Circling the Squares : Radical Innovation and Management Control Systems in the Circular Economy

An economic system built upon the sale of tangible goods produced using finite resources is inherently unsustainable. The idea of a Circular Economy (CE) as a viable pathway to sustainability has gained considerable attention from academia, policymakers, and the business community. The CE builds on a new logic in the business environment in which industrial firms operate that requires substantial changes. We face a significant knowledge gap concerning how firms internally manage the implementation and adoption of CE. Filling in this knowledge gap is critical to understanding how to implement CE at large and established firms with a considerable history of a linear logic, which are known to favor incremental improvements to existing business opportunities over radical innovation. This thesis aims to delve into the managerial challenges that large, established industrial firms encounter when implementing CE principles, and how they address these challenges, particularly through managerial controls. Additionally, it aims to provide insights into how management can facilitate radical circular innovation and support the circular transformation of incumbent firms. To accomplish this aim, existing knowledge on barriers to CE has been synthesized through a systematic literature mapping and a systematic literature review. Next, interviews (n=68) at five large and established industrial firms provide empirical insights concerning the implementation and adoption of CE principles. In addition to the four appended papers, this comprehensive summary theorizes about the empirical findings using literature on radical innovation, sensemaking, and managerial controls.  Building on the empirical papers, this analysis sheds light on two distinct patterns in how managers frame CE: incremental framing versus radical framing. It is argued that this has considerable consequences concerning with respect to ambitions, operationalization, and the means used to achieve a CE. In addition, the thesis theorizes about the relationship between the management control systems and the prevailing framings of CE. Based on an understanding of this relationship and the tensions and conflicts associated with the different framings, it is argued that managerial controls can act both as barriers to and enablers of CE adoption at incumbent firms. In addition to the practical and theoretical implications of this finding, the thesis pinpoints limitations and assumptions concerning managerial control systems in relation to CE and propose new avenues in light of this.  Finally, the analysis is synthesized into an integrative framework that differentiates three different modes of organizational behaviors within the context of CE transitions: optimizing, transforming, and systems building. This framework integrates the theoretical foundations of the thesis, acknowledges the identified issues, and offers actionable implications for researchers and practitioners.Ett ekonomiskt system byggt på försäljning av varor tillverkade av ändliga resurser är i grunden ohållbart. Idén om en Cirkulär Ekonomi (CE) har vuxit fram som en möjlig väg framåt och har fått betydande uppmärksamhet från akademin, beslutsfattare och näringslivet. CE bygger på en ny logik i affärsmiljön där industriella företag verkar och kräver betydande förändringar. Det finns dock en betydande kunskapslucka om hur företag hanterar implementering och antagande av CE internt. Denna kunskapslucka är särskilt avgörande att förstå i stora och etablerade företag med en lång historik av en linjär logik, och som är kända för att gynna inkrementella förbättringar av befintliga affärsmöjligheter framför radikalt nya. Denna avhandling syftar till att fördjupa sig i de ledningsmässiga utmaningarna som stora och etablerade industriföretag står inför när de implementerar CE-principer och hur de hanterar dem, särskilt genom kontrollmekanismer. Dessutom syftar den till att ge insikter om hur ledningen kan underlätta radikal cirkulär innovation och stödja en cirkulär omvandling av befintliga företag. För att uppnå detta mål har befintlig kunskap om hinder för CE syntetiserats genom en systematisk litteraturkartläggning och en systematisk litteraturstudie. Därefter ger intervjuer (n=68) i fem stora och etablerade industriella företag empiriska insikter om implementering och antagande av CE-principer. Förutom de fyra bifogade artiklarna teoretiserar denna kappa kring de empiriska resultaten med hjälp av litteratur om radikal innovation, meningsskapande och kontrollmekanismer. Med utgångspunkt i de empiriska artiklarna så visar analysen två olika tolkningar eller ”inramningar” av CE inom företagen: en inkrementell inramning och en radikal inramning. Det argumenteras för att inramningen har betydande konsekvenser när det gäller ambitioner, operationalisering och tillvägagångssätt för att nå CE inom företaget. Dessutom teoretiserar avhandlingen om förhållandet mellan kontrollmekanismer och vilken inramning av CE som blir dominerande inom företaget. Genom att förstå detta förhållande och de spänningar och konflikter som följer olika ramverk, hävdas det att ledningskontroller kan fungera både som hinder och effektiva mekanismer för CE-antagande i befintliga företag. Förutom de praktiska och teoretiska innebörderna pekar avhandlingen på begränsningar och antaganden kring kontrollmekanismer i relation till en cirkulär logik, och föreslår nya forskningsspår i ljuset av detta. Slutligen syntetiseras analysen till ett integrerat ramverk med tre olika mönster av organisatoriskt beteende i en övergång till CE: Optimering, Transformation och Systembyggande. Detta ramverk integrerar de teoretiska grunderna för avhandlingen, pekar på de identifierade problemen, och beskriver innebörden för forskning och näringsliv

