The Importance of the Library for Reading in School : School/City Library Activities and Support Aimed at Elementary Students in Reading and Writing Difficulties

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka aktiviteter och hjälpmedel folkbibliotek och skolbibliotek erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet, i syfte att stödja dem i deras läs- och skrivutveckling. Den metod som använts har varit kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Urvalet är ett strategiskt bekvämlighetsurval bestående av yrkeskategorierna skolbibliotekarier, folkbibliotekarier, lärare, bemanningspersonal på Skoldatatek, skolbibliotekssamordnare samt biblioteksutvecklare. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, kodats och analyserats. I arbetets bakgrund behandlas centrala begrepp. Dessa är: allmänna biblioteksväsendet, skolbibliotek, UNESCO´s skolbiblioteksmanifest, skolbibliotek som funktion, myndigheter och intresseorganisationer  med uppdrag som rör skolbibliotek samt speciallärare. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är det relationella perspektivet och inkluderingsperspektivet. Den tidigare forskningen är indelad i tre områden. Dessa är: Läsning - en grundläggande färdighet, Främjande aktiviteter samt Tidigare forskning om skolbibliotek. Huvudresultatet av studien visar att Legimus och lättläst litteratur är de hjälpmedel som  folk- och skolbibliotek riktar specifikt till i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet. Vidare att lagen om skolbibliotek är otydlig och att det saknas kunskap kring skolbibliotekets funktion samt likvärdighet gällande bemanning, lokaler och utbud. Samarbetet mellan skolbibliotekarier och andra yrkeskategorier, inte minst speciallärare, nätverk för kunskapsförmedling, tid, pengar och skolans ledning är, enligt informanterna, avgörande faktorer för skolbibliotekets verkan. Lärares kunskaper om hjälpmedel påverkar om de brukas av elever i läs- och skrivsvårigheter. Skoldatatek, vilka ansvarar för förmedling av desamma, önskar kunskapsförmedlare på varje enhet, så att hjälpmedlen kommer närmare brukarna och hjälpen kan erbjudas tidigare. Motivationsskapare till lustläsning tillsammans med läsförståelse, informationssökning och källkritik, anses vara skolbibliotekariers viktigaste funktion

The Importance of the Library for Reading in School : School/City Library Activities and Support Aimed at Elementary Students in Reading and Writing Difficulties

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka aktiviteter och hjälpmedel folkbibliotek och skolbibliotek erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet, i syfte att stödja dem i deras läs- och skrivutveckling. Den metod som använts har varit kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Urvalet är ett strategiskt bekvämlighetsurval bestående av yrkeskategorierna skolbibliotekarier, folkbibliotekarier, lärare, bemanningspersonal på Skoldatatek, skolbibliotekssamordnare samt biblioteksutvecklare. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, kodats och analyserats. I arbetets bakgrund behandlas centrala begrepp. Dessa är: allmänna biblioteksväsendet, skolbibliotek, UNESCO´s skolbiblioteksmanifest, skolbibliotek som funktion, myndigheter och intresseorganisationer  med uppdrag som rör skolbibliotek samt speciallärare. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är det relationella perspektivet och inkluderingsperspektivet. Den tidigare forskningen är indelad i tre områden. Dessa är: Läsning - en grundläggande färdighet, Främjande aktiviteter samt Tidigare forskning om skolbibliotek. Huvudresultatet av studien visar att Legimus och lättläst litteratur är de hjälpmedel som  folk- och skolbibliotek riktar specifikt till i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet. Vidare att lagen om skolbibliotek är otydlig och att det saknas kunskap kring skolbibliotekets funktion samt likvärdighet gällande bemanning, lokaler och utbud. Samarbetet mellan skolbibliotekarier och andra yrkeskategorier, inte minst speciallärare, nätverk för kunskapsförmedling, tid, pengar och skolans ledning är, enligt informanterna, avgörande faktorer för skolbibliotekets verkan. Lärares kunskaper om hjälpmedel påverkar om de brukas av elever i läs- och skrivsvårigheter. Skoldatatek, vilka ansvarar för förmedling av desamma, önskar kunskapsförmedlare på varje enhet, så att hjälpmedlen kommer närmare brukarna och hjälpen kan erbjudas tidigare. Motivationsskapare till lustläsning tillsammans med läsförståelse, informationssökning och källkritik, anses vara skolbibliotekariers viktigaste funktion

The Importance of the Library for Reading in School : School/City Library Activities and Support Aimed at Elementary Students in Reading and Writing Difficulties

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka aktiviteter och hjälpmedel folkbibliotek och skolbibliotek erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet, i syfte att stödja dem i deras läs- och skrivutveckling. Den metod som använts har varit kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Urvalet är ett strategiskt bekvämlighetsurval bestående av yrkeskategorierna skolbibliotekarier, folkbibliotekarier, lärare, bemanningspersonal på Skoldatatek, skolbibliotekssamordnare samt biblioteksutvecklare. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, kodats och analyserats. I arbetets bakgrund behandlas centrala begrepp. Dessa är: allmänna biblioteksväsendet, skolbibliotek, UNESCO´s skolbiblioteksmanifest, skolbibliotek som funktion, myndigheter och intresseorganisationer  med uppdrag som rör skolbibliotek samt speciallärare. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är det relationella perspektivet och inkluderingsperspektivet. Den tidigare forskningen är indelad i tre områden. Dessa är: Läsning - en grundläggande färdighet, Främjande aktiviteter samt Tidigare forskning om skolbibliotek. Huvudresultatet av studien visar att Legimus och lättläst litteratur är de hjälpmedel som  folk- och skolbibliotek riktar specifikt till i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet. Vidare att lagen om skolbibliotek är otydlig och att det saknas kunskap kring skolbibliotekets funktion samt likvärdighet gällande bemanning, lokaler och utbud. Samarbetet mellan skolbibliotekarier och andra yrkeskategorier, inte minst speciallärare, nätverk för kunskapsförmedling, tid, pengar och skolans ledning är, enligt informanterna, avgörande faktorer för skolbibliotekets verkan. Lärares kunskaper om hjälpmedel påverkar om de brukas av elever i läs- och skrivsvårigheter. Skoldatatek, vilka ansvarar för förmedling av desamma, önskar kunskapsförmedlare på varje enhet, så att hjälpmedlen kommer närmare brukarna och hjälpen kan erbjudas tidigare. Motivationsskapare till lustläsning tillsammans med läsförståelse, informationssökning och källkritik, anses vara skolbibliotekariers viktigaste funktion