Aivoverenkiertohäiriöt ja niiden oireet : ohjausvideo aivoverenkiertohäiriöön sairastuneille ja heidän omaisilleen

Opinnäytetyön tarkoituksena oli tehdä ohjausvideo aivoverenkiertohäiriöön sairastuneille ja heidän omaisilleen. Video kertoo aivoverenkiertohäiriöistä ja niiden oireista. Tavoitteena oli, että ihmisten tiedot aivoverenkiertohäiriöistä ja niiden oireista lisääntyisivät. Tietojen lisääntyessä ja oireiden tunnistamisen parantuessa hoitoon hakeuduttaisiin nopeammin. Opinnäytetyön tehtävinä oli selvittää mikä on aivoverenkiertohäiriö ja sen oirekuva, minkälainen on hyvä ohjausvideo ja miten hyödyntää ohjausvideoita hoitotyössä. Toiminnallisen opinnäytetyön tuotoksena syntyi ohjausvideo. Aihe on työelämälähtöinen. Tilaajana oli Tampereen yliopistollisen sairaalan neurologian osasto 10B. Vaikka aivoverenkiertohäiriöt ovat maailmanlaajuisesti yleinen sairaus, oireiden tunnistaminen on tutkimusten mukaan heikkoa. Hoitoon tulisi hakeutua mahdollisimman nopeasti. Huonon oireiden tunnistamisen vuoksi hoitoon hakeutuminen saattaa pitkittyä, jolloin seuraukset voivat olla vakavampia. Tämän vuoksi on tärkeä parantaa oireiden tunnistamista. Opinnäytetyön tuotoksena syntyneen videon kuvasi ja editoi Tampereen yliopistollisen sairaalan av-sihteeri. Käsikirjoituksen tekivät opinnäytetyön tekijät. Videolla neurologi kertoo aivoverenkiertohäiriöistä ja niiden oireista. Lopuksi videolla esiintyvät opinnäytetyön tekijät kertoen nopean hoitoon hakeutumisen tärkeydestä. Videolla esiintyvän neurologin osuus kuvattiin aivoverenkiertohäiriöyksikön omaishuoneessa. Muu videolla näkyvä kuva on osastolta 10B. Ohjausvideoiden hyödyntämisestä hoitotyössä löytyy todella vähän suomalaista tutkimustietoa. Kehittämisehdotuksena on opinnäytetyön tuotoksen eli ohjausvideon vaikuttavuuden tutkiminen. Onko se lisännyt potilaiden ja omaisten tietoa aivoverenkiertohäiriöistä ja niiden oireista? Mitkä ovat hoitajien kokemukset ohjausvideon hyödyllisyydestä? Kehittämisideoina esiin nousi myös animoidun videon tekeminen.The purpose of this study was to make an educational video for patients with cerebro-vascular disorders and their relatives. The video contains information about cerebrovascular disorders and their symptoms. The aim of this study was that awareness of this condition and how to recognize the symptoms would increase. The objectives of this study were to examine cerebrovascular disorders and their symptoms, to find out what a good educational video is like, and how to utilize video in healthcare. The approach of this study was functional and the idea came from the Pirkanmaa Health District. The results showed that awareness on how to recognize the symptoms was not on a very high level. This leads to situations in which people will not get to the hospital early enough. In that case the consequences are more serious. That is why it is important to improve knowledge of the symptoms. The conclusions were that only few people can recognize the symptoms of cerebrovascular disorders and know it is important to get to the hospital early enough. The output of this study will increase awareness of cerebrovascular disorders and their symptoms. This study and the educational video are useful for nurses, patients and relatives. Scientific research on the use of educational videos in healthcare will be needed more in the future.Ohjausvideo

“We are lonesome for our land”: The Settler Colonialist Use of Exodus in the Diné Long Walk

