Socialization through organized youth sports : A study of young people’s psychosocial development

The overall purpose of this study was to examine organized youth sports in Sweden and the possible influences over time (2 years) on some of the intended socialisation effects in terms of children’s and adolescent’s self-esteem, perceived physical and social competence, self reported pro- and antisocial behaviours, self reported psychosomatic health, and use of alcohol and tobacco. In an attempt to capture some of the complex social interactions in sports, which undoubtedly leads to different socialisation experiences, an additional purpose of this study was to examine possible relations between children and adolescent athletes’ dispositional goal orientations (task and ego), perceived motivational climate in sports, perceived sport-specific competence, perceived prosocial coaching and presumptive psychosocial effect variables. This study’s theoretical framework was primarily based on previous works by Bronfenbrenner (1979, 1992, 1995, 2001), Bronfenbrenner and Morris (1998), Nicholls (1984, 1989) and Patriksson (1995). The design of the study was a three-occasion longitudinal multiple cohort design including elements of retrospective questions. Data was collected from pupils residing in schools situated in Western and Middle parts of Sweden. The sample was based on a randomly stratified sampling procedure and comprised of 1378 pupils in total (10-18 years) distributed in primary school, lower secondary school and upper secondary school. The answering rate was high (T1=85%; T2=80%; T3=80%), but wave non-response made it necessary to impute missing data values. In total 1212 respondents were included in the final analyses. The main results showed that sport socialisation effects on youth’s prosocial development in general were rather small, with some minor exception for perceived physical competence and smoking tobacco. Consequently the results challenge the public notion that participating in organized sport “builds character.” Results related to the specific sport environment, though showed that organized sports have the potential to act as a more positive socialisation arena. It is proposed that creating a mainly task-oriented motivational climate, and helping the individual to foster a balance between task- and ego-oriented goal orientations, will increase the probability that young athletes will perceive higher levels of competence. This will, in turn, enhance the chance that participation in organized sports will have a positive effect on youths’ psychosocial development

Värmländska barn i rörelse

EN KLAR MAJORITET (93 procent) av de värmländska barnen (12-16 år) är regelbundet fysiskt aktiva under en eller flera dagar i veckan. BARA DRYGT HÄLFTEN uppnår den rekommenderade dagliga dosen (60 minuter) av fysisk aktivitet under veckans samtliga dagar. ÖVERVÄGANDE DELEN (70 procent) är aktiva i någon föreningsidrott. EN STOR ANDEL (69 procent) idrottar spontant på fritiden någon eller några gånger i veckan.  DE ALLRA FLESTA (91 procent) värmländska barn deltar regelbundet på idrottslektionerna. ENDAST 1 PROCENT av de värmländska barnen kan klassas som helt fysiskt inaktiva. DET FÖRELIGGER INGA större könsskillnader i fysisk aktivitetsgrad, däremot minskar aktivitetsgraden med åldern. VÄRMLÄNDSKA BARNS fysiska aktivitetsvanor liknar de från övriga delar av landet

Sund senior : En kartläggning av den fysiska aktivitetsnivån och hälsostatusen hos seniorer i Karlstads kommun

Syftet med föreliggande rapport har varit att undersöka den fysiska aktivitetsgraden hos personer över 65 år i Karlstads kommun som bor i det kommunalabostadsbolagets trygghetslägenheter. Vi har även studerat vilka fysiska aktiviteter som äldre personer ägnar sig åt samt vill ägna sig åt för att bli mer fysiskt aktiva i framtiden. Resultaten visade att flertalet var tillräckligt fysiskt aktiva ur ett hälsoperspektiv, men också att en betydande del är stillasittande eller otillräckligt fysiskt aktiva. Därtill visade det sig att flera som tillhör gruppen otillräckligt fysiskt aktiva vill vara mer fysiskt aktiva under förutsättning att aktiviteterna finns i närheten av hemmet, om man får möjlighet att utöva aktiviteterna tillsammans med någon, om aktiviteterna kräver låga eller inga kostnader alls och/eller om man får stöttning av utbildade och kompetenta personer för att veta om man kan och hur man ska genomföra aktiviteterna utan att riskera sin hälsa. Med utgångspunkt i dessa resultat föreslås att aktiviteter anordnas i närheten av seniorernas boenden, att det startas upp promenadgrupper där man träffas regelbundet, att det inrättas tillgänglighetsanpassade gym både inomhus och utomhus, att aktiviteter anpassas efter rörelsemässiga behov, att personal utbildas så de känner sig trygga i sitt ledarskap, att idrottsföreningar bedriver uppsökande verksamhet, att informationstavlor sätts upp som visar tillgängliga motions- och träningsformer samt att det tillhandahålls övningar som kan genomföras i hemmet eller tillsammans med andra seniorer, gärna med tillhörande digitalt stöd.Sund Senior - Livskvalitet och fysisk aktivitet hos äldr

