Archäologische Beobachtungen zu den Freiburger Altstadt-Straßen und zur Entstehung der "Bächle"

I dagens samhälle debatteras det nästan dagligen i pressen om hälsorelaterade sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, anorexia, benskörhet, åldersdiabetes etc. Flertalet av dessa hälsorelaterade sjukdomar förknippades förr med ålderdom, men nu kryper de allt längre ner i åldrarna. Av den anledningen vore det i mitt tycke intressant att se vad ungdomarna tänker på och hur de uppfatta begreppet hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 uppfattar begreppet hälsa. Genom att använda mig av en kvalitativ metod, den fenomenografiska, anser jag mig bättre nå syftet i undersökningen. I min undersökning vänder jag mig till tio stycken elever i år 8. Deras tankar och uppfattningar om begreppet hälsa analyseras och sammanförs i beskrivningskategorier som således utgör mitt resultat. I mitt resultat fick jag fram åtta kvalitativa jämbördiga och åtskilda beskrivningskategorier av fenomenet hälsa. Inordningen av kategorierna blev efter ett horisontellt system. De åtta styckena beskrivningskategorierna (utan inbördes rangordning) var: 1. Biologiska basbehov 2. Fysisk aktivitet 3. Preventiv 4. Fysisk ohälsa 5. Omgivninngen 6. Livskvalité 7. Psykisk ohälsa 8. Psykisk häls

Etymologie und Wortgeschichte

Etymologie und Wortgeschichte bezeichnen deutlich voneinander unterschiedene Aufgabenstellungen der Linguistik. Etymologie beschreibt die erste Zuordnung eines Inhalts zu einer hierfür neugeschaffenen Lautkette. Sie hat Lexikon, Wortbildung und Motivation als Faktoren einer solchen Zuordnung darzustellen und gehört damit zur synchronen Beschreibung der Sprache. Wortgeschichte ist eine Aufgabe der historischen Sprachwissenschaft: sie registriert und deutet alles, was sich mit einer einmal geschehenen Form-Inhalt-Zuordnung im Laufe ihrer Verwendung durch die Sprecher ereignet

The mendicant dual cloister in Northern Germany

The design of medieval monasteries of the mendicant convents in Northern German towns is remarcably different from other monastic orders. It consists of two adjacent cloisters, one belonging to the monastic clausura, the other serving as a „public“ cloister for civic convents and burials. Few monasteries of this type survived, but hitherto rather unknown, many others are more or less deducible from excavations and written sources. These architectures provide unexpected new insights into the interrelation between citizens and mendicant orders in the 13th to 15th centuries