Euro-American scholarship of the Diné Long Walk often concludes that the end of this traumatic experience “birthed” the Navajo Nation. This conclusion derives from the hegemonic narrative of nation-formation: the biblical Exodus, in which the people endured a grueling period in the desert and reached the “promised land” as a united people. The imposition of this narrative serves as a tool of the ongoing project of American settler colonialism. This project unpacks and challenges this presumption, in part through the use of Diné-recorded oral histories and native scholarship

With power in their hands

Within the European Union, the Common Agricultural Policy (CAP) affects the governance of rural areas. The CAP operates through various policy processes at multiple levels, from EU to regional level. In Sweden, the Swedish Board of Agriculture (SBA) is responsible for the national rural development program (RDP), and the county administrative boards (CAB) are responsible for regional RDPs. The purpose of this thesis is to study the construction of the regional programs, through one case study and one text analysis. The case study is based on six interviews with officials from two CABs. The focus is on the officials’ stories of their work inter-preting and transforming the EU’s RDP to the Swedish regional action plans for rural development. Governmentality, the bureaucratic field and ideology are the main concepts used to analyse the empirical material in this study. Power, various forms of capital and rationalities, as well as resources and technologies are important aspects that interweave the main concepts. The case study presents how the power relationships between the various actors in the preparation process of the regional RDPs differ. An important premise is that language shapes reality. This means that the language used in the regional RDPs affects ideas on how rural de-velopment should be formed, and, in effect, the reality of the programs. Through language so-called discursive practices are created. The text analyses of the regional RDPs are inspired by critical discourse analysis, in order to distinguish the similarities and differences highlighted by the authors. Text analysis highlights the techniques and methods used by officials arguing for perspectives of reality in their counties. This thesis presents the power relations between different actors in the work of regional RDPs, and criticizes the maintenance of “esoteric knowledge” regarding, for example, techniques and languages of policy processes. Esoteric knowledge contributes to a movement that distinguishes people instead of creating a democratic society.Den EU gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) påverkar styrningen och förvaltningen av landsbygder, genom policyprocesser på olika byråkratiska nivåer, från EU till regional. I Sverige är jordbruksverket ansvarig myndighet för framtagandet av det nationella landsbygdsprogrammet (LBP) och länsstyrelserna ansvarar för de regionala handlingsplanerna. Uppsatsens syfte är att studera beredningsprocessen av de regionala LBP utifrån en fallstudie och textanalys. Intervjuer med sex tjänstepersoner vid två länsstyrelser har varit utgångspunkten i fallstudien. Syfte har varit att utifrån tjänstepersonernas berättelser studera arbetsprocessen på regional nivå, där tjänstepersonerna tolkar och omvandlar EU:s politik för landsbygdsutveckling till svenska regionala handlingsplaner. ”Governmentality”, byråkratiska fältet och ideologi utgör centrala koncept, dessa används för att analysera det empiriska materialet i denna studie. Makt, olika former av kapital och rationaliteter, samt resurser och teknik är viktiga aspekter som sammanvävs med huvudkoncepten. Fallstudien presenterar hur maktrelationerna mellan olika aktörer i arbetsprocessen med de regionala LBP skiljer sig åt. Språket i de regionala LBP formar perspektiv på landsbygdsutvecklingen, språket formar så kallade diskursiva praktiker. Textana-lys av de regionala LBP har gjorts med inspiration från kritisk diskursanalys, i syfte att urskilja bland annat de olikheter och likheter, vilka lyfts fram av författarna i de två regionala handlingsplanerna. Textanalysen belyser tekniker och metoder som används av tjänstepersonerna på länsstyrelserna för att argumentera för perspektiv och föreställningar av verkligheten i länen. Denna uppsats presenterar maktrelationer mellan olika parter i beredningsprocessen av LBP, och kritiserar det upprätthål-lande av ”esoterisk kunskap” gällande exempelvis tekniker, språk och strukturer i policyprocesser. Esoterisk kunskap bidrar till att särskilja människor istället för att skapa ett demokratiskt samhälle

