Vid släntstabilitetsutredningar exempelvis i samband med framtagande av detaljplan eller väg- och järnvägsplan, bör erosionsförhållandena klarläggas för att säkerställa den långsiktiga släntstabiliteten. Detta är särskilt viktigt då den pågående klimatförändringen kan medföra högre flöden som kan öka påfrestningen på strandkanterna och därmed bidra till ökad stranderosion. Ökad erosion medför en ökad sannolikhet för skred i slänter. Denna förstudie syftar till att ge underlag för en vägledning om hur eros-ionsutredningar kan göras i samband med stabilitetsutredningar. Det är lämpligt att sådana utredningar kan utföras med successivt ökande detaljeringsgrad likt den som gäller för släntstabilitetsutredningar. I dagsläget saknas vägledning för hur en erosionsutredning bör utföras med koppling till släntstabilitet. I samband med SGI:s Göta älvutredning 2009-2012 togs det fram typfall av slänter och erosion som underlag för känslighetsanalys vid beräkning av släntstabiliteten längs Göta Älv. Denna metodik används vid beräkningar i pågående släntstabilitetsutredningar inom Delegationen för Göta Älv. I arbetet med denna förstudie har en litteraturstudie utförts för att kartlägga olika delar inom ämnet stranderosion och om det finns rekommendationer för erosionsutredning. I detta arbete har vi inte påträffat litteratur som ger vägledning för utredning av erosionen med koppling till stabilitetsutredningar eller med successivt ökande detaljeringsgrad. Däremot har vi sammanställt värdefull kunskap som kan användas som en del av en kommande vägledning. Ett förslag har tagits fram som beskriver hur erosionen i ett vattendrag kan utredas i steg med successivt ökande detaljeringsgrad. Detaljeringsgraden anpassas efter vilken fas i samhällsplaneringen som utredning utförs för, t.ex. kommunal översiktsplan, detaljplan eller vägplan. I det fortsatta arbetet med vägledningen avses att redovisa goda exempel på sätt att utreda erosionen och en utökad beskrivning av arbetsgången i utredningsstegen och av de olika metoderna.
