Vägledning för erosionsutredning i vattendrag. Förstudie.

Vid släntstabilitetsutredningar exempelvis i samband med framtagande av detaljplan eller väg- och järnvägsplan, bör erosionsförhållandena klarläggas för att säkerställa den långsiktiga släntstabiliteten. Detta är särskilt viktigt då den pågående klimatförändringen kan medföra högre flöden som kan öka påfrestningen på strandkanterna och därmed bidra till ökad stranderosion. Ökad erosion medför en ökad sannolikhet för skred i slänter. Denna förstudie syftar till att ge underlag för en vägledning om hur eros-ionsutredningar kan göras i samband med stabilitetsutredningar. Det är lämpligt att sådana utredningar kan utföras med successivt ökande detaljeringsgrad likt den som gäller för släntstabilitetsutredningar. I dagsläget saknas vägledning för hur en erosionsutredning bör utföras med koppling till släntstabilitet. I samband med SGI:s Göta älvutredning 2009-2012 togs det fram typfall av slänter och erosion som underlag för känslighetsanalys vid beräkning av släntstabiliteten längs Göta Älv. Denna metodik används vid beräkningar i pågående släntstabilitetsutredningar inom Delegationen för Göta Älv. I arbetet med denna förstudie har en litteraturstudie utförts för att kartlägga olika delar inom ämnet stranderosion och om det finns rekommendationer för erosionsutredning. I detta arbete har vi inte påträffat litteratur som ger vägledning för utredning av erosionen med koppling till stabilitetsutredningar eller med successivt ökande detaljeringsgrad. Däremot har vi sammanställt värdefull kunskap som kan användas som en del av en kommande vägledning. Ett förslag har tagits fram som beskriver hur erosionen i ett vattendrag kan utredas i steg med successivt ökande detaljeringsgrad. Detaljeringsgraden anpassas efter vilken fas i samhällsplaneringen som utredning utförs för, t.ex. kommunal översiktsplan, detaljplan eller vägplan. I det fortsatta arbetet med vägledningen avses att redovisa goda exempel på sätt att utreda erosionen och en utökad beskrivning av arbetsgången i utredningsstegen och av de olika metoderna.

Siltslänter längs Ångermanälven. Metodik för parameterbestämning som underlag för stabilitetsberäkning

Statens geotekniska institut (SGI) har i uppdrag av regeringen att genomföra skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige med anslag för klimatanpassning. Karteringen innefattar även en bedömning av klimatförändringens inverkan på skredrisken. De geologiska och geotekniska förhållandena längs Ångermanälven skiljer sig markant från de av SGI tidigare karterade älvarna; Göta älv, Norsälven och Säveån, för vilka jordlagren består av lös lera och slänter med måttlig höjd. Därför påbörjades tidigt ett arbete för att ta fram en utredningsmetodik för den konsultutredning av stabilitet som ska utföras inom skredriskkartering av Ångermanälven. Syftet med rapporten är att ge anvisningar för hur parametrar vid stabilitetsutredning längs Ångermanälven bör bestämmas. Detta inkluderar metodik för hur en jordmodell bör utföras med avseende på lagerindelning och hållfasthetsparametrar för en stabilitetsutredning. Den ger även underlag för framtagande av ett Riktlinjer för tekniskt arbete (Styrdokument) och för förfrågningsunderlag för stabilitetsutredning. Resultaten i denna rapport kan endast användas för aktuell sträcka utefter Ångermanälven och inte för någon annan lokal i Sverige utan att kompletterande provningar och analyser görs för dessa lokaler. Uppdraget som har pågått mellan åren 2015 och 2019 har omfattat många delmoment och ett flertal personer har varit engagerade under hela eller delar av arbetet