Tied but still free : a study about everyday life for food producers in Uppland

Vem producerar maten på tallriken? Hur ser vardagen ut för dem som producerar mat? Lantbrukare, bönder eller hemmansägare är olika namn på dem som genom tiderna har producerat mat. Det vi vet om bonde kåren är att det är en heterogen yrkesgrupp och att arbetet har förändrats över tid. Denna uppsats syftar till att beskriva matproducenters vardag. Studien är samhällsvetenskaplig och har utgått från kvalitativa metoder. Fem intervjuer har gjorts, med sex matproducenter i Uppland. I intervjuerna har frågor om arbete, fritid och mångsyssleri berörts. För att beskriva matproducenters vardag har begreppen mångsyssleri, gårdstyp och livsform använts. Begreppet mångsyssleri förklara de olika delarna i matproducenters verksamheter och ger en historisk tillbaka blick. Gårdstyp används för att få syn på arbetsfördelningen på gården. Det finns fyra gårdstyper som kategoriseras utifrån arbetsfördelning och inkomst. Livsformsteorin kategoriserar individer utifrån hur de olika delarna av livet kombineras till en helhet, med fokus på arbete och fritid

Feedback : en studie kring feedback och dess inverkan på motivationen i sångundervisning

Syftet med detta arbete är att utveckla förståelsen för feedback och dess inverkan på motivationen i sångundervisningssituationer, så att metoder kan förbättras och kunskapen blir bredare för att ge god feedback. Forskningsfrågorna i arbetet är: Vad är feedback? Hur kan feedback upplevas av sångelever på musikinstitutsnivå? Hur kan jag som sånglärare ge den bästa möjliga feedbacken till mina elever? För att besvara mina forskningsfrågor använder jag mig av hermeneutisk forskningsansats, intervjuer av fyra sångelever på musikinstitutsnivå och litteraturstudier. Det kan konstateras att intervjusvaren tyder på att beröm, uppmuntran och positiva ord är en stark drivkraft till motivation. Även tydlig feedback som tyder på vad som behövs för att förbättras som sångare, är en nyckel till motivation hos respondenterna. Intervjusvaren visar att ingen av respondenterna vill vara utan feedback eftersom det är svårt att veta vad som måste förbättras och vad som redan görs bra utan feedback i sångundervisningen. De föredrar beröm, men vill även veta vad de behöver jobba på. Det som känns extra bra visar i denna forskning vara mycket prestationsrelaterad till lärarens feedback. Stor del av teorin blir bekräftad genom denna begränsade empiriska forskning.The aim of this thesis is to develop understanding of feedback and its impact on motivation in vocational education situations, so that methods can be improved and knowledge grows to provide good feedback. The research questions of this thesis are: What is feedback? How can feedback be experienced by vocal students at a institute of music? How can I, as a singing teacher, provide the best possible feedback to my students? To answer my research questions, I use hermeneutic research, interviews of four vocal students at a music institute and literature studies. It can be seen that the answers from the interview indicate that praising, encouragement and positive words are strong driving force for motivation. Even clear feedback suggesting what is needed to improve as a singer is a key to motivation among respondents. The answers from the interview show that none of the respondents want to be without feedback in their singing lessons because it is difficult to know what needs to be improved and what is already done well without feedback in the lessons. They prefer praise, but also want to know what needs a job base. Feedback that feels extraordinary shows in this research a very preform related effort to what the teacher’s statements are. A large part of the theory is confirmed by this limited empirical research

