt och fetma är ofta något föräldrar skäms över och är ovilliga att prata om. Ibland kan föräldrarna bli arga och kränkta när ämnet kommer på tal och då gå i försvar.  Relationen till föräldrarna anses därför många gånger viktigare, än samtala om barnets övervikt eller fetma. Risk finns för att ämnet undviks tills nästa besök, som kan dröja ett helt år (Isma et al., 2012).  Forskning visar att bedömning och hantering av barns övervikt kan vara komplext eftersom distriktssköterskor måste ta hänsyn till alla familjemedlemmar (Water, 2011). Distriktssköterskor har en viktig roll genom att anpassa hälsosamtalen för att möjliggöra en lyckad livsstilsförändring, så att familjerna upplever att det är förståeligt, användbart och genomförbart (Rikshandboken-bhv, 2023).