Internetgenerationen bit för bit : Representationer av IT och ungdom i ett informationssamhälle

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding in relation to the construction of a ‘Net Generation’. With regards to the idea of an information society, technologies and young people are given certain positions, which are not in any sense natural but are socially constructed. This thesis explores these socially given meanings and shows what types of meanings are prioritized and legitimized. The exploration is conducted by examining, both externally and internally, given meanings of a generation identity. The external (nominal identification) in this study is understood as the construction of an abstract user and is studied by means of academic texts concerning the ‘Net Generation’. The internal (virtual identification) involves young people’s construction of their generation identity and is studied by means of collage. The collages are used to understand how the young participants position themselves in contemporary society and how they, as concrete users, articulate their relationship with information technologies.   The findings show that the ‘type of behavior’ which is articulated in the signifying practice of the construction of the abstract user, ‘Net Generation’, reduces users and technology to a marketing / economical discourse. In addition the idea of the abstract user implies that all users have the same possibilities to achieve ‘success’ in the information society, by being active ‘prosumers’. The concrete users articulate that they feel stressed and pressured in relation to all the choices that they are expected to make. In this sense, the participants do not articulate the (economical) interests as assumed for the ‘Net Generation’, but, rather articulate interests to play, to have a hobby and be social when using information technologies.   What this thesis thus proposes, is to critically explore the ‘taken for granted’ notions of a technological order in society as pertaining to young people. Only if we understand how socially given meaning is constructed can we break loose from the temporarily prioritized values to which the position of technology and users are fixed

Systematisk uppföljning i socialtjänsten: Vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker?

Systematisk uppföljning (SU) presenteras som ett viktigt verktyg i relation till olika utmaningar i svensk offentlig sektor, inte minst inom socialtjänsten. Socialstyrelsen och SKR beskriver SU som ett centralt inslag i arbetet med evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning. SU beskrivs även syfta till att öka kvalitet, utveckla och förbättra verksamheter, skapa beprövad erfarenhet, bidra till transparens samt underlätta infriandet av krav och förväntningar. Samtidigt som det på nationell nivå görs satsningar rörande SU, i syfte att stötta lokala verksamheter i socialtjänsten, råder utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv en osäkerhet kring vilka uppföljningar som faktiskt genomförs, hur dessa används samt vilka prioriteringar som bör göras i relation till systematisk uppföljning. Omfattningen av olika uppföljningar och uppföljningssystem har i många regioner och kommuner blivit svåröverskådlig, parallellt med att nyttan med SU upplevs oklar. Vilken typ av uppföljningar som ska ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet är inte självklart, och ännu oklarare tycks det vara hur uppföljningar ska användas för att bilda kunskap om och utveckla verksamheter inom socialtjänsten. I vårt paper presenteras en empirisk studie av hur systematisk uppföljning uppfattas av personer i socialtjänsten som arbetar med verksamhetsutveckling. Vi fokuserar på tre frågeställningar: 1) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på dess fokus och användningsområden? 2) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på den kunskap som genereras? 3) Vilka utmaningar uttrycks när det gäller arbetet med systematisk uppföljning i praktiken? På basis av resultaten diskuteras om SU i socialtjänsten är­ vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker

Measuring for Whom? Investigating the Swedish Case of Open Comparisons

Today, the Swedish public sector is affected by a focus on measurement, control, evaluation, and systematic follow-up to improve work quality. Open comparisons are a series of surveys, initiated by National Board of Health and Welfare (NBHW) and works as a system for performance measurements. It is presented to serve comparisons of quality among municipalities, and to provide information to citizens who are supposed to choose public social services. This paper aims to investigate perceptions of Open Comparisons by professionals working with quality management in social services. The study uses focus group interviews and document analysis. The results reveal that professionals in social services considered Open Comparisons as time consuming, with excessive focus on quantitative data, lack of feedback, and too much interpretive flexibility, leading to mismatched data. These challanges raised questions regarding the validity of comparisons and the point of/meaning of Open Comparisons. This outcome leads to the question, ‘Who do open comparisons serve?'

Innovative and co-created information management for the follow-up of Residential Care Homes for Children and Young People. : A Collaboration between Mid-Sweden University and Örnskoldsvik and Härnösand Municipalities

Projektet har varit ett samverkansprojekt mellan Forum för digitalisering/MIUN och kommunerna Örnsköldsvik och Härnösand. Syftet med projektet var att kartlägga informationsbehoven vid uppföljning av Hem för vård eller boende (HVB) för barn och ungdomar, samt tillsammans med involverade aktörer arbeta fram ett förslag till en modell som kan leda till en effektivare informationsförsörjning. Med informationsförsörjning avsågs att olika målgrupper skulle ha tillgång till den information som de behöver. Det innefattar också de krav på hantering, organisation, informationssäkerhet, lagring, återvinning och förmedling av information som krävs för att det ska vara möjligt (eSam, 2018). Projektet förhöll sig till ett redan påbörjat, länsgemensamt arbete gällande uppföljning av HVB för barn och ungdomar. Det länsgemensamma arbetet tog avstamp i ett uppdrag åt FoU Västernorrland, som handlade om att skapa förståelse för kommunernas processer för uppföljning av avtal med upphandlade HVB (se Blomberg & Wadell, 2017:3). I uppdraget identifierades bland annat behovet av länsgemensam informationshantering och uppföljning av HVB-placeringar. För att kunna få till en bra uppföljning av HVB behöver man fånga och hantera den information som uppstår, på ett effektivt och innovativt sätt. Utgångspunkten för projektet har varit att identifiera vad som behövs för att kunna skapa processorienterat arbetssätt som möjliggör uppföljning i syfte att lära och förbättra verksamheten. Projektet föreslår en modell för effektivare informationsförsörjning som skapats tillsammans med studiens deltagare

Systematisk uppföljning i socialtjänsten: Vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker?