Detection of Retention Trees on Clearcuts, a 50-Year Perspective

Changes in clearcut management over time were evaluated using aerial photographs taken between 1960 and 2010. Temporal changes were analysed in two different climatic zones in Sweden: a typical boreal forest zone (the coast of Västerbotten County), and the hemi-boreal zone of southern Sweden (represented by Kronoberg County). The study covers the periods before and after the paradigm shift in Swedish forestry caused by the equalization of the production and nature conservation objectives specified in the first paragraph of the Swedish Forestry Act. Photographs were processed to determine clearcut size and shape and to register solitary retention trees and groups of retention trees. Small but significant changes in clearcut size were detected over time. The number of retention trees increased over time, a result that was also found in other studies using different methodologies. The results demonstrate that measurable structural changes have occurred in Swedish forests over the 25 years since the paradigm shift. Results from this study also show that digital detection of green tree retention could be a future complement to field inventory and monitoring

Användningen av CRI med analgetiska läkemedel under allmän anestesi på häst

CRI, som betyder Constant Rate Infusion, innebär att läkemedel administreras intrave-nöst via en infusion med konstant hastighet. Detta kan kombineras med inhalationsanes-tetika för att uppnå balanserad anestesi, eller ges enskilt. En av djursjukskötarens uppgif-ter är att förse patienten med omvårdnad av så god kvalité som möjligt, vilket görs genom att vidta åtgärder som främjar patientens välmående. Tidigare studier har visat att admi-nistrering av analgetiska läkemedel med CRI kan förbättra olika parametrar hos de hästar som genomgår kirurgiska ingrepp under inhalationsanestesi, inte bara ur en analgetisk synvinkel utan också kardiovaskulärt. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av CRI med anal-getiska läkemedel är under inhalationsanestesi i samband med kirurgi på häst vid ett svenskt djursjukhus. I studien undersöktes även om det fanns vissa analgetiska läkemedel som administrerades mer eller mindre frekvent med CRI under allmän anestesi. Använd-ningen av analgetiska läkemedel via CRI jämfördes även mellan bukkirurgi och övrig kirurgi, för att undersöka om några skillnader fanns beroende på typ av ingrepp. Detta arbete baserades på två delar; en kvantitativ, retrospektiv journalgranskning samt en litteraturgranskning som utgör bakgrunden till arbetet. I journalgranskningen undersök-tes samtliga 839 anestesijournaler från operationer utförda under åren 2016-2017 på ett svenskt djursjukhus. Dock kunde endast 599 av dessa användas i studien. Litteratur-granskningen utfördes genom att studera vetenskapliga studier och litteratur inom områ-det, vilket sedan bildade bakgrunden till arbetet. Resultatet från journalgranskningen visade att CRI med analgetiska läkemedel admini-strerades till 27% av samtliga patienter under allmän anestesi. Av hästarna som genom-gick bukkirurgi fick 92% CRI med analgetiska läkemedel, medan av de hästar som ge-nomgick övrig kirurgi fick 17% CRI med analgetiska läkemedel. De analgetiska läkemedel som administrerades med CRI vid operationer under inhalationsanestesi var lidokain, butorfanol, morfin, ketamin samt kombinationerna lidokain+ketamin och li-dokain+butorfanol.CRI stands for Constant Rate Infusion and is the administration of drugs intravenously by a constant rate infusion. It can be combined with inhalation anesthesia to achieve balanced anesthesia or be administered separately. One of the veterinary nurse’s duties is to provide the patient with care of as good quality as possible, which is done by taking measures that promote the well-being of the patient. Earlier studies have shown that CRI with analgesic agents can improve vital parameters in horses that go through surgery using inhalation anesthesia, from an analgesic as well as cardiovascular perspective. The purpose of this study was to investigate how frequently the use of CRI with analgesic drugs is during inhalation anesthesia in connection with surgery on horses at a Swedish animal hospital. It was also investigated if there were some analgesic drugs that were more frequently administered with CRI than others. The use of CRI was also compared between abdominal and remaining surgery to see if there were any differences between the two types of surgery. The study was based on two parts, one quantitative retrospective study of medical records and one literature review. The study of medical records was per-formed by reviewing all 839 surgery charts from surgeries performed 2016-2017 at a Swe-dish animal hospital. However there were only 599 charts that could be used for the re-view. The literature review was conducted by studying scientific studies and literature in the field, which then formed the background to the work. The results obtained from the study of medical records from the horse clinic´s department of surgery showed that CRI with analgesic drugs were administered to 27% of all horses undergoing surgeries under general anesthesia. CRI with analgesic drugs were administered to 92% of the horses that went through abdominal surgery, while 17% of the horses that went through remaining surgeries had been given CRI with analgesic drugs. The analgesic drugs given with CRI during surgery under general anesthesia were lidocaine, butorphanol, morphine, ketamine and combinations of lidocaine+ketamine and lidocaine+butorphanol

