Internetgenerationen bit för bit : Representationer av IT och ungdom i ett informationssamhälle

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding in relation to the construction of a ‘Net Generation’. With regards to the idea of an information society, technologies and young people are given certain positions, which are not in any sense natural but are socially constructed. This thesis explores these socially given meanings and shows what types of meanings are prioritized and legitimized. The exploration is conducted by examining, both externally and internally, given meanings of a generation identity. The external (nominal identification) in this study is understood as the construction of an abstract user and is studied by means of academic texts concerning the ‘Net Generation’. The internal (virtual identification) involves young people’s construction of their generation identity and is studied by means of collage. The collages are used to understand how the young participants position themselves in contemporary society and how they, as concrete users, articulate their relationship with information technologies.   The findings show that the ‘type of behavior’ which is articulated in the signifying practice of the construction of the abstract user, ‘Net Generation’, reduces users and technology to a marketing / economical discourse. In addition the idea of the abstract user implies that all users have the same possibilities to achieve ‘success’ in the information society, by being active ‘prosumers’. The concrete users articulate that they feel stressed and pressured in relation to all the choices that they are expected to make. In this sense, the participants do not articulate the (economical) interests as assumed for the ‘Net Generation’, but, rather articulate interests to play, to have a hobby and be social when using information technologies.   What this thesis thus proposes, is to critically explore the ‘taken for granted’ notions of a technological order in society as pertaining to young people. Only if we understand how socially given meaning is constructed can we break loose from the temporarily prioritized values to which the position of technology and users are fixed

OPENING THE BOX : Exploring the presumptions about the 'Net Generation'

There are many names or labels which refer to the generation growing up with digital media and these include labels such as ‘Net Generation’ (Tapscott, 1998), ‘digital natives’ (Prensky, 2001), ‘cyberkids’ (Holloway, 2003) and ‘MySpacegeneration’ (Rosen, 2008). The core idea behind these labels is that young people who have grown up surrounded by digital technology are very different to previous generations in their way of using and even thinking about the new digital technology. This appears to be reinforcing a generational divide and makes the assumption that young people can be categorized into one group in relation to their use of ICTs. The approach in this thesis is to empirically explore, in order to nuance, some of these presumptions about the ‘Net Generation’ (defined according to Tapscott). Thus, the research question is: How can the presumptions about the ‘Net Generation’ be nuanced? The following three presumptions have been explored within the three papers included in the thesis: i) The ‘Net Generation’ diverges from previous generations in relation to the use of internet; ii) The ‘Net Generation’ is techno-savvy or digitally competent; iii) The digitally competent ‘Net Geners’ are also digital participants since there is a causal relationship between digital competence and digital participation. The explorations are conducted by using the theoretical concepts ‘digital skills’, ‘self-efficacy’ and ‘participatory culture’. Several hypotheses,deduced from previous research, have been tested on a national representative sample of people born between the years 1978 and 1997 (categorised as the ‘Net Generation’). The results show that ‘Net Geners’ internet usage is diversified;hence, it is simplified to talk about them as a homogeneous group. Those included in the categorisation have different opportunities to participate in the digital society. Their internet usage differs both in terms of how much time they spend and what they do online. Their digital skills and self-efficacy in the use of computers are also different and so is the perceived feeling of participation in the information society. This implies that the ‘Net Geners’ do not have equal conditions in relation to participation in the digital society. However, what is meant by participation is still an unresolved question which requires further exploration.SAMMANDRAG Idag beskrivs ofta generationen som vuxit upp med internet och digitala medier i termer av att vara en ”internetgeneration” (Tapscott, 1998), "digitala infödingar" (Prensky, 2001), "cyberkids" (Holloway, 2003) eller "MySpace-generation" (Rosen, 2008). Dessa antaganden bygger på att det finns en generationsskillnad i förhållningssätt till internet, d.v.s. att ”internetgenerationen” är de som är kunniga och vana internetanvändare till skillnad från äldre generationer som inte helt naturligt kan ta till sig den nya digitala tekniken. Avhandlingens syfte är att empiriskt undersöka ett antal antaganden om ”internetgenerationen” för att ta reda hur dessa kan nyanseras. Således är frågeställningen: Hur kan antaganden om "internetgenerationen" nyanseras?   Följande tre antaganden har utforskats inom de tre artiklarna som ingår i avhandlingen: i) "internetgenerationen" skiljer sig från tidigare generationer när det gäller användningen av internet, ii) "internetgenerationen" är tekniskt kunniga eller digitalt kompetenta; iii) den digitalt kompetenta "internetgenerationen" är också digitalt delaktig eftersom det finns ett orsakssamband mellan digital kompetens och digital delaktighet. För att empiriskt undersöka antagandena om internetgenerationen har teoretiska koncept så som ”digital skills”, ”self-efficacy” samt ”participatory culture” använts. Ett antal hypoteser som deducerats utifrån tidigare forskning har testats på ett riksrepresentativt urval av personer födda mellan 1978 och 1997 (de som tillhör internetgenerationen). Resultaten visar att det är en förenklad bild att prata om en internetgeneration. De som ingår i den kategoriseringen har olika förutsättningar att delta i det digitala samhället. Deras internetanvändning skiljer sig åt både när det gäller hur mycket tid de spenderar samt vad de gör online. Deras digitala kompetens och självförtroende när det gäller användning av datorer skiljer sig också åt och det gäller även den upplevda känslan av delaktighet i informationssamhället. Detta indikerar att inte alla har samma förutsättningar att vara delaktiga i det digitala samhället. Vad som däremot innebär att vara delaktig är fortfarande en obesvarad fråga som behöver ägnas mer uppmärksamhet i framtida studier

