14 research outputs found
How can organic agriculture contribute to long-term climate goals?
The EU countries aim to reduce their emissions of greenhouse gases (GHG) by 80-95% by 2050 (European Commission, 2011). The food sector accounts today for 25% of Swedish greenhouse gas emissions, most of which arise in agricultural production, so there is a need for radical reduction of GHG emissions in this sector. For organic farming in Sweden, this implies that it is time to move beyond the discussion on whether organic products have a lower or higher life-cycle climate impact than conventional products (Cederberg et al 2011). Instead, the interesting question is: What can and should be done to drastically reduce the climate impact of organic agriculture? The science-based response to that question is relevant for Swedish agriculture as a whole.
Development towards lower climate impact from organic agriculture requires further monitoring and technology development to reduce emissions of nitrous oxide, methane and carbon dioxide. But it also involves developing production systems that are more efficient in the use of nutrients, energy and land, as well as shifting focus from producing animal food towards more legume, grain, vegetable and fruit products
HÄllbart vÀxtskydd. Analys av olika strategier för att minska riskerna med kemiska vÀxtskyddsmedel
Risker som Àr förknippade med kemiska vÀxtskyddsmedel kan sammanfattas i fem omrÄden: risker för anvÀndare, risker för rester i livsmedel samt i yt- och grundvatten och risker för natursystemet (t.ex. förlorad biodiversitet). De viktigaste fördelarna med vÀxtskyddsmedel Àr att de bidrar till skördeökningar och att de förbÀttrar möjligheten till stabila skördenivÄer, oavsett ÄrsmÄn.
Det finns olika strategier för att hantera vÀxtskyddet i dagens jordbruk och beroende pÄ vilken strategi som vÀljs förÀndras riskerna som Àr förknippade med anvÀndningen av vÀxtskyddsmedel. Syftet med MAT 21-projektet HÄllbart VÀxtskydd har varit att analysera den miljömÀssiga hÄllbarheten i olika vÀxtskyddsstrategier med hjÀlp av konkreta exempel. Ambitionen Àr att ge vÀgledning om genomförandet av politiska miljömÄl, tolkning av miljöanalyser och utveckling av kvalitets- och miljöledningssystem i livsmedelsföretag.
I projektet har en varierad vÀxtföljd setts som en viktig förebyggande ÄtgÀrd för att minska riskerna med vÀxtskyddsmedel. En diversifierad vÀxtföljd bidrar till att reducera vissa typer av ogrÀs och till att minska trycket av mÄnga svampsjukdomar. Mekanisk ogrÀsreglering ger tillsammans med förebyggande ÄtgÀrder möjligheter att minska anvÀndningen av vÀxtskyddsmedel. Exempel pÄ tekniska lösningar som kan minska riskerna Àr bandsprutning i kombination med radrensning eller ny bredsprutningsteknik med lufttillsats vilket reducerar vindavdriften vid en applikation med vÀxtskyddsmedel.
För att analysera riskerna som Ă€r förknippade med vĂ€xtskyddsmedel anvĂ€ndes modellen PRI-Farm som Ă€r en riskindikatormodell utvecklad av Kemikalieinspektionen. I modellen poĂ€ngsĂ€tts faktorer för fara och exponering vid applikation av vĂ€xtskyddsmedel. Farofaktorerna utrycker belastningen av de inneboende egenskaperna hos preparatens aktiva substans som persistens, bioackumulering och rörlighet. Exponeringsfaktorerna beaktar applikationsmetod, anvĂ€nd dos, markegenskaper och spruttidpunkt. Resultaten vĂ€gs samman i en poĂ€ngsumma (ett miljöriskindex), dĂ€r risk för transport till yt- och grundvatten vĂ€ger tungt. Ăven ett hĂ€lsoriskindex kan berĂ€knas, vilket inte gjorts i denna studie. Modellen kan inte anvĂ€ndas för att kvantifiera risker utan Ă€r i stĂ€llet ett verktyg för att kunna göra jĂ€mförande bedömningar mellan olika strategier för vĂ€xtskyddsinsatser, identifiera problemanvĂ€ndningar eller för att visa pĂ„ risktrender över tiden.
För att analysera andra miljöeffekter (t.ex. klimatpÄverkan och energianvÀndning) anvÀndes metodiken för livscykelanalys (LCA). Detta Àr en metod som anvÀnds för att göra miljöbedömningar av produkter och tjÀnster. Man genomför berÀkningar för produktens potentiella bidrag till olika miljöeffekter, sÄsom vÀxthuseffekt och försurning, och man summerar Àven den förbrukning av viktiga resurser som produkten givit upphov till. Tanken Àr att dessa berÀkningar skall kunna ge information som kan leda till att man kan minska miljöpÄverkan frÄn en viss produkt pÄ ett effektivt sÀtt. Resultaten kan ocksÄ ge vÀgledning vid val mellan produkter som Àr likvÀrdiga i övrigt.
