Not on the edge: the syntax and pragmatics of clause-initial negation in Swedish

The possibility of topicalizing sentential negation is severely restricted in the Germanic V2-languages. In this paper, we show that negative preposing was more frequent and less restricted in earlier stages of Swedish: approx. 8 % of all occurrences of negation are clause initial in Old Swedish, compared to less than 0.5 % in present day Swedish. We propose that this change in frequency can be traced to the syntactic status of the negative element. More specifically, we argue that Old Swedish eigh 'not' may function as a syntactic head and cliticize to the finite verb in [C-0]. This possibility is not open to the XP inte 'not' in Modern Swedish. In Modern Swedish, we argue that the restrictions on negative preposing instead are related to more general pragmatic restrictions on the information expressed in [Spec,CP]: according to our hypothesis, negative preposing is licensed by contrast

Syntaktisk variation i nordiska nominalfraser

Abstract not availabl

Preposition stranding and case

Abstract not availabl

Kommer utan att

Artikeln behandlar den nya användningen av hjälpverbet kommer att, där infinitivmärket att allt oftare stryks i talspråk och skriftspråk. Den undersöker ett större skriftspråkligt material och diskuterar förutsättningarna för användningen av kommer utan att

Bron och språket : en undersökning av dansk-svensk språkförståelse

[Der findes ikke resumé til denne artikel

Verbsystemet i en västerbottnisk dialekt

Artikeln diskuterar utfrån ett förslag av Eide (2007) hur finithet kodas i verbmofologin i ett västerbottniskt dialketområde (Lycksele lappmark). Eides förslag gäller engelskan, och hon lyfter fram finithet som ett eget särdrag som kan kodas i verbmorfologin. Hon menar att engelskan har slutat koda finithet och att det därför finns sammanfall mellan infinitiv och presens respektive mellan preteritum och perfekt particip i produktiva verb. I artikeln gör jag en genomgång av ett antal ljudförändringar i den västerbottniska dialekten och försöker visa att samma sak har hänt i denna. De ljudlagsmässiga förändringarna bidrar till mycket få distinktioner i verbparadigmet, och jag försöker visa att ett flertal verb (gruppvis) slutat koda finithet, även där den ljulagsenligt borde ha det