A Brief Analysis of the Disputes Arising from China-African Civil and Commercial Transactions

Det jag vill belysa med den här studien är vad några pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet är enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begränsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken inställning pedagogerna har till ämnet samt hur de kopplar detta till förskolans läroplan. För att få fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer används. Detta för att uppsatsen bygger på pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av ämnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, två till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige. Sammanlagt var det åtta pedagoger som deltog i undersökningen. Min teoretiska bakgrund innefattar tidigare forskning, doktorsavhandlingar samt förskolans läroplan. I den här uppsatsen har jag valt att utgår från den sociokulturella synen på lärande eftersom barn ses som kompetenta individer som lär i en social gemenskap och att de konstruerar sin egen kunskap utifrån sina erfarenheter. Jag har sedan gjort analyser av mitt material från undersökningen och kopplat det till teoribakgrunden. I resultatet framkommer det att användningen av utomhuspedagogik i förskoleverksamheten varierar beroende på lärarens egen inställning till detta arbetssätt. Vissa pedagoger går ut högst två till tre gånger per vecka medan andra arbetar ute dagligen. Analysen visar att för en kategori av pedagoger är det en självklarhet att vara ute och de har den inställningen att det är att bara komma ut. En annan kategori arbetar planerat i projekt som kan bedrivas både inomhus och utomhus, medan en annan föredrar att vara inomhus. Det framkommer i analysen att det finns olika fördelar med utomhuspedagogiken, nämligen barnen kan arbeta i olika miljöer, använder både kropp och samtliga sinnen, får enskilt eller i grupp undersöka, utforska, upptäcka och experimentera olika ting. Förutom detta nämns det att barnen kan praktisera de teoretiska delarna och få konkreta erfarenheter och kunskaper av olika saker som de läser om eller arbetar med. Sedan visar den här studien att det förekommer hinder eller brister i utomhuspedagogiken, såsom med alla andra arbetsmetoder eller undervisningssätt. Pedagogerna i denna studie hävdar att hinder i form av att barnen inte har kläder efter väder, ekonomiska hinder, personalresurs, för stora barngrupper, gården och att vädret kan vara ett hinder för de mindre barnen, förekomma. Studien framhåller sedan, att användingen v läroplanen varierar mellan pedagogerna. En del pedagoger har läroplanen som går hand i hand med de aktiviteter de planerar för barnen och andra har det bara i baktanken. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna anser att utomhuspedagogik är en del av deras verksamhet och det framkommer också att majoriteten av pedagogerna har en positiv inställning till utomhuspedagogiken och anser att den kan användas både för fri lek och pedagogisk verksamhet. Barnen får ett konkret, plats- och erfarenhetsbaserat lärande, vilket bidrar till mindre ytliga inlärningssituationer. Sedan kommer diskussionen, där diskuteras uppsatsens resultat iförhållande till litteraturgenomgången

The New Conflict Rules of Arbitration Agreements in China: The Old Wine in the New Bottle

Before the enactment of the CPIL and issuance of Interpretation I of the CPIL, the conflict rules of arbitration agreements were contained in the Interpretation 2006 in China. But the new conflict rules are almost the same as those under the old legal regime and will also result in the wide application of the lex fori, which accordingly leads to many arbitration agreements being held invalid by the Chinese courts. Therefore, the author argues that the new conflict rules are nothing but the old wine in the new bottle. For the sound development of arbitration in China, the author suggests that in future the conflict rules of arbitration agreements be amended to keep consistent with those in the New York Convention and the application of the lex fori be restricted due to the strict requirement of a valid arbitration agreement in China. Of course, the best option is to repeal the strict requirement of a valid arbitration agreement in the CAL

The Settlement of Business Disputes between China and Arab Gulf States: Where to Go?

With the increase of the civil and commercial transactions between China and Arabia Gulf countries in recent years, the business disputes between both sides increase as well. China and Arab countries have paid much attention to the efficient and fair settlement of such disputes to maintain a long-term sustainable development of business relations. The author first examines the current investment and trade disputes between both sides and the existing legal framework for settling such disputes, eg, litigation, mediation, arbitration, etc. Then the author proposes that the business disputes between China and Arab Gulf countries should be settled through amicable means such as mediation and arbitration. In case of dispute, the parties involved had better settle their disputes through mediation with the help of the mediation institutions from both sides. If the mediation fails, the parties may submit their disputes to arbitration instead of litigation, considering the difficulties in litigation and the convenience through arbitration. When the parties choose to arbitrate their disputes in the Arab Gulf countries, they’d better choose to arbitrate in the prestigious arbitral institutions in the region, also taking into account other elements such as whether the country in which the arbitration takes place adopted the UNCITRAL Model Law on International Commercial Arbitration or not and whether it ratified the New York Convention or not