Comparison of the Molecular Tests - Single PCR, Nested PCR and Quantitative PCR (SYBR Green and TaqMan) - For Detection of Phaemoniella Chlamidospora During Grapevine Nursery Propagation

Water, callus media and plant material were sampled from commercial nurseries during two propagating seasons: 2003 and 2005. Various methods were tested for their ability to detect Phaeomoniella chlamydospora in the samples. Nested PCR and quantitative PCR were the most sensitive, although further research is required to optimise their use. When molecular techniques were used, all water samples tested positive for P. chlamydospora, indicating that the grapevine propagation process is a potential source of infection

Vägar till skulpturalt språk och rumskänsla : Gymnasielärares uppfattningar om didaktik för tredimensionellt skapande i ämnet Bild

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs

Vägar till skulpturalt språk och rumskänsla : Gymnasielärares uppfattningar om didaktik för tredimensionellt skapande i ämnet Bild

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs

”Inte en plats som smörar för en” : En kvalitativ intervjustudie med människor i åldern 25-40 om valet att bo på Holmön.

This study seeks to illuminate the reasons to and consequences of the decision to choose Holmön as place for settlement for people in the age 25-40. The Island of Holmön, outside of Umeå in northern Sweden, has for decades experienced a depopulation. But in the last years several people in the age 25-40 – a phase of life often characterized by labour market establishment and starting a family – have moved to Holmön. What are their relationship to the island and what are the implications of the move for their life situation? Previous research of rural migration and counterurbanization find that lifecycle aspects, amenities on the countryside and lifestyle are important for the movers. Their connection to the place and having a bigger city in the vicinity also influence their choice. Semistructured interviews of eight people carried out by the author were analyzed with the help of thematic method. The results show that most important to them, in choosing to live on Holmön, is the quality of life given by the beautiful nature and idyllic environment, and somewhat by the feeling of adventure. Housing, employment, connection and social network, service and infrastructure are all factors of significance to their choice. The positive community feeling was attractive and meaningful to them aswell. Furthermore, their biggest concern, and what moreover possibly could force them to move away again, is the lack of childcare and schools on Holmön. The study suggests this migration to be regarded as amenity migration within the region of Umeå since the proximity to Umeå has such importance to the movers

Vägar till skulpturalt språk och rumskänsla : Gymnasielärares uppfattningar om didaktik för tredimensionellt skapande i ämnet Bild

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs

Building Bridges to Medical Homes for Moms2B and Families at the Schoenbaum Family Center

IMPACT. 1: In 16 clinic days from Oct. 3, 2013 to Feb. 6, there were 218 appointments, 134 fulfilled appointments and 90 unique patients served with a 63 percent show rate. Of those that came to their clinic appointments, 61 percent were children and 39 percent were adults. -- 2. Some of the conditions treated at the clinic include: Respiratory illness; asthma; pre-natal and postpartum checkups; skin, eye and ear infections; flu and fever; and well-child checkups. The clinic has been convenient for those who do not have transportation and convenient for families to address medical concerns before becoming acute, thus avoiding an emergency room visit. -- 3. The presence of the clinic has met the teaching mission of the Rardin Family Practice and the medical needs of families in the Weinland Park neighborhood and the Schoenbaum Family Center.OSU PARTNERS: College of Education and Human Ecology; Schoenbaum Family Center; College of Social Work; OSU Wexner Medical Center- Rardin Family PracticeCOMMUNITY PARTNERS: Nationwide Children's Hospital; Weinland Park Elementary SchoolPRIMARY CONTACT: Jane Wiechel ([email protected]); Fred Miser; Patricia Temple Gabbe ([email protected]); Tara Petty ([email protected])1. Establish a part-time medical clinic in the OSU Schoenbaum Family Center to support families in the Schoenbaum Early Childhood Development program and the Moms2B program. 2. Connect the majority of women attending the Moms2B program to a primary care medical home for ongoing care. 3. Connect the children of the Weinland Park Elementary School to the OSU Rardin Family Practice