I fallstudien av den allsidiga vÀxtodlingsgÄrden jÀmfördes ocksÄ nulÀget med ett scenario dÀr gÄrden lades om till ekologisk produktion. I detta alternativ anvÀndes inga kemiska vÀxtskyddsmedel. OmlÀggningen till ekologisk produktion pÄverkade Àven andra miljöeffekter, förutom riskerna med vÀxtskyddsmedel. En negativ effekt av det ekologiska scenariot var att grödan kepalök fick utgÄ p.g.a. att risken bedömdes som för stor för ett stort skördebortfall utan tillgÄng pÄ fungicider. PÄ grund av en lÀgre skördenivÄ i ekologisk produktion behövdes en betydligt större yta för att producera en given mÀngd livsmedel. I en ekonomisk analys jÀmfördes nulÀget pÄ den allsidiga vÀxtodlingsgÄrden med ett ekologiskt scenario. Resultatet var likvÀrdigt för de tvÄ alternativen. För att ekologisk odling skall vara en ekonomiskt lyckad satsning pÄ gÄrdar i intensiva slÀttbygder med odling av specialgrödor Àr det, med dagens nivÄ pÄ miljöstödet för ekologisk produktion, helt nödvÀndigt att det finns ett bra merpris för produkterna.
I en fallstudie av en allsidig vÀxtodlingsgÄrd jÀmfördes nulÀget med ett scenario dÀr olika strategier testades som minskade riskerna med vÀxtskyddsmedel utan att skördenivÄn Àndrades nÀmnvÀrt. Detta scenario (kallat BÀsta Möjliga Teknik) innebar anvÀndning av mekanisk och/eller termisk behandling som alternativ till konventionell bekÀmpning i vissa grödor samt medvetna val av vÀxtskyddsmedel som hade mindre dÄliga miljöegenskaper. Fallstudien visade pÄ flera olika möjligheter till att reducera riskerna i konventionell drift. Eftersom gÄrden i studien hade mÄnga radodlade specialgrödor bedömdes bandsprutning kombinerat med radrensning vara en intressant förbÀttring. Att vÀsentligt reducera anvÀndningen av fungicider i potatis och lök utan att Àventyra skördenivÄn bedömdes som mycket svÄrt i konventionell drift, Àven med bÀsta odlingsteknik.
I fallstudien av den allsidiga vÀxtodlingsgÄrden jÀmfördes ocksÄ nulÀget med ett scenario dÀr gÄrden lades om till ekologisk produktion. Detta alternativ minskar riskerna med vÀxtskydds-medel radikalt men pÄverkar Àven andra miljöeffekter. För mÄnga grödor minskade energianvÀndning, liksom utslÀpp av vÀxthusgaser vid en övergÄng till ekologisk odling. En negativ effekt av det ekologiska scenariot var att grödan kepalök fick utgÄ p g a att risken bedömdes som för stor för ett betydande skördebortfall utan tillgÄng till fungicider. Ur miljö- och resurssynpunkt var den mest negativa effekten att det ekologiska scenariot krÀvde mycket större yta för att producera en given mÀngd livsmedel. I en ekonomisk analys jÀmfördes nulÀget pÄ den allsidiga vÀxtodlingsgÄrden med ett ekologiskt scenario. Resultatet var likvÀrdigt för de tvÄ alternativen. För att ekologisk odling skall vara en ekonomiskt lyckad satsning pÄ gÄrdar i intensiva slÀttbygder Àr det helt nödvÀndigt att det finns ett bra merpris för produkterna.
Studien visar att det finns flera olika strategier för att minska riskerna med anvÀndningen av vÀxtskyddsmedel. En varierad vÀxtföljd Àr en grundlÀggande förutsÀttning i alla odlingssystem och inom detta omrÄde finns det mycket gammal kunskap som behöver vÀckas till liv. Miljöanalyserna visar ocksÄ att mÄnga tekniska lösningar, som leder till minskat behov av vÀxtskyddsmedel, kan tillÀmpas utan att andra miljöeffekter pÄverkas nÀmnvÀrt. Att vÀlja bort vÀxtskyddsmedel som har mindre goda miljöeffekter Àr en strategi som förefaller ha stor potential för att minska riskerna. PRI-Farm kan bli ett viktigt beslutsstöd i lantbrukets arbete för bÀttre produktval och sÀkrare vÀxtskydd. Ekologisk produktion har goda förutsÀttningar att bli en viktig strategi för minskade risker i de utökade vattenskyddsomrÄden som kommunerna nyligen har beslutat om. För att denna strategi skall bli lyckosam krÀvs att marknaden fortsÀtter att öka för ekologiska produkter i Sverige, sÄ att produkternas merpris tillsammans med samhÀllets stöd via miljöersÀttningsprogram fortsÀtter att betala merkostnaden för denna produktionsform
Importance of organic farming research in Sweden for innovations and increased sustainability in agriculture
Organic farming is known to be a knowledge intensive production system and there is a strong need for new knowledge and innovations to achieve increased sustainability. Furthermore, many of the research goals defined in national and international research strategies for organic agriculture are addressing questions relating to the development of more sustainable food and farming systems in general. Organic systems can thus be seen as a fore-runner and an innovation system to sustainable food and farming (TP Organics, 2009; EPOK, 2013)