Circling the Squares : Radical Innovation and Management Control Systems in the Circular Economy

An economic system built upon the sale of tangible goods produced using finite resources is inherently unsustainable. The idea of a Circular Economy (CE) as a viable pathway to sustainability has gained considerable attention from academia, policymakers, and the business community. The CE builds on a new logic in the business environment in which industrial firms operate that requires substantial changes. We face a significant knowledge gap concerning how firms internally manage the implementation and adoption of CE. Filling in this knowledge gap is critical to understanding how to implement CE at large and established firms with a considerable history of a linear logic, which are known to favor incremental improvements to existing business opportunities over radical innovation. This thesis aims to delve into the managerial challenges that large, established industrial firms encounter when implementing CE principles, and how they address these challenges, particularly through managerial controls. Additionally, it aims to provide insights into how management can facilitate radical circular innovation and support the circular transformation of incumbent firms. To accomplish this aim, existing knowledge on barriers to CE has been synthesized through a systematic literature mapping and a systematic literature review. Next, interviews (n=68) at five large and established industrial firms provide empirical insights concerning the implementation and adoption of CE principles. In addition to the four appended papers, this comprehensive summary theorizes about the empirical findings using literature on radical innovation, sensemaking, and managerial controls.  Building on the empirical papers, this analysis sheds light on two distinct patterns in how managers frame CE: incremental framing versus radical framing. It is argued that this has considerable consequences concerning with respect to ambitions, operationalization, and the means used to achieve a CE. In addition, the thesis theorizes about the relationship between the management control systems and the prevailing framings of CE. Based on an understanding of this relationship and the tensions and conflicts associated with the different framings, it is argued that managerial controls can act both as barriers to and enablers of CE adoption at incumbent firms. In addition to the practical and theoretical implications of this finding, the thesis pinpoints limitations and assumptions concerning managerial control systems in relation to CE and propose new avenues in light of this.  Finally, the analysis is synthesized into an integrative framework that differentiates three different modes of organizational behaviors within the context of CE transitions: optimizing, transforming, and systems building. This framework integrates the theoretical foundations of the thesis, acknowledges the identified issues, and offers actionable implications for researchers and practitioners.Ett ekonomiskt system byggt på försäljning av varor tillverkade av ändliga resurser är i grunden ohållbart. Idén om en Cirkulär Ekonomi (CE) har vuxit fram som en möjlig väg framåt och har fått betydande uppmärksamhet från akademin, beslutsfattare och näringslivet. CE bygger på en ny logik i affärsmiljön där industriella företag verkar och kräver betydande förändringar. Det finns dock en betydande kunskapslucka om hur företag hanterar implementering och antagande av CE internt. Denna kunskapslucka är särskilt avgörande att förstå i stora och etablerade företag med en lång historik av en linjär logik, och som är kända för att gynna inkrementella förbättringar av befintliga affärsmöjligheter framför radikalt nya. Denna avhandling syftar till att fördjupa sig i de ledningsmässiga utmaningarna som stora och etablerade industriföretag står inför när de implementerar CE-principer och hur de hanterar dem, särskilt genom kontrollmekanismer. Dessutom syftar den till att ge insikter om hur ledningen kan underlätta radikal cirkulär innovation och stödja en cirkulär omvandling av befintliga företag. För att uppnå detta mål har befintlig kunskap om hinder för CE syntetiserats genom en systematisk litteraturkartläggning och en systematisk litteraturstudie. Därefter ger intervjuer (n=68) i fem stora och etablerade industriella företag empiriska insikter om implementering och antagande av CE-principer. Förutom de fyra bifogade artiklarna teoretiserar denna kappa kring de empiriska resultaten med hjälp av litteratur om radikal innovation, meningsskapande och kontrollmekanismer. Med utgångspunkt i de empiriska artiklarna så visar analysen två olika tolkningar eller ”inramningar” av CE inom företagen: en inkrementell inramning och en radikal inramning. Det argumenteras för att inramningen har betydande konsekvenser när det gäller ambitioner, operationalisering och tillvägagångssätt för att nå CE inom företaget. Dessutom teoretiserar avhandlingen om förhållandet mellan kontrollmekanismer och vilken inramning av CE som blir dominerande inom företaget. Genom att förstå detta förhållande och de spänningar och konflikter som följer olika ramverk, hävdas det att ledningskontroller kan fungera både som hinder och effektiva mekanismer för CE-antagande i befintliga företag. Förutom de praktiska och teoretiska innebörderna pekar avhandlingen på begränsningar och antaganden kring kontrollmekanismer i relation till en cirkulär logik, och föreslår nya forskningsspår i ljuset av detta. Slutligen syntetiseras analysen till ett integrerat ramverk med tre olika mönster av organisatoriskt beteende i en övergång till CE: Optimering, Transformation och Systembyggande. Detta ramverk integrerar de teoretiska grunderna för avhandlingen, pekar på de identifierade problemen, och beskriver innebörden för forskning och näringsliv

