Updating an International Medical Device Standard: A Process for Audible Alarms

Many human factors and ergonomics problems are associated with clinical alarms, usaually referred to as ‘alarm fatigue’. Among these problems is the nature of auditory signals used to attract attention, as these signals are often difficult to learn, easily confusable, and sometimes prone to masking. Symptomatic of this problem is the poor quality of the audible alarms associated with a global medical device safety standard, IEC 60601-1-8. A project aimed at improving and updating these sounds according to best practice is being carried out. This paper charts the progress of this venture and summarizes the results and the published papers which present those results

The Recognizability and Localizability of Auditory Alarms: Setting Global Medical Device Standards.

Objective Four sets of eight audible alarms matching the functions specified in IEC 60601-1-8 were designed using known principles from auditory cognition with the intention that they would be more recognizable and localizable than those currently specified in the standard. Background The audible alarms associated with IEC 60601-1-8, a global medical device standard, are known to be difficult to learn and retain, and there have been many calls to update them. There are known principles of design and cognition that might form the basis of more readily recognizable alarms. There is also scope for improvement in the localizability of the existing alarms. Method Four alternative sets of alarms matched to the functions specified in IEC 60601-1-8 were tested for recognizability and localizability and compared with the alarms currently specified in the standard. Results With a single exception, all prototype sets of alarms outperformed the current IEC set on both recognizability and localizability. Within the prototype sets, auditory icons were the most easily recognized, but the other sets, using word rhythms and simple acoustic metaphors, were also more easily recognized than the current alarms. With the exception of one set, all prototype sets were also easier to localize. Conclusion Known auditory cognition and perception principles were successfully applied to an existing audible alarm problem. Application This work constitutes the first (benchmarking) phase of replacing the alarms currently specified in the standard. The design principles used for each set demonstrate the relative ease with which different alarm types can be recognized and localized

Förstudie till forskning om luftfarten som ett INFRA-system i förändring

Denna förstudie har finansierats av KTHs centrum för hållbar luftfart (CSA, Centre for Sustainable Aviation) och adresserar centrumets komplementära forskningsinriktning för Flygsystemförändring och Hållbarhetsaspekter som miljö och flygsäkerhet. Centrumet är etablerat med utgångspunkten att parterna är eniga om att något måste förändras i flygsystemet. Genom att studera förändring till exempel: vad som driver den, vad som hindrar den, vad som gör att en del ser lösningar där andra ser problem, bidrar till ökad kunskap för analys av system, processer för förändring och realisering av innovation. Forskningsprojekt kan tillföra nödvändiga resurser för att kartlägga och utveckla ett sådant helhetsperspektiv. Vår forskning utvecklar kunskap, metoder och verktyg för systemanalys och systemdiagnos. Tillämpningar av detta i samverkan med systemaktörer bidrar till att man förbättrar förståelse för systemet och de olika systemperspektiven i förhållande till sitt egna. Detta är grunden för att lyckas förändra systemet och också centralt att studera för att vidareutveckla kunskap om systemdynamik och implementering av systemförändringar. Förstudien resulterade i en ansökan om ett större projekt INFRA inom KTHs centrum CSA. Det föreslagna projektet ska kartlägga, analysera och definiera en systemmodell för nuläget, hur detta system har vuxit fram historiskt, och en ideal framtida målbild för systemet. För framtida forskning föreslås även utveckling av en implementeringsstrategi samt att följa och utvärdera en pågående systemförändring. Forskningen kommer att studera flyget som ett stort tekniskt system, ett sammanhållet transport och ett ”infrasystem”, hur externaliteter som buller internaliseras in i detta system, och detta i sin tur leder till utveckling av kunskap nödvändig för att utforma och anpassa metoder och verktyg för implementering och realisering av framtida lösningar. Projektet innehåller i huvudsak tre delar. 1. Studera flyget som ett transportsystem och infrasystem. 2. Studera buller som en systemkomponent inom flygsystemet. 3.Följeforska implementering av systemförändring samt utvärdera förhändringen i förhållande till målbilden (hantera risk för att inte förändringen ska lyckas och nå målet). Resultaten från INFRA anses högrelevanta även för andra systemaspekter med målet att uppnå ökad hållbarhet. Vi kommer diskutera om internalisering av externaliteter är en väsentlig process för fler hållbarhetsaspekter än buller. INFRA kan då utveckla kunskap som långsiktigt är relevant för andra projekt inom KTH centrum för hållbar luftfart såsom andra miljöeffekter och säkerhet.Förstudie INFR