97 research outputs found
Biological cultural heritage
This chapter will introduce a method for the use of biological cultural heritage (BCH) as an historical source. In most places where people have been active, they have left traces in nature, intentionally or unintentionally, which constitute a biological cultural heritage. Examples are occurrences of plants and animals that are favoured or actively introduced by humans, trees scarred by former leaf cutting or grazing damage, remnants of vegetation from an abandoned pasture, entire human-formed landscapes, and much more. BCH is probably the most widespread type of cultural heritage outside of urban areas. Interpretation of such traces uses ecological knowledge about how species and individual trees react in natural and culturally shaped conditions, in combination with historical knowledge about former human activities, from sources such as historical documents, oral information, archeological knowledge, aerial photos etc. The method of interpretation weaves together the different kinds of information in a stepwise procedure in order to increase the knowledge about how humans depended on and shaped ecosystems. We exemplify with case studies from Sweden and Central Europe
KaktrÀd och krokofanter
My final essay is a design proposal for a schoolyard that pertains to the senses. The proposal consists of an illustration plan and this paper. The design proposal takes start in sense stimulation to create a varied environment. The title leads to the concept "surprisingly predictable". The concept is two qualities I want for the schoolyard. It provides both sense stimulation and stimulation of fantasy as well as a feeling of safety. The paper describes different sense experiences that the schoolyard provides and it also proposes for how the yard can be used pedagogically.
Functional disable children have reduced sensory ability. To wake up the senses is important because the interplay between different senses is required for the development of the child. Sense stimulating can be a lush verdure or illumination for the eyesight, wind chime and murmur of water for the hearing, hairy leaves and gravel for the feeling, honeysuckle and Katsura tree for the fragrance, fruit and berries for the flavour and roots and undulations for the balance.
The children in VÀrmdö SÀrskola are between 7 and 18 years old. All of them have a functional disability but most important of all; they are children with the same needs as every other child. The content of this paper is to a large extant human universal. Great importance has been put in physical and psychological accessibility and it's important that the yard is accessible to all children and has a clear room structure. A great wealth in details is important to stimulate imagination. Clean spaces are also needed for those who have difficulties sorting the impressions. The schoolyard shall contain challenges for all children and give opportunity to different games and activities. This has formed a design with clear room structure.
I divided the area in four parts. The front yard is the entrance and an asphalt area for ball games and group activities. The third part is the inner yard, itÂŽs divided into smaller rooms bound together with a gravel path. It contains sense-stimulating objects, equipment for easy read activities as swings and shrubberies for more diffuse games. The fourth part is the classroom gardens. All gardens have the same ground structure and contain lots of vegetation. The training class gardens have lofty parts to make it easy for the children in wheelchairs to touch materials with their hand. The special class gardens have different themes, which give reasons to visit the other gardens.
Another important aspect of the design is esthetic appealing, partly for the children but mostly for the teachers. The teachers inspire the children and if they like the outdoor environment they will influence their pupils a positive way. My intention is that the teachers will use the yard as an extra classroom. A sense stimulating schoolyard promotes the development and comfort of the children and it is a resource in the daily work.Mitt examensarbete Àr ett designförslag för en sinnesstimulerande skolgÄrd pÄ
VÀrmdö SÀrskola. Förslaget bestÄr av en illustrationsplan samt den hÀr uppsatsen.
Med utgÄngspunkt i sinnesstimulering har jag arbetat fram ett designförslag för en
varierad miljö. Titeln âKaktrĂ€d och krokofanter â en sinnesstimulerande skolgĂ„rd
pĂ„ VĂ€rmdö SĂ€rskolaâ har lett fram till konceptet âöverraskande förutsĂ€gbartâ.
Konceptet Àr tvÄ egenskaper jag vill att platsen ska ha eftersom det överraskande
kan ge bÄde sinnesstimulering och fantasistimulering medan det förutsÀgbara
ger trygghet. Uppsatsen ger bakgrunden till förslaget och beskriver olika sinnliga
upplevelser som skolgÄrden kan ge. Den innehÄller Àven förslag pÄ hur skolgÄrden
kan anvÀndas pedagogiskt. Funktionshindrade barn har nedsatt sensorisk förmÄga.
