Självskattningstest - ett verktyg för att mäta graden av utmattning

Undersökningen är ett pilotprojekt med syfte att konstruera och utprova ett enkelt självskattningstest som hjälpmedel för att bedöma allvarlighetsgraden av Utmattningssyndrom. Studien inkluderade 25 konsekutiva patienter som sökte på primärvårdsmottagning eller företagshälsovård i Landstinget Jönköping. Den undersökta gruppen bestod av 22 kvinnor och 3 män i arbetsför ålder. Självskattningstesten belyser kognitiva, affektiva samt somatiska symtom som graderas efter frekvens eller styrka. Sista frågan mäter individens totala livskvalitet enligt en VAS-skala (Visuell Analog Skattningsskala). Några frågor valdes för att matcha MADRS-S som är ett validerat instrument. De mest utmärkande symtomen hos patienterna var mental och/eller kroppslig uttröttning, bristande koncentrationsförmåga samt olika fysiska besvär. Nedsatt sexlust var också en faktor med högt utfall. Livskvaliteten skattades generellt lågt i gruppen. En sambandsanalys utfördes avseende samvariationen till MADRS-S samt till vårdgivarens kliniska bedömning. Självskattningstesten visade ett positivt samband med MADRS-S (r=0,66). Den kliniska bedömningen hade lägre korrelationsfaktor till såväl den konstruerade självskattningstesten (r=0,24) som till MADRS-S (r=0,30). Efter att ha exkluderat några frågor bl.a. avseende symtom som inte ingår i diagnostiken för Utmattningssyndrom fann man en marginellt högre korrelation till den kliniska bedömningen (r=0,26). Pilotprojektet pekar på att Självskattningstesten kan vara ett komplement till den kliniska bedömningen. Upprepade mätningar, som visar förändring över tid kan ge vägledning i rehabiliteringsprocessen och vara till stöd vid beskrivningen av funktionsnedsättningen i sjukskrivningsunderlaget. Testen upplevdes som lätt att fylla i och det är troligt att Självskattningstesten är tidsbesparande och till god hjälp i den kliniska vardagen

Sammanfattningar av projektarbeten. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin 2013

I denna rapport presenteras sammanfattningar från de projektarbeten som genomförts inom ramen för uppdragsutbildningen Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, vid Sahlgrenska akademi

Searching for VHE gamma-ray emission associated with IceCube neutrino alerts using FACT, H.E.S.S., MAGIC, and VERITAS

The realtime follow-up of neutrino events is a promising approach to search for astrophysical neutrino sources. It has so far provided compelling evidence for a neutrino point source: the flaring gamma-ray blazar TXS 0506+056 observed in coincidence with the high-energy neutrino IceCube-170922A detected by IceCube. The detection of very-high-energy gamma rays (VHE, E>100GeV E > 100 G e V ) from this source helped establish the coincidence and constrained the modeling of the blazar emission at the time of the IceCube event. The four major imaging atmospheric Cherenkov telescope arrays (IACTs) - FACT, H.E.S.S., MAGIC, and VERITAS - operate an active follow-up program of target-of-opportunity observations of neutrino alerts sent by IceCube. This program has two main components. One are the observations of known gamma-ray sources around which a cluster of candidate neutrino events has been identified by IceCube (Gamma-ray Follow-Up, GFU). Second one is the follow-up of single high-energy neutrino candidate events of potential astrophysical origin such as IceCube-170922A. GFU has been recently upgraded by IceCube in collaboration with the IACT groups. We present here recent results from the IACT follow-up programs of IceCube neutrino alerts and a description of the upgraded IceCube GFU system