Burial mounds as settlement indicators : archaeological and palynological investigations at Sangis, northern Sweden

Grave mounds established during the 1st millennium AD in northern Sweden are common in central Norrland, up to northern Ångermanland. There are, however, two grave mounds located 350 km further north, close to the villages of Sangis and Espinära, that stand out as anomalies. These mounds rise questions regarding who established them and why? We hypothesised that they were established close to sedentary settlements, just as the ones found further south. To identify old settlement remains and traces of ancient land use, an archaeological excavation was performed of the sand ridge where the Sangis grave mound is located, and a palynological study was conducted to identify local vegetation changes. The results show that no sedentary settlement accompanied the mound. The area had, however, two phases of land use; as an occasionally visited site from calAD 600 to 800 when the grave mound and possibly a cooking pit was established, and; from calAD 1070 when human impact on the ridge restarted, probably associated to permanent settlements nearby

Burial mounds as settlement indicators : archaeological and palynological investigations at Sangis, northern Sweden

Grave mounds established during the 1st millennium AD in northern Sweden are common in central Norrland, up to northern Ångermanland. There are, however, two grave mounds located 350 km further north, close to the villages of Sangis and Espinära, that stand out as anomalies. These mounds rise questions regarding who established them and why? We hypothesised that they were established close to sedentary settlements, just as the ones found further south. To identify old settlement remains and traces of ancient land use, an archaeological excavation was performed of the sand ridge where the Sangis grave mound is located, and a palynological study was conducted to identify local vegetation changes. The results show that no sedentary settlement accompanied the mound. The area had, however, two phases of land use; as an occasionally visited site from calAD 600 to 800 when the grave mound and possibly a cooking pit was established, and; from calAD 1070 when human impact on the ridge restarted, probably associated to permanent settlements nearby

Burial mounds as settlement indicators : archaeological and palynological investigations at Sangis, northern Sweden

Grave mounds established during the 1st millennium AD in northern Sweden are common in central Norrland, up to northern Ångermanland. There are, however, two grave mounds located 350 km further north, close to the villages of Sangis and Espinära, that stand out as anomalies. These mounds rise questions regarding who established them and why? We hypothesised that they were established close to sedentary settlements, just as the ones found further south. To identify old settlement remains and traces of ancient land use, an archaeological excavation was performed of the sand ridge where the Sangis grave mound is located, and a palynological study was conducted to identify local vegetation changes. The results show that no sedentary settlement accompanied the mound. The area had, however, two phases of land use; as an occasionally visited site from calAD 600 to 800 when the grave mound and possibly a cooking pit was established, and; from calAD 1070 when human impact on the ridge restarted, probably associated to permanent settlements nearby

The war on deciduous forest : Large-scale herbicide treatment in the Swedish boreal forest 1948 to 1984

At the mid-twentieth century the pace of the transformation of the Swedish forest increased. New methods; large-scale clearcutting, mechanization of logging and planting of seedlings were developed. Chemicals were used to control insects and unwanted tree species. The aims of this study were to elucidate the timing, chain of events and the spatial extent of the large-scale spraying of phenoxy acids in Swedish forests and the drivers for this practice. More than 700 000 hectares of productive forest land was sprayed and the main driving force was a strong will to transform the forest into high-yield coniferous forest plantations. We conclude that; (1) the use of herbicides in forestry in Sweden was done on a very large scale in the period 1948–1984, (2) the ecosystem legacy of herbicide spraying must be investigated and (3) a homogenous cadre of like-minded professionals working across commercial companies, state agencies and universities is dangerous

Hearths in the coastal areas of northernmost Sweden, from the period AD 800 to 1950

This paper presents a study of the chronological setting of hearths registered in FMIS (digital register containing records of all known ancient monuments in Sweden) in the provinces of Västerbotten and Norrbotten, Northern Sweden. A total of c. 1500 hearths are known in the area, mainly situated north of the river Skellefteälven. Within a study area of 107 x 94 km, 32 hearths were randomly selected for excavation, each site embracing 1-14 hearths. The sites were scanned using a metal detector and nearly all artifacts found were from the period AD 1600-1900. 14C-datings of charcoal and burned bones corroborated that most hearths were used during this period, with a large number dating to the 19th and 20th centuries. Many hearths contained bones from mature reindeer, indicating that the hearths were related to reindeer herding. We suggest that most hearths are related to nomadic Sami reindeer herders using coastal areas for winter pasture, possibly resulting from the breakdown of the “lappskatteland” (taxation lands) system and an increase in reindeer numbers

Naturvärden i fjällbjörkskog : Dokumentation av seminarium anordnat av Centrum för Biologisk Mångfald, länsstyrelsen i Norrbottens län och länsstyrelsen i Jämtlands län