Tillämpning av cirkulär ekonomi påmobiltelefoner genom återtillverkning : – En studie på produktdesignens roll

Sammanfattning Världspopulationen ökar samtidigt som teknisk utveckling och konsumtion driver tillverkande företag till att förbruka mer av planetens begränsade resurser. Elektroniskt avfall är den avfallsström som ökar kraftigast och det primära ansvaret att hantera problemet tilldelas idag myndigheter. Myndigheternas allmänna hanteringsmetoder som återvinning smälter bort allt investerat värde i produkten förutom det ingående materialet. Då alltfler produkter slängs innan produkten är fullständigt obrukbar eller reparerbar förloras mer värde än vad som återvinns. Detta utgör behovet av nya strategier och synsätt, där tillverkande företag proaktivt tar mer ansvar för hela produktens livslängd. Cirkulär ekonomi syftar på det industriella system där cirkulära kretslopp tillämpas för produkter och material för att bemöta den icke hållbara utvecklingen. Omställningen för tillverkande företag är stor, men innebär också nya hållbara affärsmöjligheter. För att hjälpa företag att ta första steget mot det cirkulära förhållningssättet har projektet ResCoM startats. En av de hanteringsmetoder som ResCoM anser ha oanvänd potential är återtillverkning, där en produkt returneras till tillverkaren och används som råmaterial för tillverkningen av nästa. Detta tar vara på företagets tidigare investerade resurser i form av energi, arbetskraft och kapital. Denna typ av återtillverkning tillämpas redan av företag som Xerox, vars affärsidé är att leasa ut kontorsskrivare som returneras och återtillverkas som en ny produktserie. Det är dock inte alla produkter som anses lämpliga för återtillverkning, bland annat ställs krav på produktdesignen med tanke på återtillverkningsprocessen. Detta har myntat till begreppet DfRem som är en designmetodik avsett för återtillverkning. Ett verktyg för DfRem är RemPro-matrisen som ger en översikt över sambanden mellan produktegenskaper och återtillverkningssteg. Mobiltelefoner utgör en ökande del av det elektroniska avfallet och slängs ofta innan produkten är obrukbar vilket tyder på det starka behovet av att tillämpa cirkulär ekonomi. Efter en demontering och analys utifrån RemPro-matrisen av två befintliga mobiltelefoner konstateras att deras design utgör en svårighet för återtillverkningsprocessen och nya designriktlinjer behövs, vilket även intygades genom diskussioner som hölls under intervjuer. Produktmodularisering, där mobiltelefonens funktioner indelas i moduler, har diskuterats som en framtida lösning av organisationen Phonebloks. På detta vis förses även mobiltelefoner med uppgraderingsmöjligheter för komponenter som genomgår hög teknologisk utveckling. Modularisering underlättar inte bara återtillverkningen, utan samtliga behandlingsmetoder. Det extremfall som Phonebloks-konceptet är möjliggör återanvändning, vilket är mer önskvärt än återtillverkning. Med återtillverkning i åtanke är dock inte extremfallet av modularisering nödvändigt, utan en mer modulär design än den befintliga anses underlätta bland annat demonteringen och återmonteringen väsentligt.Abstract