The SNARE Protein SNAP23 and the SNARE-Interacting Protein Munc18c in Human Skeletal Muscle Are Implicated in Insulin Resistance/Type 2 Diabetes

OBJECTIVE-Our previous studies suggest that the SNARE protein synaptosomal-associated protein of 23 kDa (SNAP23) is involved in the link between increased lipid levels and insulin resistance in cardiomyocytes. The objective was to determine whether SNAP23 may also be involved in the known association between lipid accumulation in skeletal muscle and insulin resistance/type 2 diabetes in humans, as well as to identify a potential regulator of SNAP23. RESEARCH DESIGN AND METHODS-We analyzed skeletal muscle biopsies from patients with type 2 diabetes and healthy, insulin-sensitive control subjects for expression (mRNA and protein) and intracellular localization (subcellular fractionation and immunohistochemistry) of SNAP23, and for expression of proteins known to interact with SNARE proteins. Insulin resistance was determined by a euglycemic hyperinsulinemic clamp Potential mechanisms for regulation of SNAP23 were also investigated in the skeletal muscle cell line L6. RESULTS-We showed increased SNAP23 levels in skeletal muscle from patients with type 2 diabetes compared with that from lean control subjects Moreover, SNAP23 was redistributed from the plasma membrane to the microsomal/cytosolic compartment in the patients with the type 2 diabetes Expression of the SNARE-interacting protein Munc18c was higher in skeletal muscle from patients with type 2 diabetes Studies in L6 cells showed that Munc18c promoted the expression of SNAP23. CONCLUSIONS-We have translated our previous in vitro results into humans by showing that there is a change in the distribution of SNAP23 to the interior of the cell in skeletal muscle from patients with type 2 diabetes. We also showed that Munc18c is a potential regulator of SNAP23. Diabetes 59: 1870-1878, 201

Upplevelsen av återhämtning efter en kranskärlsoperation : En litteraturstudie

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag. 

Upplevelsen av återhämtning efter en kranskärlsoperation : En litteraturstudie

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag. 

Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt

I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering. Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter. Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummer Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt

I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering. Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter. Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende. Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten