Qualitative research methods: interviewing as a way of learning and knowing

This paper is based on the keynote talk that I gave on the EAHIL+ICAHIS+ICLC 2015 Workshop in Edinburgh. A starting point for the talk was the theme for the Workshop: “Research-minded: supporting, understanding, conducting research”. Some features of qualitative research are presented and a number of methods are mentioned before zooming in on interviewing, discussing some aspects of that method with examples from my own work. As a conclusion the importance of understanding the limitations of research both for researchers and those taking part of the results is emphasised

Libraries, democracy, information literacy, and citizenship : An agonistic reading of central library and information studies’ concepts

PurposeThe purpose of this paper is to advocate and contribute to a more nuanced and discerning argument when ascribing a democratic role to libraries and activities related to information literacy.Design/methodology/approachThe connections between democracy and libraries as well as between citizenship and information literacy are analysed by using Mouffe’s agonistic pluralism. One example is provided by a recent legislative change (the new Swedish Library Act) and the documents preceding it. A second, more detailed example concerns how information literacy may be conceptualised when related to young women’s sexual and reproductive health. Crucial in both examples are the suggestions of routes to travel that support equality and inclusion for all.FindingsWithin an agonistic approach, democracy concerns equality and interest in making efforts to include the less privileged. The inclusion of a democratic aim, directed towards everyone, for libraries in the new Library Act can be argued to emphasise the political role of libraries. A liberal and a radical understanding of information literacy is elaborated, the latter is advocated. Information literacy is also analysed in a non-essentialist manner, as a description of a learning activity, therefore always value-laden.Originality/valueThe agonistic reading of two central concepts in library and information studies, namely, libraries and information literacy is fruitful and shows how the discipline may contribute to strengthen democracy in society both within institutions as libraries and in other settings

In-between strengthened accessibility and economic demands : analysing self-service libraries from a user perspective

Purpose - The aim of this paper is to explore the implementation of self-service at public libraries from the perspective of their users. The implementation of self-service is related to a diverse societal context including for example an overall digitalisation, budget constraints and political expectations on public libraries to contribute to marketing the local community.Methodology - Semi-structured interviews with users and observations have been undertaken at self-service libraries in the south of Sweden. The material is analysed by means of a theoretical framework consisting of previous critical LIS-research, Fairclough’s critical discourse analysis and Habermas’ theory of the colonisation of the lifeworld.Findings - The implementation of self-service is affecting the users’ library practices as well as their expectations on the library. These expectations are shaped by various and sometimes competing discourses. Social implications - To support public libraries’ role as democratic public spheres the complexity of the users’ understandings should be taken into consideration when implementing self-service.Originality/value – The differing expectations articulated by the users, and the various discourses they can be related to, implicate a hegemonic struggle, corresponding to a changing view on public libraries

Plastic policies: Contemporary opportunities and challenges in public libraries’ enactment of cultural policy

This study explores how democracy—often understood as an abstract concept or a location- transcending, intangible phenomenon—is produced, shaped and continuously reshaped through local library practices in certain places and under local conditions at a specific point in time. To better understand potential conflicts and/or tensions that might arise between the three levels of Swedish library policy at a time when values enshrined in the Swedish democratic model are being challenged by political right-wing populism, we explored the potential influence on and enactment of policy documents in public libraries day-to-day practice. We did so by conducting an ethnographic study of five municipalities in Sweden’s Skåne County. Our study was theoretically informed by practice theory and the view of democracy as an ongoing process and a plurality. Our findings showed that policy documents are often internalized by library staff. The influence of the democratic mission established in the Swedish Library Act , in particular, was evident in the way library staff carried out their work. One tension created by the “democratic paradox” (i.e., the requirement that a democracy allow opponents of the democratic form of rule a voice) was evident in library policy enactments, inasmuch as librarians adopted different stances towards the neutrality norm. Thus, in practice, what appear to be rigid, inflexible policy documents are in fact plastic and mouldable. This plasticity allows room for librarians to legitimately promote democracy. Although public librarians spend much time engaging with various policy documents, they consider it time well spent and value the result. Public libraries appear as locations where different levels of cultural policy interconnect. In their role as public institutions, they also have a mission to fulfil in honoring the democratic paradox via a praxis that includes support for democracy as one of their goals

Glädjen i att tvingas tänka nytt : En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne

Vid biblioteken i Burlöv och Ängelholm har tidigare bedrivits projekt att främja folkbibliotekens utveckling mot kulturhus (Kulturnämnden 2012). Arbetet med projekten, Kulturhusprojektet i Arlöv och Kulturstråket i Ängelholm, följdes i en studie av författaren och har rapporterats tidi-gare (Rivano Eckerdal 2013). Föreliggande rapport är resultatet av en uppföljande studie som be-dri¬vits under åren 2014 och 2015. Studien har finansierats av Region Skåne. Rapporten ger en samman¬fattande överblick över om och i så fall hur idéer och verksamheter från de två avslutade projekten lever vidare i den ordinarie verksamheten vid de två skånska biblioteken samt en analys av hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.Föreliggande rapport syftar till att erbjuda en beskrivning av samt teoretiskt grundad förståelse av kon¬sekvenser av verksamhetsutveckling vid folkbibliotek i Skåne. Under studiens gång har två över¬gripande frågor formulerats: • Vad sker med folkbibliotekets identitet och därmed med identiteten som folkbibliotekarie när verksamheten utvecklas och hur förstår man som folkbibliotekarie de förändringarna?• Att arbeta på folkbibliotek innebär att arbeta i en politiskt styrd organisation, hur kommer det till uttryck för de som är anställda på folkbibliotek och hur förhåller man sig till det?I studien har en etnografisk ansats använts. Samtal, intervjuer, deltagande observationer, mejl-frågor och enkäter av två slag och analys av dokument har använts. Undersökningen är utförd som följeforskning, vilket innebär att de två projekten följs över tid och att forskaren under tiden varit aktiv som samtalspartner för att främja reflektion och lärande under projektets gång. En analys görs i två steg, det första ger en verksamhetsnära beskrivning av verksamheterna vid de två biblioteken och i det andra steget görs en sammanfattande analys av hur skeendena som be-skri¬vits kan förstås. För analysen används en kombination av institutionell teori och post¬huma-nistisk teori. För arbetet vid biblioteket i Arlöv har man arbetat vidare med en referensgrupp och program under rubriken Lördagar på biblioteket. Kulturhustanken lever kvar i verksamheten idag och har gått från att vara ett projekt som några arbetade med till att vara uppgifter som alla är delaktiga i. Arbetet upplevs som positivt men det framkommer att man är få som genomför mycket. Att få till¬räckligt antal deltagare till programmen samt vilket innehåll programmen ska ha är frågor som personalen arbetar med. Referensgruppen ses som värdefull men att engagera tillräckligt många i den kräver stor ansträngning från personalen. Vilka som blir delaktiga samt hur man synliggör refe¬rensgruppens uppgift på bästa sätt tas upp i rapporten. I en enkät framkommer att deltagarna i referensgruppen ser det som givande att vara med i den. För arbetet i Ängelholm drevs arbetet mot Kulturstråket inledningsvis vidare genom att på olika sätt fortsätta arbetet att förankra Kulturstråket internt och externt och i samarbete med en arki-tekt¬byrå. Efter valet 2014 förändras den politiska representationen i Ängelholms kommun och det innebar att arbetet med Kulturstråket avstannar. Uppdraget att driva biblioteket finns kvar, men arbetet som lagts på att förändra och förbereda verksamheten inför ombyggnaden stannar av. Det blir vid denna tidpunkt mycket tydligt att biblioteket är en politiskt styrd verksamhet och att bibliotekspersonalen är tjänstemän som verkar på uppdrag av politikerna i kommunen. Föränd-ringar¬na upplevs delvis olika på de skilda nivåerna i organisationen. I samtal med personalen fram¬kommer att samarbetet med arkitekten var givande för många. Många var inledningsvis tvek-sam¬ma till förslaget men flera ändrade sig under arbetets gång. Det finns en stor variation bland per¬sonalen i hur man uppfattar förändringen, en person kan också hysa flera uppfattningar. Även om arbetet med ombyggnaden inte fortsätter så har arbetet med Kulturstråket påverkat perso¬na-len och för de flesta, även för de som inte är positiva till Kulturstråksprojektet, är det positiva er-fa¬renheter. Samtal på arbetsplatsen om bibliotekets uppgift och betydelse uppger alla som viktigt.När folkbibliotek utvecklas, exempelvis i riktning mot kulturhus, och förändras så påverkas i sin tur bibliotekarieidentiteten. Konflikter mellan olika förståelser av folkbibliotek och därmed av ar-be¬tet att vara bibliotekarie framträder, vilket är tydligt i materialet som redovisats för arbetet vid de två biblioteken. Starkt polariserade uppfattningar kring projektet finns endast vid biblioteket i Ängelholm men även vid biblioteket i Arlöv, där det råder enighet inom personalen om att pro-jek¬tet är positivt för verksamheten, väcker de förändringar som projektet inneburit i verksam¬het-en frågor kring vad ett bibliotek är och vad man som bibliotekarie ska arbeta med samt hur man ska prioritera mellan olika arbetsuppgifter.Institutionell teori i kombination med begrepp från Gilles Deleuze och Félix Guettari möjliggör en kritisk men inte dystopisk analys av samtida folkbiblioteksutveckling. Deleuze och Geuttari är en del av den posthumanistiska eller ontologiska vändningen där fokus riktas inte