The world population is increasing at the same time technical development and consumptionare forcing the manufacturing industry to use more of the planets’ limited resources.Electronic waste is the most increasing waste stream and the responsibility is delegated togovernment authorities. Approaches used by authorities such as recycling melts away thevalue invested in the product except for the material. Considering an increasing amount ofproducts are thrown away before the product is completely unusable or repairable, more valueis being lost than gained through recycling. This sums up the need for new strategies andapproaches, where manufacturers proactively take more responsibility for the entire lifecycleof the product.A circular economy is the industrial system where a circular loop is applied to products andmaterials in response to the unsustainable development. The full change is immense formanufacturing companies, but it also offers new sustainable business opportunities. To helpcompanies take the first step towards the circular approach, project ResCoM has beenestablished.One of the methods which ResCoM considers to have unused potential is remanufacturing,where a product is returned to the manufacturer and used as raw material in manufacturing asuccessor. This reuses the company’s previously invested resources such as energy, labor andcapital. This form of remanufacturing is already being used by companies such as Xerox,whose business model is to lease office printers that are returned and remanufactured as a newline of products. Not all products are considered suitable for remanufacturing, theremanufacturing process has certain design needs. This has coined the term DfRem, a designmethodology meant for enabling and increasing remanufacturing efficiency. One of the toolsused for DfRem is the RemPro-matrix that gives the designer an overview of the relationshipbetween product properties and the remanufacturing steps.Mobile phones are an increasing part of the electronic waste stream and are often thrownaway before the phone is unusable which emphasizes the need for applying a circulareconomy to mobile phones. After a disassembling and analysis, based on the RemPro-matrix,of two current mobile phones, it is concluded that their design hinders the remanufacturingprocess and therefore new design methods are needed, a conclusion confirmed throughdiscussions held during interviews. Product modularization, where the functions of the mobilephone are divided into modules, has been discussed as a future solution by the organizationPhonebloks. This enables mobile phones with the possibility of upgrading components thatundergo a rapid technological development. Modularization does not only aidremanufacturing, but all EoL-strategies. The Phonebloks concept, being the extreme case ofmodularity for mobile phones, enables reuse which is considered more preferred thanremanufacturing in a circular economy. However, with solely remanufacturing in mind theextreme case of modularity is not needed, a more modular design than the current is believedto aid disassembly and reassembly substantially