Innovative and co-created information management for the follow-up of Residential Care Homes for Children and Young People. : A Collaboration between Mid-Sweden University and Örnskoldsvik and Härnösand Municipalities

Projektet har varit ett samverkansprojekt mellan Forum för digitalisering/MIUN och kommunerna Örnsköldsvik och Härnösand. Syftet med projektet var att kartlägga informationsbehoven vid uppföljning av Hem för vård eller boende (HVB) för barn och ungdomar, samt tillsammans med involverade aktörer arbeta fram ett förslag till en modell som kan leda till en effektivare informationsförsörjning. Med informationsförsörjning avsågs att olika målgrupper skulle ha tillgång till den information som de behöver. Det innefattar också de krav på hantering, organisation, informationssäkerhet, lagring, återvinning och förmedling av information som krävs för att det ska vara möjligt (eSam, 2018). Projektet förhöll sig till ett redan påbörjat, länsgemensamt arbete gällande uppföljning av HVB för barn och ungdomar. Det länsgemensamma arbetet tog avstamp i ett uppdrag åt FoU Västernorrland, som handlade om att skapa förståelse för kommunernas processer för uppföljning av avtal med upphandlade HVB (se Blomberg & Wadell, 2017:3). I uppdraget identifierades bland annat behovet av länsgemensam informationshantering och uppföljning av HVB-placeringar. För att kunna få till en bra uppföljning av HVB behöver man fånga och hantera den information som uppstår, på ett effektivt och innovativt sätt. Utgångspunkten för projektet har varit att identifiera vad som behövs för att kunna skapa processorienterat arbetssätt som möjliggör uppföljning i syfte att lära och förbättra verksamheten. Projektet föreslår en modell för effektivare informationsförsörjning som skapats tillsammans med studiens deltagare

Systematisk uppföljning i socialtjänsten: Vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker?

Systematisk uppföljning (SU) presenteras som ett viktigt verktyg i relation till olika utmaningar i svensk offentlig sektor, inte minst inom socialtjänsten. Socialstyrelsen och SKR beskriver SU som ett centralt inslag i arbetet med evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning. SU beskrivs även syfta till att öka kvalitet, utveckla och förbättra verksamheter, skapa beprövad erfarenhet, bidra till transparens samt underlätta infriandet av krav och förväntningar. Samtidigt som det på nationell nivå görs satsningar rörande SU, i syfte att stötta lokala verksamheter i socialtjänsten, råder utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv en osäkerhet kring vilka uppföljningar som faktiskt genomförs, hur dessa används samt vilka prioriteringar som bör göras i relation till systematisk uppföljning. Omfattningen av olika uppföljningar och uppföljningssystem har i många regioner och kommuner blivit svåröverskådlig, parallellt med att nyttan med SU upplevs oklar. Vilken typ av uppföljningar som ska ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet är inte självklart, och ännu oklarare tycks det vara hur uppföljningar ska användas för att bilda kunskap om och utveckla verksamheter inom socialtjänsten. I vårt paper presenteras en empirisk studie av hur systematisk uppföljning uppfattas av personer i socialtjänsten som arbetar med verksamhetsutveckling. Vi fokuserar på tre frågeställningar: 1) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på dess fokus och användningsområden? 2) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på den kunskap som genereras? 3) Vilka utmaningar uttrycks när det gäller arbetet med systematisk uppföljning i praktiken? På basis av resultaten diskuteras om SU i socialtjänsten är­ vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker

Systematisk uppföljning i socialtjänsten: Vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker?

Systematisk uppföljning (SU) presenteras som ett viktigt verktyg i relation till olika utmaningar i svensk offentlig sektor, inte minst inom socialtjänsten. Socialstyrelsen och SKR beskriver SU som ett centralt inslag i arbetet med evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning. SU beskrivs även syfta till att öka kvalitet, utveckla och förbättra verksamheter, skapa beprövad erfarenhet, bidra till transparens samt underlätta infriandet av krav och förväntningar. Samtidigt som det på nationell nivå görs satsningar rörande SU, i syfte att stötta lokala verksamheter i socialtjänsten, råder utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv en osäkerhet kring vilka uppföljningar som faktiskt genomförs, hur dessa används samt vilka prioriteringar som bör göras i relation till systematisk uppföljning. Omfattningen av olika uppföljningar och uppföljningssystem har i många regioner och kommuner blivit svåröverskådlig, parallellt med att nyttan med SU upplevs oklar. Vilken typ av uppföljningar som ska ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet är inte självklart, och ännu oklarare tycks det vara hur uppföljningar ska användas för att bilda kunskap om och utveckla verksamheter inom socialtjänsten. I vårt paper presenteras en empirisk studie av hur systematisk uppföljning uppfattas av personer i socialtjänsten som arbetar med verksamhetsutveckling. Vi fokuserar på tre frågeställningar: 1) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på dess fokus och användningsområden? 2) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på den kunskap som genereras? 3) Vilka utmaningar uttrycks när det gäller arbetet med systematisk uppföljning i praktiken? På basis av resultaten diskuteras om SU i socialtjänsten är­ vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker

Measuring for Whom? Investigating the Swedish Case of Open Comparisons

Today, the Swedish public sector is affected by a focus on measurement, control, evaluation, and systematic follow-up to improve work quality. Open comparisons are a series of surveys, initiated by National Board of Health and Welfare (NBHW) and works as a system for performance measurements. It is presented to serve comparisons of quality among municipalities, and to provide information to citizens who are supposed to choose public social services. This paper aims to investigate perceptions of Open Comparisons by professionals working with quality management in social services. The study uses focus group interviews and document analysis. The results reveal that professionals in social services considered Open Comparisons as time consuming, with excessive focus on quantitative data, lack of feedback, and too much interpretive flexibility, leading to mismatched data. These challanges raised questions regarding the validity of comparisons and the point of/meaning of Open Comparisons. This outcome leads to the question, ‘Who do open comparisons serve?'