mot hur värl-den är utan hur den ständigt och oupphörligen görs eller uppförs. Ett förslag till ett nybildat ord, av relevans för det som undersöks i denna studie, som jag vill föra fram är att utforska vad som sker om vi i stället för att tala om bibliotek som substantiv talar om det som verb, att biblioteka. För¬slaget innebär en förflyttning av uppmärksamhet från ett konstant tillstånd, som eventuellt är hotat och måste försvaras, till ett kontinuerligt uppförande, görande, tillblivande. När vi ser bibliotek som kreativa och produktiva institutioner så kan vi använda Deleuze och Guettaris begrepp arrangemang för att förstå hur bibliotek fungerar i relation till omvärlden (Gerolami 2015, s 168). Biblioteket kan då få och ta en betydligt mer framträdande social roll. Genom att formulera bibliotek som ett arrangemang bedöms biblioteket i relation till de kopp-lingar som görs till andra arrangemang. Eftersom kopplingarna förändras över tid blir tyngdpun¬k-ten olika vid olika tidpunkter och risken att domineras av några få externa starka röster blir min-dre. Om biblioteket förstås som en helhet med en central kärna kan ett tappat fokus bli ödes-digert. Men med en förståelse av biblioteket som ett mångnukleärt arrangemang där inte en central kärna utan flera kärnor finns förändras bilden.I mina möten med bibliotekarier har jag mött en variation av förståelser av både yrket och institu-tionen de arbetar inom. De förändringar som de möter i arbetet påverkar uppfattningarna av det. En av bibliotekarierna uttrycker att det är viktigt att tvingas tänka nytt och sätter då ord på den dy¬na¬mik som finns i yrket mellan tradition och förnyelse. Att verka i den dynamiken och för-ändra sin förståelse eller möjligen hysa flera förståelser samtidigt innebär påfrestningar men ses också som något givande av flera. Det är paradoxer att förhålla sig till som kan vara smärtsamma och även fyllda av glädje över arbetet. Dessa skillnader i förståelser är en fördel och en tillgång, något som ska beredas plats i diskussionen bland dem som är bibliotekarier menar jag.Vidare framträder tydligt i en posthumanistisk analys av bibliotek att det inte går att koppla bort uppdragsgivarna från förståelsen av institutionen. En förutsättning för att kunna biblioteka är medel för verksamheten. Uppdragsgivarna i offentlig verksamhet är politikerna och de behöver inte vara, och är förmodligen inte, professionellt verksamma inom bibliotekssektorn.För att de biblioteksanställda ska kunna uppföra bibliotek på bästa sätt behöver de politikers stöd och uppdrag att utföra sitt arbete samt allmänhetens förtroende och sin egen tilltro till att de kan utföra det arbetet. Det kräver ett kontinuerligt ifrågasättande och en avstämning mot det omgiv-ande samhället och en lyhördhet att vara trogen bibliotekets roll i samhället och för samhället som den kreativa och produktiva kraft de kan vara. Det torde även kräva att reflektera över i vilken mån de politiska besluten är de bästa för att tillförsäkra allas rätt till bibliotek. Det är en professionell uppgift att utveckla men också en professionell uppgift att inte lånas till andras uppgifter. Med en förståelse av bibliotek som verb menar jag att denna dialog behöver göras både i ord och handling, i relation till det kontinuerliga uppförandet av bibliotek. Avväg-ningar mellan olika positioner behöver göras kontinuerligt och är inte uttryck för individers för-måga att anpassa sig. Dialogen är en del av det professionella utförandet och att hålla denna dia-log i relation till utförandet igång är bibliotekschefens uppgift, menar jag. Att förstå bibliotek som ett verb innebär att medarbetarna behöver förhålla sig till utvecklingen och sina egna ställningstaganden. Detta förhållningssätt och hur förhållningsättet kommer till uttryck i göranden och dialog är det sätt som den professionella rollen kommer till uttryck på. Att diskutera och delta i dialogen och utförandet av bibliotek är sätt att utöva sin professionella roll på samtidigt som det ska göras i den riktning som ges av ledningen. På många sätt är bibliotekens framtid en allvarlig fråga och en viss lekfullhet kan vara ett sätt att besvara den, inte för att förminska allvaret utan som ett sätt att samla kraft och praktisera mot-stånd mot strömningar som tenderar att förminska folkbibliotekens och folkbibliotekariers samhälleliga roll

Lund critical library studies – A new research group

We argue that there is a need for a more elaborate and sophisticated discussion of if, and then how, the public library fulfils its social role to contribute to democracy. Therefore, we have formed the Lund Critical Library Studies group with a shared interest of contributing to a more nuanced and rich discussion about public libraries. This allows us to engage in discussions on how the library can be a space where diverse people come together and debate dissimilar views on shared matters. We advocate the public library not by indiscriminately embracing it, but by critically examining how it is performed and discussing alternatives. In this paper, we will indicate some pathways that we previously have followed and also point out future directions that we want to pursue