Att vÀcka sinnena Àr viktigt eftersom samspel mellan olika sinnen krÀvs för barnets
utveckling. Sinnesstimuleringen kan vara vacker grönska och belysning för synen,
vindspel och vattenporl för hörseln, ludna blad och singel för kÀnseln, kaprifol
och katsura för doften, frukt och bÀr för smaken och rötter och höjdskillnader för
balanssinnet.
Barnen i VÀrmdö SÀrskola Àr mellan 7 och 18 Är. Alla har funktionshinder men de
Àr i första hand barn med samma behov som alla andra barn. Mycket av det som
tas upp i uppsatsen Àr allmÀnmÀnskligt. Stor vikt har lagts vid att platsen ska vara
bÄde fysiskt och psykiskt tillgÀnglig och att barnen ska vistas dÀr pÄ lika villkor.
Platsen ska vara lÀtt att orientera sig pÄ och ha tydliga rumsliga grÀnser. För
fantasistimulering Àr en stor detaljrikedom viktig. OcksÄ avskalade miljöer behövs
för dem som har svÄrt att fÄ ro bland mÄnga intryck. SkolgÄrden ska innehÄlla
utmaningar för alla och ge möjlighet till olika sorters lek och aktiviteter.
Jag har arbetat med fyra delomrÄden. PÄ framsidan Àr det entrén och en asfalterad yta
som kan anvÀndas till bollspel och grupplekar. OmrÄde tre Àr innergÄrden som delas
upp i flera mindre rum. Dessa binds samman med en grusgÄng. PÄ innergÄrden
finns sinnesstimulering som vattenporl och vindspel men ocksÄ gott om vegetation.
Vegetationen gör skolgÄrden naturlik och bidrar med sinnlighet genom bl.a. doft
och struktur. HÀr finns utrustning för tydliga aktiviteter som gungor och linbana
men Àven mer diffusa som buskage och stenar. OmrÄde fyra Àr de 11 klassrumstrÀdgÄrdarna.
Jag har arbetat med mycket vegetation i trÀdgÄrdarna eftersom grönska
utanför fönstret Àr bevisat bra för hÀlsan. TrÀningssÀrklasserna har upphöjningar
som de rullstolsburna kan nÄ med hÀnderna. SÀrskoleklasserna har olika teman
pÄ vegetationen. Att gÄrdarna skiljer sig Ät gör att man har anledning att besöka
varandras gÄrdar och samtala om skillnaderna.
En annan viktig bit i designen Àr att den Àr estetiskt tilltalande, dels för barnen men
kanske mest för lÀrarnas skull. Det Àr lÀrarna som leder barnen och om de trivs i
utemiljön kommer de att förmedla en positiv bild till eleverna. Min förhoppning Àr
att lÀrarna lÄter skolgÄrden bli ett extra klassrum. En sinnesstimulerande skolgÄrd Àr
bra för barnens utveckling och trivsel och den Àr en resurs i det dagliga arbetet
Eckpfeiler erweiterte Produzentenverantwortung
Die erweiterte Produzentenverantwortung stellt ein wichtiges Leitprinzip fĂŒr eine integrierte Produktpolitik dar. Seit 1994 ist sie in Schweden gesetzlich verankert. Verordnungen regeln die Nachgebrauchsphase von Verpackungen, Altpapier, Reifen, Autos und Elektronikprodukten. Ăkologische Erfolge sind sichtbar. Angesichts des bisher begrenzten Einflusses auf das ProÂduktdesign ist darauf zu achten, dass weitere Anreize fĂŒr Produktinnovationen gesetzt werden
HÄllande av sugga och smÄgrisar i grisningsbox
SLU:s Vetenskapliga rÄd för djurskydd har fÄtt i uppdrag frÄn Jordbruksverket att utifrÄn specificerade frÄgestÀllningar beskriva det vetenskapliga kunskapslÀget betrÀffande hÄllande av sugga och smÄgrisar i grisningsbox. Den svenska lagstiftningens krav skiljer sig i flera avseenden frÄn de krav som stÀlls i andra lÀnder, varför det har varit svÄrt att finna vetenskapligt publicerad litteratur som Àger direkt tillÀmpbar giltighet i svenska besÀttningar. I dagslÀget sker heller ingen konstruktion eller tillverkning av grisningsboxar i Sverige. Rapporten