2 research outputs found
"Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra?" : Perspektiv pÄ kartlÀggning kring elevers stödbehov samt vilket stöd som erbjuds elever.
No full textSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka speciallÀrares och specialpedagogers erfarenheter av hur elevers behov av stödinsatser i grundskolan kartlÀggs, samt vilka insatser de erfar att kartlÀggningen kan leda till. VÄra tvÄ frÄgestÀllningar blev: Hur bedrivs arbetet enligt vÄra informanter för att ta reda pÄ vilka stödinsatser som en elev behöver för att nÄ minsta kunskapskrav? Vilket stöd erbjuds elever som riskerar att inte nÄ kunskapskraven? VÄr sociokulturella teori Àr som Vygotskijuttrycker att samspelet med andra mÀnniskor Àr viktigt vid all socialutveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar intervjuade vi 22 specialpedagoger och speciallÀrare vid grundskolor utspridda i Sverige. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod. I studiens resultat framkom att det finns olika vÀgar för informationen att nÄfram till specialpedagog och speciallÀrare samt till elevhÀlsoteamet. Fleraskolor screenar kontinuerligt eleverna i varje Ärskurs för att upptÀcka elever i behov av stöd pÄ olika sÀtt. KartlÀggningsprocessen och stödinsatserna sÄg olika ut mellan informanternas skolor. Stödet kunde röra sig om att medverka i bildandet av grupper, olika digitala material, intensivkurser för att pÄ kort tid komplettera kunskapsluckor, stöd utanför klassrummet och mindre grupper. VÄr slutsats Àr att det finns en stor variation i vÄrt lands skolor pÄ hur kartlÀggningen gÄr till och vilken form av stödÄtgÀrder i och utanför klassrummet som ges till elever som inte nÄr mÄlen
"Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra?" : Perspektiv pÄ kartlÀggning kring elevers stödbehov samt vilket stöd som erbjuds elever.
No full textSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka speciallÀrares och specialpedagogers erfarenheter av hur elevers behov av stödinsatser i grundskolan kartlÀggs, samt vilka insatser de erfar att kartlÀggningen kan leda till. VÄra tvÄ frÄgestÀllningar blev: Hur bedrivs arbetet enligt vÄra informanter för att ta reda pÄ vilka stödinsatser som en elev behöver för att nÄ minsta kunskapskrav? Vilket stöd erbjuds elever som riskerar att inte nÄ kunskapskraven? VÄr sociokulturella teori Àr som Vygotskijuttrycker att samspelet med andra mÀnniskor Àr viktigt vid all socialutveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar intervjuade vi 22 specialpedagoger och speciallÀrare vid grundskolor utspridda i Sverige. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod. I studiens resultat framkom att det finns olika vÀgar för informationen att nÄfram till specialpedagog och speciallÀrare samt till elevhÀlsoteamet. Fleraskolor screenar kontinuerligt eleverna i varje Ärskurs för att upptÀcka elever i behov av stöd pÄ olika sÀtt. KartlÀggningsprocessen och stödinsatserna sÄg olika ut mellan informanternas skolor. Stödet kunde röra sig om att medverka i bildandet av grupper, olika digitala material, intensivkurser för att pÄ kort tid komplettera kunskapsluckor, stöd utanför klassrummet och mindre grupper. VÄr slutsats Àr att det finns en stor variation i vÄrt lands skolor pÄ hur kartlÀggningen gÄr till och vilken form av stödÄtgÀrder i och utanför klassrummet som ges till elever som inte nÄr mÄlen