"Oj, mamma har friendat mig!"

B-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Kommunikation och Medier; “Oj, mamma har friendat mig!”. En kvalitativ studie i föräldrar- barnrelationen på facebook”, författad av Emma Viggh & Ida Wallin vid Lunds Universitet. Nyckelord: Facebook, Sociala medier, Identitet, Relationer, Ungdomar, Föräldrar Samtidens medievardag bäddar för en helt ny situation då tidigare åtskilda parter, som arbetsgivare och anställda, föräldrar och barn, nu möts och interagerar i samma sociala nätforum. En process som särskilt avspeglas i vårt valda medium, Facebook. Vi har i följande studie valt att se djupare vid just det sistnämnda; föräldra- barnrelationen och den komplexa situation som kan komma att uppstå då föräldrar närvarar och bevakar sin ungdoms skapande av det egna jaget, detta i en tid då autonomi och frigörelse från tidigare nära hållna parter är en viktig process för ungdomen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur tonåringar i åldern 16-18 år använder och upplever mediet Facebook i relation till föräldrarnas närvaro i samma nätverk. Vi har i studien utgått ifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt och utfört semistrukturerade och personliga intervjuer med sju (7) utvalda respondenter. Vi framställde till intervjutillfället en övergripande intervjuguide som inleddes med kartläggande frågor och avslutades med frågor av mer öppen karaktär. Respondenterna är alla mellan 16-18 år och har en eller flera föräldrar som ”vän” på Facebook. Vi kan efter studiens genomförande konstatera att våra respondenters inställning till föräldrarnas närvaro på mediet Facebook präglas av viss komplexitet. Det finns en problematik i den uppkomna situtationen då somliga av ungdomarna känner sig påpassade och obekväma med föräldrarnas närvaro. Tillika vittnar vissa respondenter om konflikter som uppstått mellan dem och föräldrarna rörande publicerat material på mediet. Vi kan samtidigt se en återkommande positiv inställning till föräldranärvaron, bland annat genom respondentens upplevelse av att föräldern kan uppnå en ökad tilltro till hen genom den nya uppsiktsmöjligheten, men även genom en mer tilltagen vardagskontakt förälder och barn emellan. Vi reflekterar kring möjligheten att ungdomarna inte längre befinner sig i ett frigörelsestadium gentemot föräldern utan snarare är på väg in i en fas av återanknytning

Normbrytande eller normbekräftande? En kvalitativ innehållsanalys av TV-serien "Girls" utifrån ett genusperspektiv