har dÀrför Àven inkluderat studentarbeten vid SLU, liksom arbeten publicerade i olika rapportserier. DÀr kÀllan inte utgörs av vetenskapligt granskad litteratur har detta tydligt angivits. Domesticerade grisar har i stor utstrÀckning samma beteendebehov som vildsvin. Moderna grishÄllningssystem kan tillgodose flera av de beteendebehov som domesticerade grisar har, medan vissa beteendebehov Àr svÄrare att tillgodose, och det faktum att grisen hÄlls i en box utgör alltid en begrÀnsande faktor. En grisningsbox utgör en kompromiss mellan bland annat suggans och smÄgrisarnas behov. Suggans modersegenskaper och djurskötarens skicklighet anses ha större betydelse för smÄgrisöverlevnaden Àn boxens utformning, under förutsÀttning att utformningen hÄller rimlig standard. Under perioden nÀrmast grisning har suggan stort behov av att fÄ röra sig och bygga bo. Boxen bör vara stor nog för att möjliggöra detta beteende, och vara konstruerad pÄ sÄ vis att suggan kan fÄ tillrÀckligt med halm eller annat bomaterial för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende. En vanlig uppfattning Àr att suggorna har ökat i storlek under de senaste decennierna men vetenskapligt underlag som stödjer denna uppfattning saknas. Antalet smÄgrisar per kull har ökat, vilket betyder att boxens storlek kan behöva utökas och att boxens funktionella delar kan behöva anpassas sÄ att de möjliggör tillrÀckligt stora ytor för att tillfredsstÀlla grisarnas olika behov av att vila, Àta, gödsla, ge di etc. SmÄgrisarna har under tidig digivning behov av att lÀtt förflytta sig mellan suggans juver, smÄgrishörnan och gödselytan. SmÄgrishörnan, d.v.s. det utrymme dÀr smÄgrisarna kan vistas skyddade frÄn suggan och med extra tillskottsvÀrme, Àr en viktig del av grisningsboxen. Den ska vara tillrÀckligt stor för att hela kullen ska kunna ligga dÀr samtidigt, och bör vara tÀckt av ett tak som har en front som Àr utformad sÄ att den minskar luftrörelser och hÄller vÀrmen kvar. SmÄgrishörnan ska vara försedd med tillskottsvÀrme eller en tillrÀcklig mÀngd strö för att tillgodose smÄgrisarnas vÀrmebehov. HÀr ska ocksÄ finnas möjlighet att ge tillskottsfoder till smÄgrisarna. Boxens utformning bör underlÀtta för suggan att lÀgga sig sÄ att smÄgrisarna lÀtt kommer Ät smÄgrishörnan, vilken ska vara belÀgen och konstruerad sÄ att god tillsyn blir möjlig. Flera faktorer mÄste vÀgas samman vad gÀller boxens placering i förhÄllande till inspektionsgÄngen i syfte att erhÄlla god tillsyn utan att störa suggan i onödan. Vid hantering av smÄgrisarna Àr ofta den s.k. framÄtvÀnda boxen att föredra, dÀr smÄgrishörnan Àr placerad vid inspektionsgÄngen. Golvets konstruktion Àr en viktig del av boxens utformning. Den fasta golvytan bestÄr vanligen av betong. Alternativa material finns, men fÄ har utvÀrderats och tillrÀcklig erfarenhet av dessa saknas. Golvet ska utgöras av ett jÀmnt och halkfritt underlag för suggan, samtidigt som underlaget inte ska medföra en skaderisk för smÄgrisarna. Golvet och strömedlet ska erbjuda en mjuk liggyta och samtidigt möjliggöra en god hygien. För att tillgodose smÄgrisarnas behov av vÀrme kan den fasta golvytan vara 6 försedd med golvvÀrme, alternativt förses med extra mycket strö i samband med grisningen. Totalarean spalt, dess material och spaltöppningens bredd har betydelse för hygienen. Strömedel och bomaterial Àr viktigt för att tillfredsstÀlla grisarnas behov av berikning och kan Àven ha betydelse för