Värmländska barn i rörelse

EN KLAR MAJORITET (93 procent) av de värmländska barnen (12-16 år) är regelbundet fysiskt aktiva under en eller flera dagar i veckan. BARA DRYGT HÄLFTEN uppnår den rekommenderade dagliga dosen (60 minuter) av fysisk aktivitet under veckans samtliga dagar. ÖVERVÄGANDE DELEN (70 procent) är aktiva i någon föreningsidrott. EN STOR ANDEL (69 procent) idrottar spontant på fritiden någon eller några gånger i veckan.  DE ALLRA FLESTA (91 procent) värmländska barn deltar regelbundet på idrottslektionerna. ENDAST 1 PROCENT av de värmländska barnen kan klassas som helt fysiskt inaktiva. DET FÖRELIGGER INGA större könsskillnader i fysisk aktivitetsgrad, däremot minskar aktivitetsgraden med åldern. VÄRMLÄNDSKA BARNS fysiska aktivitetsvanor liknar de från övriga delar av landet

Sund senior : En kartläggning av den fysiska aktivitetsnivån och hälsostatusen hos seniorer i Karlstads kommun

Syftet med föreliggande rapport har varit att undersöka den fysiska aktivitetsgraden hos personer över 65 år i Karlstads kommun som bor i det kommunalabostadsbolagets trygghetslägenheter. Vi har även studerat vilka fysiska aktiviteter som äldre personer ägnar sig åt samt vill ägna sig åt för att bli mer fysiskt aktiva i framtiden. Resultaten visade att flertalet var tillräckligt fysiskt aktiva ur ett hälsoperspektiv, men också att en betydande del är stillasittande eller otillräckligt fysiskt aktiva. Därtill visade det sig att flera som tillhör gruppen otillräckligt fysiskt aktiva vill vara mer fysiskt aktiva under förutsättning att aktiviteterna finns i närheten av hemmet, om man får möjlighet att utöva aktiviteterna tillsammans med någon, om aktiviteterna kräver låga eller inga kostnader alls och/eller om man får stöttning av utbildade och kompetenta personer för att veta om man kan och hur man ska genomföra aktiviteterna utan att riskera sin hälsa. Med utgångspunkt i dessa resultat föreslås att aktiviteter anordnas i närheten av seniorernas boenden, att det startas upp promenadgrupper där man träffas regelbundet, att det inrättas tillgänglighetsanpassade gym både inomhus och utomhus, att aktiviteter anpassas efter rörelsemässiga behov, att personal utbildas så de känner sig trygga i sitt ledarskap, att idrottsföreningar bedriver uppsökande verksamhet, att informationstavlor sätts upp som visar tillgängliga motions- och träningsformer samt att det tillhandahålls övningar som kan genomföras i hemmet eller tillsammans med andra seniorer, gärna med tillhörande digitalt stöd.Sund Senior - Livskvalitet och fysisk aktivitet hos äldr

”Vi går till skogen” – En kartläggning av den planerade grovmotoriska träningen i förskolan

Studiens syfte var att kartlägga förekomsten av planerad grovmotorisk träning (PGMT) i förskolepraktiker, och därtill undersöka om förekomsten av planerade grovmotoriska aktiviteter förändrats genom åren. Ytterligare ett delsyfte med studien var att studera om den motoriska träningen fått stå tillbaka för undervisningsformer som syftar till att utveckla mer kognitiva färdigheter. En webbaserad enkät skickades ut till samtliga förskollärare i Karstads kommun varav 49 procent (n=295) valde att besvara enkäten. Resultaten visar att den övervägande delen av förskollärarna (89 procent) har någon form av PGMT med förskolebarnen, minst en gång i veckan. Dock uppger endast en mindre andel (12 procent) att de bedriver denna pedagogiska verksamhet varje dag. På frågan om vilka de vanligaste förekommande grovmotoriska aktiviteter som utfördes svarar de flesta att de besöker och leker i skogen samt låter barnen få ta del av färdigregisserade gymnastik- och rörelseprogram (t ex ”RÖRIS” av Friskis och Svettis). Vidare uppger majoriteten att de har PGMT lika ofta (54 procent) eller oftare (27 procent) jämfört när de började med sitt nuvarande yrke. Den övervägande delen av förskollärarna (78 procent) svarar också att de inte upplever att aktiviteter, som syftar att stimulera kognitiv utveckling tar tid från PGMT

Associations between sport involvement and youth psychosocial development in Sweden : a longitudinal study

There is a widespread belief that organized sport can be used as a tool for positive youth development. However, phenomena such as parental pressure, binge drinking, doping, bullying and marginalization are also present within the sport milieu, with potential risks for negative outcomes to occur. The aim of the present study was to examine the longitudinal effects of organized sport involvement on indicators of youth psychosocial development over 24 months. Surveys assessing reported sport involvement and psychosocial development indicators were carried out at baseline (T1), 12 months (T2), and 24 months (T3). The results, based on self-reports of 920 youth, ages 10-18 years from Sweden, showed strong evidence of an association between baseline sports involvement and end line selfesteem (SE) (r=.15; p<.001), perceived physical competence (PPC) (r=.47; p<.001), and social competence (PSC) (r=.21; p<.001), reported grades (GRAD) (r=.13; p<.001) and alcohol use (ALC) (r=.10; p=.016). After adjusting for selection effects (i.e. dropping out of sport) and prior level outcomes, the effects of sport involvement on indicators of youths’ psychosocial development used in this study, were in general negligible (SE=.05, p=.20;PSC=.05, p=.20;GRAD=.04, p=.60;ALC=.03, p=.49) except for PPC (PPC=.14, p<.001). The results of this study highlight the importance of using longitudinal studies that account for variances explained by prior level outcomes, sociodemographic variables and dropouts from sports