Abstract Studiens syfte är att kritiskt analysera TV-serien Girls, en serie som tillskrivits egenskaper som implicerar en normkritisk och banbrytande framställning av unga kvinnor i dagens amerikanska medelklassamhälle. I förlängningen syftar studien till att undersöka huruvida dagens visuella medier bidrar till att bekräfta eller utmana den rådande könsmaktsordningen och där tillhörande normer. Är TV-serien Girls normkritisk och banbrytande vad gäller framställningen av unga kvinnors livsvillkor i relation till utseende och kroppsuppfattning, sexualitet, maktstrukturer mellan könen samt de konventioner och stereotyper som existerar för män respektive kvinnor? Studien vilar på den hermeneutiska läran om tolkning och förståelse och präglas vidare av ett perspektivistiskt ställningstagande till vad som är befintlig sanning. Den huvudsakliga metoden i uppsatsen sorterar under diskursiv innehållsanalys som har kompletterats med observationsverktyg från främst semiotiken men även från narratologi. Analyserat material består av den första säsongen av Girls, tio avsnitt á ca 30 minuter. Som komplement och referenspunkt användes även samtliga tio avsnitt av SVTs paneldiskussion TV-cirkeln: Girls. Resultatet av studien visar på en delvis normbrytande syn på och framställning av kvinnans kropp och sexualitet samt konventioner och maktstrukturer inom sociala relationer, men tycks även på många vis vara en reproducent av rådande normer. Resultat visar på en dubbelsidig och komplicerad relation till genusvetenskapliga teorier om könskonventioner och köns olikartade framställning i medier. Key words: Girls, genus, innehållsanalys, feminism, sexualitet, kroppsuppfattning, stereotyp Normbrytande eller normbekräftande? En kvalitativ innehållsanalys av TV-serien ”Girls” utifrån ett genusperspektiv Emma Viggh & Ida Wallin Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universite

Mjölkproducenters uppfattning om nya avelsverktyg

Den ekonomiska situationen är oroande för många mjölkproducenter, inte enbart i Sverige utan stora delar av Europa. Ungefär 6,5 % av de svenska mjölkföretagen läggs ner på årlig basis och det har varit så under de senaste decennierna, men storleksrationaliseringen har pågått längre än så, mjölkgårdarnas antal har minskat sedan mitten på 1900-talet. 2006–2007 var det också en större svacka i lönsamheter i samband med höga spannmålspriser tillsammans med politiska förändringar, och den ekonomiska oron de senaste åren beror främst på vikande mjölkpriser hos de större uppköparna. Avelsarbete är en strategi för att effektivisera mjölkproduktionen, tillsammans med andra åtgärder. Föreliggande rapport presenterar resultatet av en studie baserat på djupintervjuer med mjölkproducenter i Sverige. Intervjustudiens fokus är att belysa mjölkproducenternas åsikter, upplevelser och erfarenheter kring avelsmetoder, avelsrådgivning och avelsstrategier, utifrån sitt eget avelsarbete. Intervjuerna har under sommaren 2015 genomförts i regionerna Halland, Skaraborg och Uppland/Södermanland. Fem avelsmetoder, könssorterad sperma, genomisk selektion av kvigor/kor, embryoöverföring, korsningsavel samt köttras-semin, är fokus i övergripande forskningsprojektet som intervjustudien är en del av. Intervjustudien behandlar de fem avelsmetoderna samt frågor som rör avelsrådgivning, avelsintresse samt avelns betydelse. Ifrån intervjuerna såg vi inga stora skillnader mellan de utvalda regionerna gällande studiens syfte och frågeställningar. Dock såg vi vissa skillnader, även om det empiriska materialet visar nyanser, mellan de gårdar [åtta stycken] som använder avelsrådgivning och de gårdar [sex stycken] som inte gör det. Skillnaderna bestod bl.a. i avelsstrategi, varifrån lantbrukarna köper avelsmaterial och synen på rådgivning. Embryoöverföring, korsningsavel och genomisk selektion av hondjur var de tre avelsverktyg som under intervjuerna innehöll mest varierande åsikter och erfarenheter, t.ex. sågs genomisk selektion som både hjälpmedel och orsak till minskat intresse för avel. Lantbrukare påverkas av det rådande ekonomiska läget i mjölkbranschen. I denna studie har inte syftet varit att undersöka på vilket sätt mjölkproducenter påverkas och till vilken grad, men vi har sett tendenser att situationen påverkar lantbrukarnas avelsarbete. Berättelserna från lantbrukarna vittnar om att mjölkpriset och livdjursmarknaden är två exempel på faktorer som påverkar bl.a. val av avelsmetoder och strategi