produktionsresultaten. Strömedel Àr vidare ett krav enligt lagstiftningen. Spalten, liggytan och boxens utgödslingssystem ska dÀrför vara utformade för att möjliggöra anvÀndning av funktionella mÀngder strömaterial sÄ att grisarnas beteendebehov tillfredsstÀlls. Svensk smÄgrisproduktion har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt betydande strukturella förÀndringar. BesÀttningsstorleken har ökat och arbetet i stallarna har dÀrmed blivit mer fysiskt krÀvande. Arbetsuppgifterna har blivit allt mer specialiserade och monotona. Olika boxtyper krÀver olika arbetsinsats och belastningsskador p.g.a. dÄlig ergonomi kan vara ett problem. SÄ kallade framÄtvÀnda boxar minskar tidsÄtgÄngen för gödselskrapning. Den totala yta som utgörs av spaltgolv har ocksÄ betydelse för den arbetsinsats som krÀvs. Det Àr Àven viktigt att det finns möjlighet att skydda djurskötare frÄn aggressiva suggor vid arbete inne i boxen
Durvalumab Plus Carboplatin/Paclitaxel Followed by Maintenance Durvalumab With or Without Olaparib as First-Line Treatment for Advanced Endometrial Cancer: The Phase III DUO-E Trial
PURPOSE Immunotherapy and chemotherapy combinations have shown activity in endometrial cancer, with greater benefit in mismatch repair (MMR)-deficient (dMMR) than MMR-proficient (pMMR) disease. Adding a poly(ADP-ribose) polymerase inhibitor may improve outcomes, especially in pMMR disease. METHODS This phase III, global, double-blind, placebo-controlled trial randomly assigned eligible patients with newly diagnosed advanced or recurrent endometrial cancer 1:1:1 to: carboplatin/paclitaxel plus durvalumab placebo followed by placebo maintenance (control arm); carboplatin/paclitaxel plus durvalumab followed by maintenance durvalumab plus olaparib placebo (durvalumab arm); or carboplatin/paclitaxel plus durvalumab followed by maintenance durvalumab plus olaparib (durvalumab + olaparib arm). The primary end points were progression-free survival (PFS) in the durvalumab arm versus control and the durvalumab + olaparib arm versus control. RESULTS Seven hundred eighteen patients were randomly assigned. In the intention-to-treat population, statistically significant PFS benefit was observed in the durvalumab (hazard ratio [HR], 0.71 [95% CI, 0.57 to 0.89]; P = .003) and durvalumab + olaparib arms (HR, 0.55 [95% CI, 0.43 to 0.69]; P < .0001) versus control. Prespecified, exploratory subgroup analyses showed PFS benefit in dMMR (HR [durvalumab v control], 0.42 [95% CI, 0.22 to 0.80]; HR [durvalumab + olaparib v control], 0.41 [95% CI, 0.21 to 0.75]) and pMMR subgroups (HR [durvalumab v control], 0.77 [95% CI, 0.60 to 0.97]; HR [durvalumab + olaparib v control] 0.57; [95% CI, 0.44 to 0.73]); and in PD-L1-positive subgroups (HR [durvalumab v control], 0.63 [95% CI, 0.48 to 0.83]; HR [durvalumab + olaparib v control], 0.42 [95% CI, 0.31 to 0.57]). Interim overall survival results (maturity approximately 28%) were supportive of the primary outcomes (durvalumab v control: HR, 0.77 [95% CI, 0.56 to 1.07]; P = .120; durvalumab + olaparib v control: HR, 0.59 [95% CI, 0.42 to 0.83]; P = .003). The safety profiles of the experimental arms were generally consistent with individual agents. CONCLUSION Carboplatin/paclitaxel plus durvalumab followed by maintenance durvalumab with or without olaparib demonstrated a statistically significant and clinically meaningful PFS benefit in patients with advanced or recurrent endometrial cancer
- âŠ