Effect of Central tire inflation on weak forest roads

Nybyggnation och underhåll av skogsbilvägar medför stora kostnader för skogsbruket i Sverige. Därför är det av intresse att finna metoder för att minska dessa kostnader. Ett tillvägagångssätt kan vara att utrusta virkesfordon med Central Tire Inflation (CTI). CTI är ett system som kan sänka och höja ett fordons däckstryck under färd. Tidigare studier har konstaterat att när virkesfordon sänker däckstryck blir spårbildning mindre. Därför kan det vara möjligt att dimensionera vägar som enbart trafikeras av CTI-utrustade virkesfordon med tunnare överbyggnad. Studier som bekräftat detta har genomförts, dock inte i Sverige. Syftet var att jämföra spårbildningen av ett fullastat virkesfordon med släp som har lågt eller högt däckstryck. Jämförelsen utfördes på skogsbilvägar med en underbyggnad av normalmorän och både vid trafikering direkt på underbyggnaden eller på ett 5 cm tjock bärlager. En spårdjupsstudie genomfördes i oktober 2013. Ett CTI-utrustat virkesfordon trafikerade olika vägavsnitt med lågt eller högt däckstryck. Virkesfordonet var fullastat med bruttovikten 61 500 kg. Spårbildningen mättes efter var sjätte överfart tills 30 överfarter genomförts. På ingen av försökssträckorna uppstod svår spårbildning, utan maximalt uppmätt spårdjup var 27 mm. Lågt däckstryck gav mindre spårbildning men differensen mot högt däckstryck var liten (3,4-10,5 mm). Dock var skillnaden statistiskt signifikant på två av försökssträckorna. Det innebär att på skogsbilvägar med en underbyggnad av normalmorän kan tillgänglighetsklass C uppnås utan bärlager och oavsett däckstryck. Det innebär en besparingspotential för Holmen Skog då de normalt lägger 810 ton bärlager per km på dessa vägar för att uppnå tillgänglighetsklass C.Construction and maintenance of forest roads is costly for the forest industry in Sweden. It is therefore of interest to investigate methods to reduce these costs. One possible method is to equip timber vehicles with Central Tire Inflation (CTI). CTI is a system that can change the tire pressure while the vehicle is driving. Previous studies have found that timber vehicles equipped with CTI and thereby operating with reduced tire pressure create less rutting than conventional vehicles. It suggests that forestry roads travelled exclusively by timber vehicles equipped with CTI can be constructed with a thinner base course without reduced accessibility. Studies have confirmed this but none of them has been conducted in Sweden. The aim was to compare the rutting on a forest road when travelled by a fully loaded timber vehicle with trailer at high and low tire pressure. The trial was conducted on a forest road with a subgrade of normal till and sections with 5 cm thick base course. The comparison was carried out on both the subgrade and the sections with a base course. A field study was conducted in October 2013. A timber vehicle equipped with CTI travelled different road sections with low and high tire pressure. The timber vehicle was loaded with a gross weight of 61 500 kg. Rutting was measured after every six overpasses until 30 overpasses were completed. On none of the test sections were severe rutting created and maximum measured rut depth was 27 mm. Low tire pressure yielded less rutting but the difference to high tire pressure was small (3.4 to 10.5 mm), although significantly different on two test sections. This means that forest roads with a subgrade of normal till can achieve access class C without a base course and regardless of tire pressure. This means a great savings potential for Holmen Skog as they normally put 810 ton of base course per km to achieve access class C

Identification of conflict stands by means of laser scanning

The interest in harvesting wood fuel in conflict stands has grown in recent years as a consequence of the increased demand for biofuel. Conflict stands are young forests that have not been cleaned and have a large number of stems ha-1with a great height and diameter distribution. This means that traditional field measurements in conflict stands are difficult and very time consuming. Therefore, the forestry sector is in need of new, more efficient inventory methods. In this study, the Lidar data from Lantmäteriet’s (the Swedish mapping, cadastral and land registration authorities) new national height model was used in combination with plots from the Swedish national forest inventory from 2009 to create functions for; height, volume, diameter and number of stems. The functions were used to create rasters corresponding to the estimated variables. The basis for the identification of the conflict stands in the rasters was the criteria for: height, volume and diameter. In the study 112 plots was used to estimate the basal area weighted mean height. In the estimation of diameter in breast height, volume and stem numbers 33 sample plots were used after the stratification based on the average height (<12 m). The results show that the function for basal area weighted mean height had an adjusted determination degree (R2-adj) of 92,0 % and a standard deviation (SD) of 1.4 m. Volume and diameter had anR2-adj of 88.2 % and 75,6 %, SD of 11.5 m3sk ha-1 and 15,3 mm. The high accuracy of the estimates indicates that conflict stands can be identified by means of laser scanning. The study also shows that it is difficult to estimate the stem numbers ha-1, the function had an R2-adj of 10.7 % and a SD of 7352 stems ha-1.Intresset för skörd av skogsbränsle i så kallade konfliktbestånd har ökat under de senaste åren som en konsekvens av det ökade behovet av biobränsle. Konfliktbestånd är ungskogar som inte har röjts och har därför många träd ha-1 med en stor höjd- och diameterspridning. Det gör att traditionella fältmätningar i konfliktbestånd är svåra och väldigt tidskrävande. Därför är skogsbruket i behov av nya effektivare inventeringsmetoder. I den här studien användes Lidar-data från Lantmäteriets nya nationella höjdmodell (NNH) i kombination med provytor från Riksskogstaxeringen år 2009 för att skapa funktioner för höjd, volym, diameter och stamantal. Dessa användes sedan för att skapa raster som motsvarade de skattade variablerna. Genom att använda kriterier för höjd, volym och diameter låg dessa raster till grund för identifieringen av konfliktbestånd. I studien användes 112 provytor för att skatta grundytevägd medelhöjd (Hgv). Vid skattningen för volym, brösthöjdsdiameter (Dbh) och stamantal användes efter stratifiering baserad på Hgv (<12 m) 33 provytor. Resultaten visar att funktionen för Hgv hade en korrigerad förklaringsgrad (R2-adj) på 92 % och en standardavvikelse (SD) på 1,4 m. Volym och Dbh hade en R2-adj på 88,2 % respektive 75,6% samt en SD på 11,5 m3sk ha-1 och 15,3 mm. Studien visade även att det är svårt att skatta stamantal, funktionen hade en R2-adj på 10,7 % och en SD på 7352 stammar ha-1. Den höga noggrannheten i skattningarna indikerar att konfliktbestånd kan identifieras med hjälp av laserskanning