Ökad organisatorisk förmåga för explorativt arbete genom interaktion mellan anställda och entreprenörer

Large and established firms tend to be greater at exploiting their current business rather than exploring the opportunities of tomorrow. In industries facing changes, such a firm could lose their market place when the surrounding environment shifts. Thus, there is a need for new ways of increasing the exploration capabilities of many large and established firms. This thesis examines a German automotive OEM that is taking measures to become more explorative through collaborations with startups. Generally, startups are characterized as agile, risk-taking, innovative, rapid, and close to the customer. However, they lack the resources, industry knowledge and scale that larger organizations have. Therefore, a collaboration of the two could be fruitful for both parties. The case company (referred to as OEM) is currently developing and evaluating a model, called the Exploration Capability Model, which includes measures for startup collaborations and creation of spinouts, upon which this thesis has its’ starting point. In parallel with the model, the OEM has recently created a so-called Venture Client unit (referenced as VCU), with the aim to facilitate startup collaborations. This study aims to identify the importance and influence of these collaborations, with regards to the individuals in the OEM. Thus, this study is a response to a gap in the research on how to possibly link the individual’s entrepreneurial characteristics to an organizational exploration capability. We argue that understanding (1) the collaborations between established organizations and startups, (2) the formation of spinouts, (3) the relationship between employees in the large corporation and the entrepreneurs in startups, is of great importance. Based on this, the research question, “How do entrepreneurial characteristics at an individual level affect organizational ambidexterity in terms of explorative capability?”, was formed. The methodology used in this research was an inductive and qualitative analysis approach, where the data gathering was done with an emphasis on a thoroughly formulated interview guide used in 16 semi-structured interviews. These interviews were transcribed, coded, and analyzed to find patterns and discrepancies connected to the research question. The findings highlight the importance of the individual and their behavior in facilitating startup collaborations and spinout efforts. In addition, further recommendations consider how an established organization such as the OEM can approach these topics with an aim to increase the exploration capability of the company. Emphasizing how the individuals can be nurtured within the company with regards to motivation, change of mindset, organizational support, exposure to entrepreneurial ventures and the organizational view on risk.Stora och etablerade företag tenderar att vara bättre på att utnyttja sin nuvarande verksamhet snarare än att utforska morgondagens möjligheter. I industrier som står inför förändringar, kan ett sådant företag förlora sin plats på marknaden när omgivningen ändras. Det finns således ett behov av att hitta nya sätt att öka förmågan att vara utforskande för många stora och etablerade företag. Detta examensarbete undersöker ett tyskt OEM-företag som försöker att vidta åtgärder för att bli mer explorativa genom att samarbeta med startups. I allmänhet karaktäriseras startups som agila, risktagande, innovativa, snabba och kundnära. De saknar dock resurser, kunskap om industrin och den förmåga att skala upp som större organisationer besitter. Därför kan ett samarbete mellan dessa två vara givande för båda parterna. Det undersökta företaget (här nämnd som OEM) håller just nu på att utveckla och utvärdera en modell som de kallar Exploration Capability Model. Denna innehåller förberedelser för samarbeten med startups och skapandet av spinouts, vilket är utgångspunkten för detta examensarbete. Parallellt med den modellen, har OEM-företaget nyligen skapat en så kallad Venture Client-enhet, som syftar till att underlätta samarbeten med nystartade företag. Denna studie syftar till att identifiera betydelsen och vilken påverkan dessa samarbeten har med avseende på individerna i företaget. Således försöker denna studie fylla ett gap i dagens forskning genom att hitta en koppling mellan individens entreprenörsegenskaper och organisationens möjlighet att utforska mer. Vi argumenterar att förståelse angående (1) samarbetet mellan etablerade organisationer och startups, (2) skapandet av spinout-projekt, (3) relationen mellan anställda i det stora företaget och entreprenörer i startups, är av avgörande betydelse. Baserat på detta har följande forskningsfråga använts; Hur påverkar entreprenöriella karaktärsdrag på individnivå en organisations möjlighet att utforska? Metodiken som används för analysen i denna forskning är av induktiv och kvalitativ karaktär, där datainsamlingen gjordes med en intervjuguide som användes i 16 semi-strukturerade intervjuer. Dessa transkriberades, kodades och analyserades i ett försök att hitta mönster och skiljaktigheter, kopplade till forskningsfrågan. Resultaten lyfter fram vikten av individen och deras beteende när det kommer till samarbeten med startups och spinouts. Rekommendationer gällande hur en stor organisation som OEM kan bemöta problemet med att utforska mer, är presenterade. Det understryks hur individerna kan vårdas inom företaget med avseende på motivation, förändring av mindset, stöd från organisationen, exponering för startups och organisatorisk syn på risker

Ökad organisatorisk förmåga för explorativt arbete genom interaktion mellan anställda och entreprenörer

