Nature based design : a proposal of Hammarparken based on ecosystem analysis

Enligt FN ska en hållbar utveckling tillgodose dagens behov utan att det sker på bekostnad av framtida generationer. Dagens ideal är den täta och gröna staden, två kontrasterande värden som ofta innebär motsättningar. Det är därmed viktigt att reflektera kring hur de val som görs i dag kan påverka framtida förutsättningar i den urbana miljön. Ett sätt att lyfta naturens värden för den urbana miljön är genom begreppet ekosystemtjänster, som beskriver ekosystemens påverkan på människors välbefinnande. Uppsala kommun genomför just nu ett stort förtätningsprojekt inom befintlig stadsstruktur, där Hammarparken i Eriksberg är ett av de planerade förtätningsområdena. Idag är Hammarparken ett populärt rekreationsområde med stor andel skogsmark. En föreslagen detaljplan för området låg ute för samråd under våren 2019, men omarbetas i nuläget då projektet fick ta emot en del kritik från allmänheten på grund av dess påverkan på rekreativa och ekologiska värden. Detta arbete undersöker hur ekosystemtjänster kan användas som metod för att utvärdera konsekvenser av förtätning, samt hur begreppet kan användas i gestaltningsprocessen för att skapa urbana grönområden med höga ekologiska och sociala värden. Arbetet utgår från Uppsala kommuns detaljplan. Genom analys undersöks vilka ekosystemtjänster som finns i området i nuläget, vilka miljöer de är knutna till, samt hur de påverkas av den föreslagna förtätningen. Analysen ligger sedan till grund för gestaltningsförslag på två skalor: vårt förslag till husplacering och en gestaltning av parkmarken, med syfte att förbättra förutsättningarna för ekosystemtjänster i Hammarparken. Resultatet visar en husplacering med fokus på att bevara skog i sammanhållna grönstråk, som leder vidare till kringliggande grönområden, samt en bebyggelse som frigör siktlinjer mot Ekebydalen, möjliggör gårdar med mer ljusinsläpp och plats för umgänge. Parkgestaltningen syftade till att skapa en kvarterspark som uppfyller boendes behov av vardagsrekreation, bland annat genom nyskapade målpunkter, tydligare rörelsestråk och bevarade naturområden. Ekosystemtjänster används som utgångspunkt vid gestaltningen för att förbättra förutsättningar för exempelvis pollinering, artspridning och biologisk mångfald. Avslutningsvis diskuteras resultatet, samt hur våra avvägningar påverkat utfallet. Eftersom vi inte haft samma begränsningar som kommunen har vi kunnat utforska platsen från ett annat perspektiv, vilket har lett till andra slutsatser. Grönytornas viktiga funktioner i staden kontrasterar mot behovet av fler bostäder, vilket kräver en medvetenhet hos berörda parter i stadsutvecklingen kring beslutens fördelar och nackdelar. Att arbeta med naturen som grund kan vara en metod i arbetet för social och ekologisk hållbarhet i stadsplanering.According to the UN, a sustainable city development should be able to fulfill contemporary needs without negatively affecting future generations. The current trend, with dense and green cities, includes contrasting values that often conflict with each other. Therefor, it is important to consider how decisions can affect future prerequisites for the urban environment. One way to convey the benefits of nature in the urban environment is by using the term ecosystem services, that describes the positive effects of ecosystems for human well-being. The municipality of Uppsala currently plan to densify the city of Uppsala, where Hammarparken in Eriksberg is one of the affected districts. Today, Hammarparken is a popular recreational area, characterized by its pine forest. A zoning plan for the area was presented during 2019, and is currently reworked due to critique regarding the large impact on recreational and ecological values. This report examines how ecosystem services can be used as a method to evaluate the consequences of densification, and how the term can be used in the design process to create urban green areas with high social and ecological values. The report uses the proposed zoning plan from the municipality of Uppsala as a base. Thorough analysis, present ecosystem services in the area were investigated, which environments they are connected to, and also how their presence is affected by the suggested zoning plan. The conclusions drawn from the analysis resulted in two design proposals on two scales: one adapted version of the built structure and also a design proposal for the park area, with a purpose to improve the prerequisites for ecosystem services in Hammarparken. The result shows a house placing that focuses on preserving existing forest in coherent green areas that connects to surrounding greenery, and also enable sightlines towards Ekebydalen, create yards with better prerequisites for natural light and space for social interactions. The design proposal for the park area aims to create a park that can fulfill the residents recreational needs, including new social nodes, reinforced paths of movement and preserved natural areas. Ecosystem services were used as a basis for the design to improve, for instance, the prerequisites for pollination, movement of species and biodiversity. After this, the result and how it may have been affected by the chosen perspective and conclusions, were discussed. Because we didn’t have the same limitations as the municipality, we have been able to explore the site from a different perspective, resulting in different conclusions. The important functions of green space within the city contrasts the need for additional housing, stressing the importance of an awareness amongst stakeholders in city development regarding pros and cons of the decisions that are made. To work with nature as a foundation can be method towards social and ecological sustainability in city planning

