3 research outputs found
Organisationers beslutsprocesser vid komplexa problem : En studie av företag och deras beslutsprocesser vid hanteringen av Stockholmsförsöket avseende tjÀnstebilar
No full textThis paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses
Före och efter kraschen : En branschstudie av tjÀnsteföretagen inom IT-sektorn i Sverige
No full textUppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens stĂ€llning idag, fem Ă„r efter nĂ„got som mĂ„nga refererar till som en âIT-kraschâ. I mitten av Ă„r 2000 sĂ„ vĂ€nde IT-aktiers kurser pĂ„ vĂ€rldens börser kraftigt nedĂ„t. Denna period var svĂ„r för mĂ„nga företag inom IT-sektorn. De blev pĂ„verkade dels av den dĂ„liga publiciteten i media dels av en lĂ€gre efterfrĂ„gan pĂ„ deras tjĂ€nster. Genom studier av Ă„rsredovisningar samt genom en begrĂ€nsad enkĂ€tundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlĂ€gga IT-företagens stĂ€llning idag samt hur de ser pĂ„ branschens framtid. Företagen upplevde generellt den nĂ€rmsta perioden efter Ă„r 2000 som otillfredsstĂ€llande. Denna otillfredsstĂ€llelse kan spĂ„ras i de Ă„rsredovisningar vi tittat pĂ„, i den enkĂ€tundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar. Arbetet leder fram till en slutsats som svar pĂ„ vĂ„rt syfte och problemformulering: âVad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor nĂ€r vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?â, samt hur ser företagen pĂ„ sin situation idag och i framtiden. Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrĂ„gar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kĂ€rnkompetensomrĂ„den samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag Ă€r i betydligt bĂ€ttre form Ă€n tidigare. Av de företag som ingĂ„r i vĂ„r studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken pĂ„ att anpassningen har lyckats. Företagen har generellt en sansat positiv syn pĂ„ framtiden. De ser bĂ„de möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i lĂ„glönelĂ€nder, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa lĂ€nder, hot i form av prispress frĂ„n utlĂ€ndska aktörer. En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lĂ„gkostnadslĂ€nder samt den konkurrens de utsĂ€tts för ifrĂ„n dessa lĂ€nder
Före och efter kraschen : En branschstudie av tjÀnsteföretagen inom IT-sektorn i Sverige
No full textUppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens stĂ€llning idag, fem Ă„r efter nĂ„got som mĂ„nga refererar till som en âIT-kraschâ. I mitten av Ă„r 2000 sĂ„ vĂ€nde IT-aktiers kurser pĂ„ vĂ€rldens börser kraftigt nedĂ„t. Denna period var svĂ„r för mĂ„nga företag inom IT-sektorn. De blev pĂ„verkade dels av den dĂ„liga publiciteten i media dels av en lĂ€gre efterfrĂ„gan pĂ„ deras tjĂ€nster. Genom studier av Ă„rsredovisningar samt genom en begrĂ€nsad enkĂ€tundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlĂ€gga IT-företagens stĂ€llning idag samt hur de ser pĂ„ branschens framtid. Företagen upplevde generellt den nĂ€rmsta perioden efter Ă„r 2000 som otillfredsstĂ€llande. Denna otillfredsstĂ€llelse kan spĂ„ras i de Ă„rsredovisningar vi tittat pĂ„, i den enkĂ€tundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar. Arbetet leder fram till en slutsats som svar pĂ„ vĂ„rt syfte och problemformulering: âVad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor nĂ€r vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?â, samt hur ser företagen pĂ„ sin situation idag och i framtiden. Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrĂ„gar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kĂ€rnkompetensomrĂ„den samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag Ă€r i betydligt bĂ€ttre form Ă€n tidigare. Av de företag som ingĂ„r i vĂ„r studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken pĂ„ att anpassningen har lyckats. Företagen har generellt en sansat positiv syn pĂ„ framtiden. De ser bĂ„de möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i lĂ„glönelĂ€nder, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa lĂ€nder, hot i form av prispress frĂ„n utlĂ€ndska aktörer. En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lĂ„gkostnadslĂ€nder samt den konkurrens de utsĂ€tts för ifrĂ„n dessa lĂ€nder