Systematisk uppföljning (SU) presenteras som ett viktigt verktyg i relation till olika utmaningar i svensk offentlig sektor, inte minst inom socialtjänsten. Socialstyrelsen och SKR beskriver SU som ett centralt inslag i arbetet med evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning. SU beskrivs även syfta till att öka kvalitet, utveckla och förbättra verksamheter, skapa beprövad erfarenhet, bidra till transparens samt underlätta infriandet av krav och förväntningar. Samtidigt som det på nationell nivå görs satsningar rörande SU, i syfte att stötta lokala verksamheter i socialtjänsten, råder utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv en osäkerhet kring vilka uppföljningar som faktiskt genomförs, hur dessa används samt vilka prioriteringar som bör göras i relation till systematisk uppföljning. Omfattningen av olika uppföljningar och uppföljningssystem har i många regioner och kommuner blivit svåröverskådlig, parallellt med att nyttan med SU upplevs oklar. Vilken typ av uppföljningar som ska ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet är inte självklart, och ännu oklarare tycks det vara hur uppföljningar ska användas för att bilda kunskap om och utveckla verksamheter inom socialtjänsten. I vårt paper presenteras en empirisk studie av hur systematisk uppföljning uppfattas av personer i socialtjänsten som arbetar med verksamhetsutveckling. Vi fokuserar på tre frågeställningar: 1) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på dess fokus och användningsområden? 2) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på den kunskap som genereras? 3) Vilka utmaningar uttrycks när det gäller arbetet med systematisk uppföljning i praktiken? På basis av resultaten diskuteras om SU i socialtjänsten är­ vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker

Information Management and E-services Development : The Follow-up Process of Residential Care Homes for Children and Young People in Two Swedish Municipalities

This article presents preliminary results of a study that explores the management of information critical to the follow-up process of the placement of children and young people in residential care homes in two municipalities in Sweden. The placement of children and young people is regulated by a stringent legal framework to protect their integrity. However, there is need to effectively capture, manage, use and re-use information for follow-up purposes. An effective follow-up is of paramount importance to the wellbeing of the placed individuals and to improve service delivery which can be innovatively pursued through the development of e-services. The study applied Participatory Action Research (PAR) and it also used an Enterprise Content Management (ECM) model with a focus on the Life Cycle Management of Information. The research findings confirmed lack of effective ways of managing information for the followup process, which makes the development of e-services more difficult

Systematisk uppföljning i socialtjänsten: Vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker?

Systematisk uppföljning (SU) presenteras som ett viktigt verktyg i relation till olika utmaningar i svensk offentlig sektor, inte minst inom socialtjänsten. Socialstyrelsen och SKR beskriver SU som ett centralt inslag i arbetet med evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning. SU beskrivs även syfta till att öka kvalitet, utveckla och förbättra verksamheter, skapa beprövad erfarenhet, bidra till transparens samt underlätta infriandet av krav och förväntningar. Samtidigt som det på nationell nivå görs satsningar rörande SU, i syfte att stötta lokala verksamheter i socialtjänsten, råder utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv en osäkerhet kring vilka uppföljningar som faktiskt genomförs, hur dessa används samt vilka prioriteringar som bör göras i relation till systematisk uppföljning. Omfattningen av olika uppföljningar och uppföljningssystem har i många regioner och kommuner blivit svåröverskådlig, parallellt med att nyttan med SU upplevs oklar. Vilken typ av uppföljningar som ska ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet är inte självklart, och ännu oklarare tycks det vara hur uppföljningar ska användas för att bilda kunskap om och utveckla verksamheter inom socialtjänsten. I vårt paper presenteras en empirisk studie av hur systematisk uppföljning uppfattas av personer i socialtjänsten som arbetar med verksamhetsutveckling. Vi fokuserar på tre frågeställningar: 1) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på dess fokus och användningsområden? 2) Hur uppfattas systematisk uppföljning med avseende på den kunskap som genereras? 3) Vilka utmaningar uttrycks när det gäller arbetet med systematisk uppföljning i praktiken? På basis av resultaten diskuteras om SU i socialtjänsten är­ vägen mot en kunskapsbaserad praktik eller resurskrävande mätning av fel saker

Making techno-economic rationality work : tensions in technology-enabled social service evaluations

Contemporary welfare organizations engage in various evaluation practices to assess the quality of their services. In this paper we report a qualitative exploration of how technology-enabled evaluations are understood by organizational members who participate in quality assurance activities in Swedish social services. The study contributes to critical information systems literature, focusing on the tensions professionals experience in relation to the digital systems they use for evaluations. For example, “quantities” take precedence over the qualities of such work, as information systems constrain ambitions to realize knowledge-based social services. The results reveal three tensions in professionals’ evaluation-related activities arising from conflicting uses or desires. One is between desires for flexible systems that enable reflection and standardized digital support systems. Another is between uses or desires for indicators that are meaningful at the operational level and for general, comparable measures at the management level. The third is between desires to use evaluation procedures for learning and control. The study contributes to both theory and practice related to technology-enabled evaluation of welfare services, and critical perspectives on information systems

Ungdomar i Timrå - åsikter och attityder : LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Denna rapport är produkten av Timrå kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar på högstadiet och gymnasiet. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ungdomsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport betraktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer. Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter avses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd. Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för urval och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen