Next station: Igelbäcken nature reserve : design of an abandonned subway station into an entrance to a nature reserve

Projektet är ett gestaltningsförslag som handlar om Kymlinge övergivna tunnelbanestation som ligger på blå linjens Akallagren i norra Stockholm. Tunnelbanestationen byggdes och förbereddes på 1970-talet för en planerad men inte byggd stadsdel, och öppnades sedan ald- rig. Att området senare blev naturreservat gjorde saken ännu svårare och stationen ligger än idag övergiven, cirka femtio år efter bygget och har idag börjat likna en modern ruin. Sam- tidigt har konkurrensen om ytorna i staden hårdnat och grönområdena har blivit allt färre i takt med urbaniseringens framfart. Tillgängligheten till natur, grönstruktur och friluftsliv har minskat, inte minst på grund av fragmenteringen av landskapet till följd av ny infra- struktur, som skapat barriärer som utgör både fysiska och psykiska hinder. Dessa barriärer är troligtvis en av anledningarna till att även den upplevda tillgången till stadens naturom- råden sjunkit. Det här projektet utgår från möjligheten att öppna stationen för besökare till naturområdet. Det blir ett sätt att ge fler av stadens människor tillgång till naturreservatet i form av en ny entré centralt beläget i området, men också att skapa en ny form av upplevelse i staden vars tunnelbanestationer idag nästan uteslutande omgärdas av centrum präglade av arbete, bostad och/eller kommers. Projektet handlar om hur man kan omgestalta statio- nen till att fylla denna nya funktion som "entré till naturen", samtidigt som dess identitet som modern ruin bevaras. Med hjälp av analyser, platsbesök, litteraturstudier, skisser och gestaltande har projektet lett fram till ett gemensamt gestaltningsförslag av en entré till naturreservatet och en station på blå linjen, som ämnar bevara karaktären av den övergivna stationen och samtidigt berätta dess historia.The project is a design proposal that deals with the abandoned Kymlinge subway station, located on the blue line towards Akalla, in northern Stockholm. The subway station was built and prepared for in the 1970’s for a planned, but not yet constructed district, which was never realised. The fact that the area later became a nature reserve made matters even more difficult and the station is still today left abandoned, around fifty years after the construction and has begun to resemble a modern ruin. Meanwhile, the competition of space in the city has intensified as green areas have become fewer in line with the progress of urbanisation. Accessibility to nature, green structure and outdoor life has decreased, not least due to the fragmentation of the landscape as a result of new infrastructure, which has created barriers that constitute both physical and psychological obstacles. These barriers are probably one of the reasons why the perceived access to the city’s natural areas also has diminished. This project is based on the possibility of opening the station for visitors to the nature area. It will be a way to give more people of the city access to the nature reserve in the form of a new entrance, centrally located in the area, but also to create a new form of experience in the city, where subway stations today are almost exclusively surrounded by the center, characterized by work, housing and/or commerce. The project focuses on how to transfigure the station to fulfill this new function as ”entrance to nature”, while preser- ving its identity as a modern ruin. With the help of analyses, site visits, literature studies, sketches and design, the project has led to a joint design proposal for an entrance to the nature reserve and a station on the blue line, which intends to preserve the character of the abandoned station while also telling its history

Att kommunicera landskapsarkitektur - om problematiken med bilden som kommunikationsmedel

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera. Bilden är bra på att förmedla de objektiva värdena men mindre bra på att förmedla subjektiva värden. Att använda bilden som kommunikationsmedel i den utsträckning vi gör idag begränsar landskapsarkitekturen då vi riskerar att i vårt arbete enbart fokusera på de värden som bilden förmår visa.Today, landscape architects communicate their ideas mostly with images. To communicate with images is imprecise because the interpretation is based on personal experience. This means that the communication of landscape architecture, by the architect, is built upon personal interpretations. The purpose of this thesis is to obtain a deeper understanding of how landscape architecture is influenced by the use of images as a medium for communication. This is achieved through a review of literature to examine problems and consequences that follow when landscape architecture is communicated using images. The study has shown that landscape architects are operating in a world that is defined by representations. During the process of completing a received assignment we use representations to communicate and discuss the task. Representations can work as a tool that helps understand complex situations, but they always omit information, even though they are considered to be interpretations. Landscape architecture contains both subjective and objective values. The subjective values are those we find hard to communicate while the objective values are easier for us to communicate. The image can communicate objective values effectively but the subjective values can be more difficult. To use the image in the extent that we do today limits the possibilities for landscape architecture to progress because we tend to focus on the values that the image is able to show

Utvecklingsförslag för rid- och mountainbikeslingor i Järavallens naturreservat

Detta är en lösningsorienterad uppsats som har grundat sig på huruvida alternativa dragningar av stigar för olika besökskategorier kan göras för att skapa harmoni mellan grupperna och intressena utan att skada värdefull natur och med så små naturskador som möjligt. Jag har gett ett förslag till var de nya stigarna ska gå för att minimera de konflikter och konfliktsträckor som finns i området mellan olika besöksgrupper. Övergripande behandlas även vilken skada MTB-cykling och ridning gör på marken och trädets rötter. Miljön förändras av sig själv naturligt och all aktivitet påverkar naturen i någon grad. Förvaltning handlar inte bara om att bevara och utveckla utan också att hindra oönskade förändringar. Syftet med Järavallens strövområde är att erbjuda en rik och intressant naturupplevelse för dem som besöker området. Med rätt kunskap och ett klokt agerande går det att minska konflikter både mellan nyttjare av olika slag och mellan nyttjare och natur. Den forskning som jag har hittat inom området kommer från Australien, Kanada och Nordamerika. Djupare studier gällande svenska förhållanden har inte publicerats. Detta ser jag som en betydande brist, då Sverige har unika naturförhållanden och även vår allemansrätt att förhålla oss till. Dessutom finns det mer forskning på hur vandring påverkar natur och mark än vad ridning och mountainbikecykling gör. Det är även brist på forskning som tar upp skillnader på omfattningen vid markskada beroende på vilka gångarter hästarna rids i, likaså markskadan som mountainbikecykling kan åstadkomma. Forskning kring eventuella konflikter mellan de olika nyttjarna och vilka konsekvenser det blir för friluftsutövarna är mycket begränsad

Impact of spatial soil and climate input data aggregation on regional yield simulations

We show the error in water-limited yields simulated by crop models which is associated with spatially aggregated soil and climate input data. Crop simulations at large scales (regional, national, continental) frequently use input data of low resolution. Therefore, climate and soil data are often generated via averaging and sampling by area majority. This may bias simulated yields at large scales, varying largely across models. Thus, we evaluated the error associated with spatially aggregated soil and climate data for 14 crop models. Yields of winter wheat and silage maize were simulated under water-limited production conditions. We calculated this error from crop yields simulated at spatial resolutions from 1 to 100 km for the state of North Rhine-Westphalia, Germany. Most models showed yields biased by <15% when aggregating only soil data. The relative mean absolute error (rMAE) of most models using aggregated soil data was in the range or larger than the inter-annual or inter-model variability in yields. This error increased further when both climate and soil data were aggregated. Distinct error patterns indicate that the rMAE may be estimated from few soil variables. Illustrating the range of these aggregation effects across models, this study is a first step towards an ex-ante assessment of aggregation errors in large-scale simulations

Exploring practices for facilitating integrated strategic land use and transport planning in the Nordic countries

Drawing on examples from the Nordic countries, this article aims to explore the practical application of strategic policy and planning instruments and approaches that facilitate the integration of land use and transport planning and promote sustainable policy measures through collaboration among stakeholders across various governance levels. This research applies a qualitative research design including literature research, interviews, and workshops involving practitioners from the five Nordic countries. In this paper, we present an overview of the planning structure in the Nordic countries, including institutions that govern land use and transport planning. We identify different approaches to bridge the gap between land use and transport planning, such as the Finger Plan in Denmark, MAL in Finland, Concept Studies in Norway, and Strategic Choice of Measures in Sweden. Many of the examples employ informal collaborative approaches among authorities to form a shared vision and seek consensus on a combination of policy measures and actions. The paper examines collaborative approaches in relation to regulatory planning and discusses the role of these processes in advancing integrated land use and transport planning and fostering sustainable urban development

Aggregation of soil and climate input data can underestimate simulated biomass loss and nitrate leaching under climate change

Predicting areas of severe biomass loss and increased N leaching risk under climate change is critical for applying appropriate adaptation measures to support more sustainable agricultural systems. The frequency of annual severe biomass loss for winter wheat and its coincidence with an increase in N leaching in a temperate region in Germany was estimated including the error from using soil and climate input data at coarser spatial scales, using the soil-crop model CoupModel. We ran the model for a reference period (1980-2010) and used climate data predicted by four climate model(s) for the Representative Concentration Pathways (RCP) 2.6, 4.5 and 8.5. The annual median biomass estimations showed that for the period 2070-2100, under the RCP8.5 scenario, the entire region would suffer from severe biomass loss almost every year. Annual incidence of severe biomass loss and increased N leaching was predicted to increase from RCP4.5 to the 8.5 scenario. During 2070-2100 for RCP8.5, in more than half of the years an area of 95% of the region was projected to suffer from both severe biomass loss and increased N leaching. The SPEI3 predicted a range of 32 (P3 RCP4.5) to 55% (P3 RCP8.5) of the severe biomass loss episodes simulated in the climate change scenarios. The simulations predicted more severe biomass losses than by the SPEI index which indicates that soil water deficits are important in determining crop losses in future climate scenarios. There was a risk of overestimating the area where "no severe biomass loss + increased N leaching" occurred when using coarser aggregated input data. In contrast, underestimation of situations where "severe biomass loss + increased N leaching" occurred when using coarser aggregated input data. Larger annual differences in biomass estimations compared to the finest resolution of input data occurred when aggregating climate input data rather than soil data. The differences were even larger when aggregating both soil and climate input data. In half of the region, biomass could be erroneously estimated in a single year by more than 40% if using soil and climate coarser input data. The results suggest that a higher spatial resolution of especially climate input data would be needed to predict reliably annual estimates of severe biomass loss and N leaching under climate change scenarios