TGF-β1 as a prognostic factor in the process of early osteoarthrosis in the rabbit knee

AbstractObjective To assess changes in knee joint fluid concentrations of transforming growth factor-β1 (TGF-β1) and proteoglycan (PG) fragments during the early course of post-traumatic osteoarthrosis (OA) after meniscectomy in the rabbit knee, and to ascertain whether the concentrations of these substances shortly after operation could be used as prognostic markers for the OA process.Design In 15 rabbits with medial meniscectomy in one knee and a sham operation in the other knee, synovial lavage fluid samples were taken repeatedly, before operation, every third week post-operatively until 12 weeks, thereafter every sixth week, and at death. Five rabbits each were killed at 13, 25 and 40 weeks. Synovial lavage fluid samples from five non-operated rabbits served as controls. At death, two histological scores were formed that characterized the highest (MAX) and the overall (ALL) degree of OA changes in each joint.Results TGF-β1 and PG fragment concentrations in synovial lavage fluid correlated highly (R=0.81, P< 0.001). Both OA scores were higher in meniscectomized than controls (P< 0.05). The synovial lavage fluid concentration of TGF-β1 at 3 weeks, but no other time point, correlated to the histological scores (ALL, R=0.58; MAX, R=0.52;P< 0.001).Conclusion Higher concentrations of TGF-β1 in synovial lavage fluid early after surgery seemed indicative for the later development of more severe OA changes in contrast to lower concentrations. The association between TGF-β1 and the changes found later in the cartilage was underlined by the high correlations between this substance and PG fragment concentrations in synovial lavage fluid at all time points

The impact of serotonin on mental health in dogs with focus on aggression and anxiety

Behavioural problems in dogs might affect the welfare of both humans and dogs negatively. Today, psychological diseases such as depression, are common in humans. In contrast, in dogs, behavioural problems associated with separation and anxiety are commonly reported. Serotonin has appeared to be important for development of depression in humans, and it can therefore be interesting to study if changes in serotonin levels are correlated to behavioural problems in dogs as well. This literature study aims to investigate if there are associations between serotonin and behaviour in dogs and if breed, gender, feed and exercise can affect the serotonin concentration. Since the literature mainly reports studies on aggression and anxiety in dogs this literature study focuses on these issues. Serotonin is a biogenic amine, synthesized from tryptophan, and can be classified as neurotransmitter, a hormone or a mitogen. It has several functions and operates for example in the central nervous system, the gastrointestinal tract and the cardiovascular system. There are seven subtypes of serotonin receptors which are called 5-HT1-7. The serotonin concentration has been reported to be lower in aggressive and anxious dogs. The concentration may be affected by breed, and possibly by gender and age. A larger amount of tryptophan in the food can have an impact on the concentration, as well as exercise. However, further research is required since many of the studies show contradictory results.Beteendeproblem hos hund kan påverka både människors och hundars välfärd negativt. Psykisk ohälsa, som depression, är idag mycket vanligt hos människor. Hos hundar rapporteras istället ofta orosrelaterade beteendeproblem såsom separationsångest och rädslor. Hos människa har serotonin visat sig ha betydelse för utvecklandet av depression, och det kan därför vara av intresse att undersöka om det finns motsvarande samband hos hund. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sinnesstämningen hos hund påverkas av serotonin, samt om ras, kön, ålder, foder och motion har någon inverkan. Då merparten av litteraturen behandlar aggressivitet och oro hos hund har denna litteratursammanställning fokuserat på detta. Serotonin syntetiseras från tryptofan och är en biogen amin som kan fungera som neurotransmittor, hormon eller mitogen. Serotonin har flera olika funktioner, bland annat verkar substansen i det centrala nervsystemet, magtarmkanalen och i hjärt-kärlsystemet. För närvarande finns sju huvudgrupper av serotoninreceptorer som kallas för 5-HT1-7. Det tycks finnas vissa samband mellan serotonin och sinnesstämning hos hund och serotoninkoncentrationen tycks ofta kunna vara lägre hos aggressiva och oroliga hundar. Koncentrationen har rapporterats kunna påverkas av hundens ras, och möjligtvis kön och ålder. En högre andel tryptofan i fodret kan eventuellt ha en inverkan på koncentrationen och även hundens motion kan möjligtvis påverka serotoninnivåerna. Flera studier visar dock motsägelsefulla resultat och ytterligare forskning inom området behövs