Sedan 2002 pågår ett samarbetsprojekt mellan CBM (forskningsprogrammet Naturvårdskedjan) och länsstyrelsen i Norrbotten rörande miljömålsuppföljning och övervakning av biologisk mångfald i fjällen. Sedan 2004 har även länsstyrelsen i Jämtlands län deltagit i projektet, som därmed vidgats till att också innefatta uppföljning i Natura 2000-habitat. Uppföljning av biologisk mångfald, miljömål eller liknande, kan i många avseenden ses som ett mellanting mellan forskning och praktisk naturvård. Praktiska aspekter är krav på naturvårdsrelevans, tillämpbarhet samt på anpassning till naturvårdens organisation och medel. Vetenskapliga aspekter är krav på kunskapsbaserade frågeställningar, samt på metoder som ger analyserbara data. Projektets utgångspunkt är att det behövs ett samarbete mellan praktisk och vetenskaplig expertis för att kunna utforma relevant och fungerande uppföljning. Samarbetet fokuserar här på uppföljning i fjäll, men det långsiktiga målet är utvecklat utbyte mellan forskare och naturvårdare även i andra naturvårdssammanhang. Genom sådant samarbete i projektet räknar vi med att höja kvalitén på den kedja av överväganden är basen för all uppföljning: 1. Formulering av frågeställningar och uppföljningsbehov, baserat på tillgänglig kunskap om fjällens processer, strukturer/funktioner och arter. 2. Prioritering av uppföljning, biotoper etc. baserat på tillgänglig kunskap och tillgängliga medel. 3. Framtagande av indikatorer som är relevanta för dessa frågeställningar och prioriteringar. 4. Utveckling av metoder som både fungerar praktiskt och ger sådana data att förändringar hos indikatorerna verkligen kan avläsas. Vidare ger projektet möjlighet till fördjupad analys av miljömålen, exempelvis av målkonflikter och av deras relevans för biologisk mångfald. Slutligen ges möjlighet att utvärdera och utveckla samarbete mellan forskare och naturvårdare i exempelvis övervakningssammanhang. Arbetssätt I ett första steg identifieras biotoper och eventuella geografiska områden som har en nyckelroll för bevarande av biologisk mångfald i fjällen — man kan kalla dessa biotoper ett slags nyckelbiotoper. Ett sådant arbete påbörjandes genom ett seminarium om fjällbiotoper i Uppsala januari 2004. Seminariet syftade till att identifiera fjällbiotoper med särskilt hög eller hotad biologisk mångfald, både inom och utanför Natura 2000-habitat. Syftet var vidare att belysa vad som krävs (ekologiska processer, substrat etc.) för att vidmakthålla naturvärdena samt hoten mot biotoperna. Frågeställningarna belystes från olika organismgruppers synvinkel och från markanvändningshistorisk synvinkel. I ett andra steg görs ett urval av lämpligt antal biotoper för utveckling av uppföljningsmetoder inom, baserat på ekologisk kunskap i kombination med hot och de krav som ställs av miljömålsuppföljning och Natura 2000. I ett tredje steg undersöks i vad mån delar av den ekologiskt motiverade uppföljningen redan utförs eller kommer att utföras av annan verksamhet, exempelvis NILS. De delar som inte omfattas av annan uppföljningsverksamhet kan alltså komma på fråga för miljömålsuppföljning, uppföljning av Natura 2000, eller regional miljöövervakning. Under arbetets gång har det blivit uppenbart att fjällbjörkskogen måste behandlas på ett särskilt seminarium. Seminarium och kunskapssammanställning om fjällbjörkskog Den svenska fjällbjörkskogen är ett av våra största sammanhängande lövskogsbälten. Biotopen är tillsammans men många andra biotoper i fjällen ett av de mest okända habitaten under det europeiska nätverket Natura 2000 vad gäller detaljerade kunskaper om biologisk mångfald. Avgörande för naturvärdena är biotopspecifika processer och strukturer, vilka ger upphov till livsmiljöer för arter. Liksom för många andra alpina och subalpina biotoper är sambanden mellan processer, substrat/strukturer, arter, hot ofullständigt kända eller ofullständigt sammanställda, jämfört med de flesta låglandsbiotoper. Några viktiga frågor vi hoppas belysa under seminariet är: • Till vilka substrat är egentligen naturvärdena i fjällbjörkskog knutna? Mark, ved eller andra substrat? • Hur påverkas biotopen och dess arter av renbete, fjällbjörkmätare och andra störningar? • Vilken betydelse har tidigare markanvändning för dagens naturvärden - på gott och ont? Hur ser de regionala skillnaderna ut i markanvändningens påverkan? • Hur viktiga är olika typer av fjällbjörkskog för exempelvis renbete, smågnagare och reproduktion av ripa? • Biotopen består av olika vegetationstyper, men vilken indelning är mest relevant från naturvårdssynpunkt? • Vilka typer av fjällbjörkskog har högst naturvärden, är mest hotade, och vilka typer bör prioriteras i Natura2000-arbetet? • Vilka är hoten mot fjällbjörkskogens värden och vilka åtgärder är viktiga att vidta? • Vilka är fjällbjörkskogens nyckelarter och nyckelfunktioner (om sådana finns)? Under hösten kommer, utöver seminariet, en kunskapssammanställning om fjällbjörkskogens naturvärden att göras. Detta arbete bekostas av Naturvårdsverket