6 research outputs found

    Terrorism on Trial: The President’s Constitutional Authority to Order the Prosecution of Suspected Terrorists by Military Commission

    Get PDF
    Sverige har sedan 1960-talet varit ett invandringsland. Av befolkningen Àr idag cirka 15 % födda i annat land. Andelen av befolkningen som Àr utlands-födda Àr i nivÄ med lÀnder som USA och Tyskland. Andelen Àr inte bara betydligt högre Àn i övriga Nordiska lÀnder, utan ocksÄ högre Àn lÀnder som NederlÀnderna, Frankrike och Storbritannien (RiR 2008:13).1 Utrikes födda berÀknas utgöra en dryg fjÀrdedel av arbetskraftsreserven i Sverige. Under senare Är har olika insatser genomförts med avsikt att öka arbetskraftsdelta-gandet

    HÄllbara förutsÀttningar för vuxnas lÀrande

    No full text
    Europeiska socialfonden (ESF) har finansierat TemagruppA&O, ArbetsplatslÀrande och omstÀllning i arbetslivet.A&O Àr en av fem temagrupper med uppgift att samlaerfarenheter och resultat frÄn socialfondsprojekt genomanalyser, systematisering samt insatser för spridning ochstrategisk pÄverkan. Uppdraget för A&O Àr att synliggöraerfarenheter frÄn socialfondsprojekt i syfte att bistÄmyndigheter, fackliga organisationer, företag och andraintressenter att fatta beslut som understödjer en arbetsmarknadi förÀndring

    HÄllbara förutsÀttningar för vuxnas lÀrande

    No full text
    Europeiska socialfonden (ESF) har finansierat TemagruppA&O, ArbetsplatslÀrande och omstÀllning i arbetslivet.A&O Àr en av fem temagrupper med uppgift att samlaerfarenheter och resultat frÄn socialfondsprojekt genomanalyser, systematisering samt insatser för spridning ochstrategisk pÄverkan. Uppdraget för A&O Àr att synliggöraerfarenheter frÄn socialfondsprojekt i syfte att bistÄmyndigheter, fackliga organisationer, företag och andraintressenter att fatta beslut som understödjer en arbetsmarknadi förÀndring

    Integration genom vuxenutbilding och vidareutbildning : Landrapport Sverige

    No full text
    Sverige har sedan 1960-talet varit ett invandringsland. Av befolkningen Àr idag cirka 15 % födda i annat land. Andelen av befolkningen som Àr utlands-födda Àr i nivÄ med lÀnder som USA och Tyskland. Andelen Àr inte bara betydligt högre Àn i övriga Nordiska lÀnder, utan ocksÄ högre Àn lÀnder som NederlÀnderna, Frankrike och Storbritannien (RiR 2008:13).1 Utrikes födda berÀknas utgöra en dryg fjÀrdedel av arbetskraftsreserven i Sverige. Under senare Är har olika insatser genomförts med avsikt att öka arbetskraftsdelta-gandet

    Effektive strategier for livslang lĂŠring i de nordiske lande

    No full text
    I trĂ„d med Lissabonstrategien er det de nordiske landes mĂ„l, at Ăžge befolkningernes deltagelse i voksen- og efteruddannelse, sĂŠrligt blandt kortuddannede og tosprogede.Det er baggrunden for undersĂžgelsen af landenes kompetencepolitiske indsatser til fremme af livslang lĂŠring for alle. UndersĂžgelsen fokuserer pĂ„ samarbejdet mellem myndigheder og arbejdsmarkedets parter, samspillet mellem uddannelsesinstitutioner og virksomheder, samt indsatser for at styrke voksnes nĂžglekompetencer.De nordiske strategier for livslang lĂŠring har flere fĂŠllestrĂŠk, herunder:‱ samarbejde mellem de uddannelses- og de arbejdsmarkedspolitiske myndigheder‱ Ăžget fokus pĂ„ realkompetencer, vejledning og rĂ„dgivning‱ tendens til mere offentlig regulering og frivillig koordineringRapporten afsluttes med anbefalinger til opfĂžlgende arbejde og til videre analyser pĂ„ omrĂ„det

    Effektive strategier for livslang lĂŠring i de nordiske lande

    No full text
    I trĂ„d med Lissabonstrategien er det de nordiske landes mĂ„l, at Ăžge befolkningernes deltagelse i voksen- og efteruddannelse, sĂŠrligt blandt kortuddannede og tosprogede.Det er baggrunden for undersĂžgelsen af landenes kompetencepolitiske indsatser til fremme af livslang lĂŠring for alle. UndersĂžgelsen fokuserer pĂ„ samarbejdet mellem myndigheder og arbejdsmarkedets parter, samspillet mellem uddannelsesinstitutioner og virksomheder, samt indsatser for at styrke voksnes nĂžglekompetencer.De nordiske strategier for livslang lĂŠring har flere fĂŠllestrĂŠk, herunder:‱ samarbejde mellem de uddannelses- og de arbejdsmarkedspolitiske myndigheder‱ Ăžget fokus pĂ„ realkompetencer, vejledning og rĂ„dgivning‱ tendens til mere offentlig regulering og frivillig koordineringRapporten afsluttes med anbefalinger til opfĂžlgende arbejde og til videre analyser pĂ„ omrĂ„det
    corecore