Large and established firms tend to be greater at exploiting their current business rather than exploring the opportunities of tomorrow. In industries facing changes, such a firm could lose their market place when the surrounding environment shifts. Thus, there is a need for new ways of increasing the exploration capabilities of many large and established firms. This thesis examines a German automotive OEM that is taking measures to become more explorative through collaborations with startups. Generally, startups are characterized as agile, risk-taking, innovative, rapid, and close to the customer. However, they lack the resources, industry knowledge and scale that larger organizations have. Therefore, a collaboration of the two could be fruitful for both parties. The case company (referred to as OEM) is currently developing and evaluating a model, called the Exploration Capability Model, which includes measures for startup collaborations and creation of spinouts, upon which this thesis has its’ starting point. In parallel with the model, the OEM has recently created a so-called Venture Client unit (referenced as VCU), with the aim to facilitate startup collaborations. This study aims to identify the importance and influence of these collaborations, with regards to the individuals in the OEM. Thus, this study is a response to a gap in the research on how to possibly link the individual’s entrepreneurial characteristics to an organizational exploration capability. We argue that understanding (1) the collaborations between established organizations and startups, (2) the formation of spinouts, (3) the relationship between employees in the large corporation and the entrepreneurs in startups, is of great importance. Based on this, the research question, “How do entrepreneurial characteristics at an individual level affect organizational ambidexterity in terms of explorative capability?”, was formed. The methodology used in this research was an inductive and qualitative analysis approach, where the data gathering was done with an emphasis on a thoroughly formulated interview guide used in 16 semi-structured interviews. These interviews were transcribed, coded, and analyzed to find patterns and discrepancies connected to the research question. The findings highlight the importance of the individual and their behavior in facilitating startup collaborations and spinout efforts. In addition, further recommendations consider how an established organization such as the OEM can approach these topics with an aim to increase the exploration capability of the company. Emphasizing how the individuals can be nurtured within the company with regards to motivation, change of mindset, organizational support, exposure to entrepreneurial ventures and the organizational view on risk.Stora och etablerade företag tenderar att vara bättre på att utnyttja sin nuvarande verksamhet snarare än att utforska morgondagens möjligheter. I industrier som står inför förändringar, kan ett sådant företag förlora sin plats på marknaden när omgivningen ändras. Det finns således ett behov av att hitta nya sätt att öka förmågan att vara utforskande för många stora och etablerade företag. Detta examensarbete undersöker ett tyskt OEM-företag som försöker att vidta åtgärder för att bli mer explorativa genom att samarbeta med startups. I allmänhet karaktäriseras startups som agila, risktagande, innovativa, snabba och kundnära. De saknar dock resurser, kunskap om industrin och den förmåga att skala upp som större organisationer besitter. Därför kan ett samarbete mellan dessa två vara givande för båda parterna. Det undersökta företaget (här nämnd som OEM) håller just nu på att utveckla och utvärdera en modell som de kallar Exploration Capability Model. Denna innehåller förberedelser för samarbeten med startups och skapandet av spinouts, vilket är utgångspunkten för detta examensarbete. Parallellt med den modellen, har OEM-företaget nyligen skapat en så kallad Venture Client-enhet, som syftar till att underlätta samarbeten med nystartade företag. Denna studie syftar till att identifiera betydelsen och vilken påverkan dessa samarbeten har med avseende på individerna i företaget. Således försöker denna studie fylla ett gap i dagens forskning genom att hitta en koppling mellan individens entreprenörsegenskaper och organisationens möjlighet att utforska mer. Vi argumenterar att förståelse angående (1) samarbetet mellan etablerade organisationer och startups, (2) skapandet av spinout-projekt, (3) relationen mellan anställda i det stora företaget och entreprenörer i startups, är av avgörande betydelse. Baserat på detta har följande forskningsfråga använts; Hur påverkar entreprenöriella karaktärsdrag på individnivå en organisations möjlighet att utforska? Metodiken som används för analysen i denna forskning är av induktiv och kvalitativ karaktär, där datainsamlingen gjordes med en intervjuguide som användes i 16 semi-strukturerade intervjuer. Dessa transkriberades, kodades och analyserades i ett försök att hitta mönster och skiljaktigheter, kopplade till forskningsfrågan. Resultaten lyfter fram vikten av individen och deras beteende när det kommer till samarbeten med startups och spinouts. Rekommendationer gällande hur en stor organisation som OEM kan bemöta problemet med att utforska mer, är presenterade. Det understryks hur individerna kan vårdas inom företaget med avseende på motivation, förändring av mindset, stöd från organisationen, exponering för startups och organisatorisk syn på risker

Toward Circular Economy Implementation : A Tool for Integrating Circularity Indicators into Portfolio Management

One of the barriers for companies to implement circular economy (CE) principles is creating a portfolio of CE projects. Circularity indicators can evaluate circularity for managing products in circularity perspective. However, existing circularity indicators are either lacking a holistic facet of CE or too complicated for practical usage, which could be barriers for practitioners to manage a CE project portfolio. The aim of this study is to develop a highly intelligible CE portfolio management tool to visualize circularity calculated by circularity indicators with holistic criteria. The CE portfolio mapping tool was built through semi-structured interviews with a case company, identifying three main requirements for general CE portfolio management tools and revealing four contributions of the developed tool. This study contributes to integrating practitioner view into the research context of circularity indicators and taking first step toward further research in CE portfolio management.QC 20200910</p

