HR-utveckling på sjukhus

In this report, the HR development at Sahlgrenska University Hospital, initiated by the ideas Human Resource Transformation, is presented. The process is analysed from three perspectives: HRT, organisational development, and organisational learning. The study was performed through ethnographic participative observation during 21 months. Pure HRT effects are hard to observe. The HR staff act more ”consultative” and ”strategic” than before. The learning to become more strategic is mainly processed through ”strategic councils”. The change process was managed discontinuously and incrementally. And, the learning within the HR department can be labeled as a genuine ”muddling through” process. The learning of the HR staff is closely linked to the relations to the line managers, but has not clearly involved the line organisation. In summary, the HR department has changed and is still changing and developing. There is more to do in order to really become ”strategic”

IMAGES IN PRACTICE: VISTAS, TIME AND CAUSALITY IN ORGANIZATIONS

The article reports on a study of the way people conceive the organizations in which they work, what characterizes their conceptions, or images, and how they evolve. Images of organization from a single work organization are described and analyzed in terms of space, time and causality. Managers' images are compared to those of other employees. The study shows that the work role influences the way in which an organization is perceived. The time orientation of the images develops by way of action, which also has an impact on the way causalities are conceived. Actions are directed towards the structure of the work organization. People's images evolve as a result of structural changes and/or of changes in an individual's position within the structure. As a possible starting point for further research, a typology of six different types of image and their relation to action theories is developed.Images of organizations cognitive maps space perception time orientation action theory

Disciplining practices in schools and prisons

In focus here are processes of discipline in work groups in human service organisations. We will describe and analyse disciplining processes among teachers in schools and warders in prisons, two different service organisations, which both aim at influencing there 'clients', and none of them especially prone at crossing boundaries. Here are, however, lots of ethical dilemmas. We argue that both teachers and warders are exposed to 'double disciplining'. Firstly, there are organisational disciplining forces, like governmental rules, professional norms, and trade/cultural traditions. The driving forces behind organisational disciplining are, on the one hand, rhetorical statements about idealized objectives and rules and, on the other hand, physical arrangements, both of which seek to maintain the legitimacy of organisational practices. Secondly, we are disciplined by ourselves. The driving forces of the self-disciplining processes in our material are a pragmatical wish for an untroubled working day and a wish to cope with the situations at work, where demands from colleagues and clients/customers play an important role. In our analysis, we will apply the concepts of Foucault, when he describes the political anatomy of disciplinary practices. The contribution of this report is the analysis of disciplining processes within modern service organisations aimed at disciplining their clients/customers, and the highlighting of the dilemmas experienced in these processes. To develop consciousness about disciplining processes can promote reflection about dilemmas, which is of extreme importance in organisations where human encounters are the products of the business

Hur utvecklas kompetens i små företag? Uppfattningar om kompetensutveckling hos småföretagare i Göteborgsregionen

Rapporten är resultatet av ett uppdrag från Svenska ESF-rådet i Göteborg med den övergripande frågan: varför söker inte fler företagare stöd för sin kompetensutveckling? Svenska ESF-rådet har till uppgift att stimulera små och medelstora företag/arbetsplatser i deras kompetens- utveckling. Vi har intervjuat 53 företagare/verksamhets- ledare för mikro-, små och medelstora arbetsplatser i olika branscher i Göteborgsregionen. Vi har frågat efter deras syn på kompetens och kompetensutveckling och vad de faktiskt gör för att utveckla sin och de anställdas kompetens för verksamheten. Analysen av svaren redovisas i tre delar. Först besvarar vi den konkreta frågan som Svenska ESF-rådet ställt. Därefter beskriver vi de intervjuades uppfattningar om kompetens och kompetensutveckling. Vi delar in företagen i tre grupper, beroende på hur mycket de satsar på kompetensutveckling, och vi undersöker vad som karaktäriserar de olika grupperna. Till sist undersöker vi hur företagarna utvecklar 'orienteringskunskap', dvs en sorts övergripande helhetsuppfattning om omvärlden som kan bidra till utvecklingen av andra kompetenser. Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultaten och reflektioner över hur resultaten kan användas praktiskt och teoretiskt

Hur utvecklas kompetens i små företag? Uppfattningar om kompetensutveckling hos småföretagare i Göteborgsregionen

Rapporten är resultatet av ett uppdrag från Svenska ESF-rådet i Göteborg med den övergripande frågan: varför söker inte fler företagare stöd för sin kompetensutveckling? Svenska ESF-rådet har till uppgift att stimulera små och medelstora företag/arbetsplatser i deras kompetensutveckling. Vi har intervjuat 53 företagare/verksamhetsledare för mikro-, små och medelstora arbetsplatser i olika branscher i Göteborgsregionen. Vi har frågat efter deras syn på kompetens och kompetensutveckling och vad de faktiskt gör för att utveckla sin och de anställdas kompetens för verksamheten. Analysen av svaren redovisas i tre delar. Först besvarar vi den konkreta frågan som Svenska ESF-rådet ställt. Därefter beskriver vi de intervjuades uppfattningar om kompetens och kompetensutveckling. Vi delar in företagen i tre grupper, beroende på hur mycket de satsar på kompetensutveckling, och vi undersöker vad som karaktäriserar de olika grupperna. Till sist undersöker vi hur företagarna utvecklar ”orienteringskunskap”, dvs en sorts övergripande helhetsuppfattning om omvärlden som kan bidra till utvecklingen av andra kompetenser. Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultaten och reflektioner över hur resultaten kan användas praktiskt och teoretiskt.kompetens; kompetensutveckling; orienteringskunskap; småföretag; medelstora företag; företagsstöd; EU-stöd