Atlantic salmon in regulated rivers: Understanding river management through the ecosystem services lens

Known as the "king of fishes," the Atlantic salmon (Salmo salar, Salmonidae) is an iconic freshwater species whose contribution to human well-being has long been recognized, as have widespread declines in its abundance, partly due to river regulation. To understand how salmon conservation has been addressed within the ecosystem services (ES) framework, we synthesized the peer-reviewed literature on ES provided by salmon in regulated rivers. We developed a search string to capture allusions to provisioning, regulating, supporting and cultural ES and assessed the results to identify knowledge gaps. The effects of hydropower on fisheries catches and on modelled populations were shown in several publications. Overall, few studies focused explicitly on ES from salmon and hydropower; this is surprising given the considerable body of literature on salmon in regulated rivers. Wild salmon as a food source and other provisioning services are less important today than historically. Because predators such as salmon are important for facilitating biodiversity by cycling nutrients and controlling food webs, there is a scope of work for future assessments of these regulating and supporting services. Few papers explicitly addressed cultural ES, despite the salmon's longstanding iconic status; this is a knowledge gap for future ES assessments in relation to hydropower. The influence of ES assessments for policy makers is growing through the Intergovernmental Panel for Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) and the post-2020 biodiversity strategy. Explicitly addressing ES poses an opportunity for river managers to raise awareness of aquatic conservation efforts and well-informed decision-making for sustaining ES

Hur mycket vatten behöver havsöringen? En jämförelse av en korrelativ och en individbaserad modell för att förutsäga effekter av flöden på strömlevande fiskar : How much water do sea trout need? A comparison between a correlative and an individual-based model to predict effects of flow on stream fish populations

Modeller för att simulera effekter av flöde på strömlevande fiskpopulationer är kraftfulla verktyg för att avväga miljönytta och kostnad i samband med åtgärder för att minimera vattenkraftens miljöpåverkan. Vi jämförde en korrelativ och en individbaserad fiskhabitatmodell med avseende på vilka flöden respektive modell bedömde var gynnsammast för en potentiell havsöringspopulation i naturfåran vid Blankaströms kraftverk i Emån. Den korrelativa modellen förutspådde att ett optimalt flöde för att maximera arean med högkvalitativt öringhabitat låg mellan 2 och 3 m3/s. Den individbaserade modellen fann att flöde spelade mindre roll för överlevnad hos den yngsta årsklassen (0+), samt att tillväxten hos dessa var som högst vid 3 m3/s. Högre flöden krävdes dock för lyckad reproduktion och att överlevnaden och tillväxten hos äldre juveniler (1+) gynnades av flöden mellan 5 och 8 m3/s. Korrelativa modeller kan vara användbara, då de är enkla att använda, men det är möjligt att de framförallt förutsäger habitatförekomst för 0+-öringar och sämre speglar de miljöförhållanden som krävs för 1+-öringars uppväxt samt lekfiskars reproduktionsframgång. Individbaserade modeller, å andra sidan, är något mer komplicerade, men genererar mångfacetterad data för olika livsstadier, ger mekanistiska förklaringar till observerade fenomen och kan anpassas till dynamiska flöden

Hur mycket vatten behöver havsöringen? En jämförelse av en korrelativ och en individbaserad modell för att förutsäga effekter av flöden på strömlevande fiskar : How much water do sea trout need? A comparison between a correlative and an individual-based model to predict effects of flow on stream fish populations

Modeller för att simulera effekter av flöde på strömlevande fiskpopulationer är kraftfulla verktyg för att avväga miljönytta och kostnad i samband med åtgärder för att minimera vattenkraftens miljöpåverkan. Vi jämförde en korrelativ och en individbaserad fiskhabitatmodell med avseende på vilka flöden respektive modell bedömde var gynnsammast för en potentiell havsöringspopulation i naturfåran vid Blankaströms kraftverk i Emån. Den korrelativa modellen förutspådde att ett optimalt flöde för att maximera arean med högkvalitativt öringhabitat låg mellan 2 och 3 m3/s. Den individbaserade modellen fann att flöde spelade mindre roll för överlevnad hos den yngsta årsklassen (0+), samt att tillväxten hos dessa var som högst vid 3 m3/s. Högre flöden krävdes dock för lyckad reproduktion och att överlevnaden och tillväxten hos äldre juveniler (1+) gynnades av flöden mellan 5 och 8 m3/s. Korrelativa modeller kan vara användbara, då de är enkla att använda, men det är möjligt att de framförallt förutsäger habitatförekomst för 0+-öringar och sämre speglar de miljöförhållanden som krävs för 1+-öringars uppväxt samt lekfiskars reproduktionsframgång. Individbaserade modeller, å andra sidan, är något mer komplicerade, men genererar mångfacetterad data för olika livsstadier, ger mekanistiska förklaringar till observerade fenomen och kan anpassas till dynamiska flöden

Ål i Ätran : En fallstudie för svensk ålförvaltning

Det europeiska ålbeståndet har minskat drastiskt under de senaste årtiondena och år 2007 antog därför EU en förordning, som innehåller åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål och som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. I Sveriges ålförvaltningsplan anges minskad dödlighet i vattenkraftverk som en viktig åtgärd för att öka mängden blankålar som når havet. För att sådana åtgärder ska få stor effekt, måste man veta var mest ål produceras och vilken skada som orsakas av de kraftverk ålen passerar på sin väg mot havet. Denna kunskap är bristfällig för de flesta vattendrag i Sverige. Ätran har en lång historia som ett ålproducerande vattendrag soch lämpar sig väl för en fallstudie för svensk ålförvaltning för att belysa ålproduktionens omfattning, dess lokalisering och därmed åtgärdsnyttan. Blankålsfångst på sex platser i Ätrans avrinningsområde under 2010-2011 visade att Ätran prducerar minst 950 blankålar/år och den totala produktionen för hela Åtrans avrinningsområde skulle kunna vara >5500 blankålar/år. Vår studie visar att man utöver redan genomförda och beslutade åtgärder endast behöver åtgärda ytterligare ett kraftverk för att merparten av Åtyrans blankålar ska nå havet.Ålprojekt Ätra

Atlantic salmon in regulated rivers: Understanding river management through the ecosystem services lens

Known as the “king of fishes”, the Atlantic salmon (Salmo salar, Salmonidae) is an iconic freshwater species whose contribution to human wellbeing has long been recognized, as have widespread declines in its abundance, partly due to river regulation. To understand how salmon conservation has been addressed within the ecosystem services (ES) framework, we synthesized the peer-reviewed literature on ES provided by salmon in regulated rivers. We developed a search string to capture allusions to provisioning, regulating, supporting and cultural ES and assessed the results to identify knowledge gaps. The effects of hydropower on fisheries catches and on modelled populations were shown is several publications. Overall, few studies focused explicitly on ES from salmon and hydropower; this is surprising given the considerable body of literature on salmon in regulated rivers. Wild salmon as a food source and other provisioning services are less important today than historically. Because predators such as salmon are important for facilitating biodiversity by cycling nutrients and controlling food webs, there is a scope of work for future assessments of these regulating and supporting services. Few papers explicitly addressed cultural ES, despite the salmon’s longstanding iconic status; this is a knowledge gap for future ES assessments in relation to hydropower. The influence of ES assessments for policy makers is growing through the Intergovernmental Panel for Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) and the post-2020 biodiversity strategy. Explicitly addressing ES poses an opportunity for river managers to raise awareness of aquatic conservation efforts and well-informed decision-making for sustaining ES