The role of radical innovation in circular strategy deployment

Circular economy (CE) is gaining interest among industrial firms in light of sustainability concerns, and several incumbent firms are integrating it into their strategy. In this study, we scrutinize learnings from three large established industrial firms with a clear CE agenda and that are front-runners in CE strategy deployment. We analyze exploitation and exploration approaches to CE and problematize how these approaches relate to radical innovation, which we argue is critical for achieving CE. Semi-structured interviews (n = 30) were used to collect data. We found several issues referring to (1) challenges and approaches to normative management, (2) how the innovation ecosystem is engaged, (3) how goals and metrics relate to CE, and (4) resources and coordination regarding the CE initiative. Overall, current exploitative approaches are favored over explorative, mirroring an undesired imbalance between the two. We suggest several ways to counteract this. For example, (1) addressing existing norms so that they align with the ambitions in CE, (2) actively managing collaboration in the innovation ecosystem, including radically new setups of different actors, and (3) that managers need to carefully consider when and how to use goals and measurements in a circular strategy deployment, to foster both radical and incremental innovation.QC 20220523CET: Circular Economy Transition

Toward Circular Economy Implementation : A Tool for Integrating Circularity Indicators into Portfolio Management

One of the barriers for companies to implement circular economy (CE) principles is creating a portfolio of CE projects. Circularity indicators can evaluate circularity for managing products in circularity perspective. However, existing circularity indicators are either lacking a holistic facet of CE or too complicated for practical usage, which could be barriers for practitioners to manage a CE project portfolio. The aim of this study is to develop a highly intelligible CE portfolio management tool to visualize circularity calculated by circularity indicators with holistic criteria. The CE portfolio mapping tool was built through semi-structured interviews with a case company, identifying three main requirements for general CE portfolio management tools and revealing four contributions of the developed tool. This study contributes to integrating practitioner view into the research context of circularity indicators and taking first step toward further research in CE portfolio management.QC 20200910</p

A systematic map for classifying studies on barriers related to circular economy, sharing economy, collaborative consumption, and product-service systems

The linear paradigm of take-make-dispose in production and consumption threatens global sustainability goals. Strategies for looping resources (e.g. as proposed in circular economy) have been discussed as a promising future, but not without a number of challenges or barriers in the transition phase. Consequently, barriers for realizing such strategies is a prominent topic in an increasing number of empirical studies. Following this trend, several of meta studies have compiled the barriers found in the literature, trying to summarize and generalize them; while others have cited or assumed the existence of a specific barrier and proposed a solution to overcome it. However, understanding of what type of barrier related to what type of circular strategy (e.g. reuse, remanufacture, recycle) is limited because scholars of emerging scientific areas use different concepts and language to frame their findings. Moreover, the fact that contextual factors may play an important role concerning the presence or absence of a specific barrier has been overlooked. Without a common framework to organize the findings, isolated knowledge does not cumulate. In this study, we developed a systematic map for classifying studies on barriers related to the emerging fields of circular economy, sharing economy, collaborative consumption and product-service systems. The purpose is to, first, classify and consolidate research knowledge in order to analyze the progress in these four research paradigms, and second, to provide a searchable database for future more rigorous systematic literature reviews. Five hundred and twenty-seven publications published between 2003 and January 2019 available in Scopus were reviewed and classified in a fine level of granularity, including whether barriers are the focus of the publication, how the barriers were identified by the publication (e.g. empirically, assumed, indirectly mentioned), whether the publication discuss or test a solution, the method used (e.g. case study, survey, interviews) and data source (primary, secondary). The systematic map helped to identify relevant contextual factors for one or a set of barriers in single empirical study, such as the circular strategy, geographical context, (i.e. country), level of analysis (e.g. business model, governance, product, user), and sector (e.g. accommodation, clothing, transport, electronics). Further, the map is an open source adaptive framework serving also as a digital database for researchers alike for extracting knowledge and contributing further to its development, through input and collaboration.QC 20200226</p

Toward Circular Economy Implementation : A Tool for Integrating Circularity Indicators into Portfolio Management

One of the barriers for companies to implement circular economy (CE) principles is creating a portfolio of CE projects. Circularity indicators can evaluate circularity for managing products in circularity perspective. However, existing circularity indicators are either lacking a holistic facet of CE or too complicated for practical usage, which could be barriers for practitioners to manage a CE project portfolio. The aim of this study is to develop a highly intelligible CE portfolio management tool to visualize circularity calculated by circularity indicators with holistic criteria. The CE portfolio mapping tool was built through semi-structured interviews with a case company, identifying three main requirements for general CE portfolio management tools and revealing four contributions of the developed tool. This study contributes to integrating practitioner view into the research context of circularity indicators and taking first step toward further research in CE portfolio management.QC 20200910</p