Innovative and co-created information management for the follow-up of Residential Care Homes for Children and Young People. : A Collaboration between Mid-Sweden University and Örnskoldsvik and Härnösand Municipalities

Projektet har varit ett samverkansprojekt mellan Forum för digitalisering/MIUN och kommunerna Örnsköldsvik och Härnösand. Syftet med projektet var att kartlägga informationsbehoven vid uppföljning av Hem för vård eller boende (HVB) för barn och ungdomar, samt tillsammans med involverade aktörer arbeta fram ett förslag till en modell som kan leda till en effektivare informationsförsörjning. Med informationsförsörjning avsågs att olika målgrupper skulle ha tillgång till den information som de behöver. Det innefattar också de krav på hantering, organisation, informationssäkerhet, lagring, återvinning och förmedling av information som krävs för att det ska vara möjligt (eSam, 2018). Projektet förhöll sig till ett redan påbörjat, länsgemensamt arbete gällande uppföljning av HVB för barn och ungdomar. Det länsgemensamma arbetet tog avstamp i ett uppdrag åt FoU Västernorrland, som handlade om att skapa förståelse för kommunernas processer för uppföljning av avtal med upphandlade HVB (se Blomberg & Wadell, 2017:3). I uppdraget identifierades bland annat behovet av länsgemensam informationshantering och uppföljning av HVB-placeringar. För att kunna få till en bra uppföljning av HVB behöver man fånga och hantera den information som uppstår, på ett effektivt och innovativt sätt. Utgångspunkten för projektet har varit att identifiera vad som behövs för att kunna skapa processorienterat arbetssätt som möjliggör uppföljning i syfte att lära och förbättra verksamheten. Projektet föreslår en modell för effektivare informationsförsörjning som skapats tillsammans med studiens deltagare

Systematisk uppföljning i socialtjänsten: Vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker?

Systematisk uppföljning (SU) presenteras som ett viktigt verktyg i relation till olika utmaningar i svensk offentlig sektor, inte minst inom socialtjänsten. Socialstyrelsen och SKR beskriver SU som ett centralt inslag i arbetet med evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning. SU beskrivs även syfta till att öka kvalitet, utveckla och förbättra verksamheter, skapa beprövad erfarenhet, bidra till transparens samt underlätta infriandet av krav och förväntningar. Samtidigt som det på nationell nivå görs satsningar rörande SU, i syfte att stötta lokala verksamheter i socialtjänsten, råder utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv en osäkerhet kring vilka uppföljningar som faktiskt genomförs, hur dessa används samt vilka prioriteringar som bör göras i relation till systematisk uppföljning. Omfattningen av olika uppföljningar och uppföljningssystem har i många regioner och kommuner blivit svåröverskådlig, parallellt med att nyttan med SU upplevs oklar. Vilken typ av uppföljningar som ska ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet är inte självklart, och ännu oklarare tycks det vara hur uppföljningar ska användas för att bilda kunskap om och utveckla verksamheter inom socialtjänsten. I vårt paper presenteras en empirisk studie av hur systematisk uppföljning uppfattas av personer i socialtjänsten som arbetar med verksamhetsutveckling. Vi fokuserar på tre frågeställningar: 1) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på dess fokus och användningsområden? 2) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på den kunskap som genereras? 3) Vilka utmaningar uttrycks när det gäller arbetet med systematisk uppföljning i praktiken? På basis av resultaten diskuteras om SU i socialtjänsten är­ vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker

Information Management and E-services Development : The Follow-up Process of Residential Care Homes for Children and Young People in Two Swedish Municipalities

This article presents preliminary results of a study that explores the management of information critical to the follow-up process of the placement of children and young people in residential care homes in two municipalities in Sweden. The placement of children and young people is regulated by a stringent legal framework to protect their integrity. However, there is need to effectively capture, manage, use and re-use information for follow-up purposes. An effective follow-up is of paramount importance to the wellbeing of the placed individuals and to improve service delivery which can be innovatively pursued through the development of e-services. The study applied Participatory Action Research (PAR) and it also used an Enterprise Content Management (ECM) model with a focus on the Life Cycle Management of Information. The research findings confirmed lack of effective ways of managing information for the followup process, which makes the development of e-services more difficult